How soon is now? Exploring mitigation of short-lived greenhouse gases in the landscape of climate risk and policies on metrics

Abstract

In the collected efforts towards understanding earth’s climate system, and acting on climate change, the time dimension is of central importance. When humanity’s collected activity is carbon-neutral, and how the trajectory towards such a state might look, is a tough question to answer. One thing which does however stand out clearly is the fact that the common practice of having CO2-equivalents be based almost exclusively on a 100-year time-frame is not beyond criticism. This can be said both in the light of scientific research and of political goals and demands. If there are motivations for weighing a shorter time-frame into the way we assess climate impact, how should this be achieved? Short lived greenhouse gases like methane look more potent as climate forcers with a shorter time-frame, how ought this be understood in a policy context?

This study is written on behalf of Naturvårdsverket, the Swedish Environmental Protection Agency, and considers various metrics for determining climate impact (CO2-equivalents) in a context of potentially devastating climate feedback mechanisms in the coming decades. By involving government agency experts and distinguished climate scientists in interviews, the study seeks to understand how we are to view the questions surrounding metric-use, and what new ways of thinking about metrics, time-frames and risk perception seem promising and common among experts. A qualitative analysis is performed using an iterative process of interviews, interpretation and thematization. Possible ways of thinking when designing a policy framework with methane in mind are outlined. The surrounding questions are viewed through the challenging themes of credibility, risk assessments and science-policy interaction, among others. The study shows how one might justify a special focus on methane emissions by highlighting climate risks in the near decades. Given the right circumstances it is deemed plausible that such ‘methane strategies’ could be effective and help institutions like national environmental agencies as well as smaller actors and specialized organisations in shaping more ambitious mitigation trajectories.

Popular Abstract (Swedish)

Klimatfrågan är komplex, men handlar i grunden om hur vi människor påverkar jordens atmosfär genom utvinning av fossila bränslen, användning av mark och våra konsumtionsmönster. Källorna till klimatpåverkan är många, vilket vi bland annat kan se i termer av att olika växthusgaser frigörs genom olika typer av mänsklig aktivitet. Växthusgaser har olika egenskaper vad gäller deras potential som pådrivare av global uppvärmning och hur länge de stannar i atmosfären. För att jämföra utsläpp med varandra försöker man översätta gasers påverkan i en gemensam ”växelkurs”. Denna växelkurs kallas koldioxidekvivalenter och uttrycker alltså klimatpåverkan från en viss mängd utsläpp av en viss gas med motsvarande mängd koldioxid, i termer av klimatpåverkan, som referensgas. Den vanligaste metoden för att bestämma koldioxidekvivalenter för olika gaser är väl etablerad, men andra tillvägagångssätt finns och det kan vara värt att fråga sig om det etablerade sättet alltid leder till rätt prioriteringar i klimatarbetet.

I mitt masterarbete har jag tittat dels på om det nuvarande 100-åriga perspektivet för koldioxidekvivalenter bör kompletteras med något kortare perspektiv, och i så fall hur och varför. Detta kopplar dels till frågor rörande prioritering mellan olika typer av utsläpp, risken för allvarliga och svårhanterliga klimateffekter i närtid och behovet av att behålla den inslagna vägen för att inte tappa fart i förhandlingar och internationell samsyn kring klimatet. Jag har utgått ifrån att man kan bedöma olika metoder för att ta fram koldioxidekvivalenter från olika perspektiv, med en analysram. T.ex. innehöll min analysram vad metoden gör för vetenskapliga antaganden och inneboende riskbedömningar och vad olika stora ekonomiska aktörer kan tänkas ha för synpunkter på vad olika slags koldioxidekvivalenter får för konsekvenser politiskt och infrastrukturellt.

Jag genomförde en intervjustudie där jag pratade med 16 klimatexperter. Åtta av dessa kom från Naturvårdsverket med specifik kompetens på klimatpolitik och klimatstyrmedel, de andra åtta var akademiska forskare med vetenskaplig spetskompetens. Jag var nyfiken på hur positiva olika experter var till att nyansera och förändra bilden av hur vi ska tolka olika gasers klimatpåverkan även i konkreta sammanhang som klimatstyrmedel och bedömningar av åtaganden från länder och aktörer. Jag försökte också utröna varför experterna hade den ena eller andra inställningen, dels genom den analysram jag ställt upp och dels genom teman experterna själva tog upp som stöd för sina inställningar samt vilken erfarenhet de olika experterna har.

Resultaten pekar på att inställningen till olika metoder dels är en fråga om upplevd klimatrisk och dels en fråga om erfarenheter och tolkningar hos expertisen. De experter som är mer benägna att bedöma att klimatproblemen är underskattade är också mer villiga att införa kortare tidshorisonter i metodiken. De som har mer internationell erfarenhet tenderar att tolka ifrågasättande av det inarbetade 100-årsperspektivet som mer utav en risk eftersom det kan skaka om trovärdigheten för klimatpåverkansdata. Som slutsats kunde jag konstatera att det är fördelaktigt med en allmän insikt om att olika sätt att förstå gasers klimatpåverkan över tid kan vara rätt och visa olika vinklar av problemet. Det finns båda mått av osäkerhet och värdeomdömen i olika val av metod. Ju tydligare man gör detta desto lättare är det i förlängningen att välja rätt metod för rätt kontext utan att förlora trovärdighet på kuppen.

• author: Klint Bywater, Edwin
• supervisor: Johanna Alkan Olsson
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM30 20192
• year: 2020
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Global warming, GWP, GTP, methane, short-lived greenhouse gases, short-lived climate forcers, climate policy, climate risk, climate crisis, carbon pricing, climate negotiations, technocracy.
• language: English
• additional info: The empirical material collected and analysed in the study, in the form of interviews, have been recorded. These are available for listening upon request if so is deemed justified by the author. A recording may also be deleted from the authors database should the particular interviewee wish so.
• id: 9006458
• date added to LUP: 2020-04-17 14:50:14
• date last changed: 2020-04-17 14:50:14