Regleringen av skadestånd vid intrång i ensamrätt till varumärke – En rättviseteoretisk analys av avvägningen mellan parternas intressen

Abstract (Swedish)

Genomdrivandet av den immateriella skyddslagstiftningen är av största vikt för den inre marknaden. Såväl EU som medlemsstaterna har därför ambitiös skyddslagstiftning. I gällande rätt finns såväl straffrättsliga som civilrättsliga sanktioner. För rättighetshavare betraktas rätten till skadestånd som den mest centrala sanktionen.

Denna uppsats syftar till att analysera gällande rätt, närmare bestämt rätten som ålägger intrångsgörare att utge skadestånd till den rättighetshavare som åsamkats skada med anledning av det aktuella intrånget i dennes varumärkesrättsliga ensamrätt. Analysen möjliggörs först och främst av att det utreds vilken den rättsliga grunden är som föreskriver sådan skadeståndsskyldighet. Därefter fastställs innehållet i gällande rätt med hjälp av rättsdogmatisk metod. För att utvärdera på vilket sätt den svenska rätten påverkas av EU-rättsliga bestämmelser så fastställs också innebörden av relevant EU-rätt.

Gällande rätt analyseras utifrån ett rättviseteoretiskt perspektiv. Analysens viktigaste slutsats är att rättighetshavarens och intrångsgörarens respektive intressen inte avvägs på ett godtagbart sätt. Skälet till detta är att gällande rätt inte ger förutsättningar för att på ett fullgott sätt ålägga intrångsgöraren att utge skadestånd som helt reparerar den skada som vållats rättighetshavaren. I uppsatsen föreslås att bristen avhjälps genom införande av möjligheten att bestämma skadeståndets storlek på grundval av schablon. Ett sådant införande skulle vara konformt med såväl den svenska traditionen av kompensatoriska skadestånd som med de krav som sanktionsdirektivet ställer.

Abstract

The means of enforcing intellectual property rights are considered paramount for the success of the internal market of the European Union. Hence, both the Union and its member states have ambitious regulations in place to protect intellectual property and to enforce such protection. The regulation consists of both criminal law and civil law sanctions; however, the most essential means of enforcement – in the eyes of the holder of intellectual property – is the infringer’s payment of damages.

The purpose of this paper is to undertake an analysis of the Swedish legislation on an infringer’s liability to pay damages. Initially, however, the legal foundation for such liability is established. Thereafter, the law is determined by the application of the traditional legal method (Swedish: rättsdogmatisk metod). In addition, the relevant EU-law is established in order to determine the influence it provides on the Swedish national legislation.

The law is analyzed from the perspective of corrective justice. Following the analysis, the most central conclusion is that the Swedish national legislation has not been made in an acceptable manner. The reasoning behind this conclusion is that the law does not enable the complete compensation of the holder of the intellectual property subject to the infringement. Furthermore, it is proposed in the paper that the Swedish law should be supplemented with the possibility of setting the payment of the damages to a lump sum, which is done within the Enforcement Directive. The proposal is not only compliant with the Swedish legal tradition of compensatory damages but also with the demands of the Enforcement Directive.

• author: Kunéll, Emil
• supervisor: Birgitta Nyström
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The regulation of damages because of infringement in exclusive right to trademark – an analysis of the balance of the conflicting interests
• course: JURM02 20192
• year: 2019
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU-rätt, förmögenhetsrätt, immaterialrätt, skadeståndsrätt
• language: Swedish
• id: 9004354
• date added to LUP: 2020-03-19 12:47:14
• date last changed: 2020-03-19 12:47:14