Vi kan bättre - Om ökat kunskapsutbyte i arkitektbranschen som verktyg för normkritik och inkluderande arkitektur
(2020) AAHM01 20192Department of Architecture and Built Environment
- Abstract (Swedish)
- Detta projekt handlar om arkitekturens inneboende politiska potential och om att testa arkitektur som verktyg i samhällsförändring. Samhället vi lever i idag är ojämlikt, och arkitekter har genom sin position i byggbranschen makten och ansvaret att motverka detta. Inom arkitekturforskningen finns en stor kunskap om arkitekturens performativa kraft och hur den kan påverka samhället. Jag har dock upplevt en avsaknad av konkreta verktyg för yrkesverksamma arkitekter att ta del av, och en metod för att förmedla denna kunskap.
Jag börjar min undersökning med att leta efter befintliga metoder för att jobba inkluderande. Jag har gått igenom Diskrimineringslagen och Politik för gestaltad livsmiljö, och tittat på ett antal förebilder, både de jag... (More) - Detta projekt handlar om arkitekturens inneboende politiska potential och om att testa arkitektur som verktyg i samhällsförändring. Samhället vi lever i idag är ojämlikt, och arkitekter har genom sin position i byggbranschen makten och ansvaret att motverka detta. Inom arkitekturforskningen finns en stor kunskap om arkitekturens performativa kraft och hur den kan påverka samhället. Jag har dock upplevt en avsaknad av konkreta verktyg för yrkesverksamma arkitekter att ta del av, och en metod för att förmedla denna kunskap.
Jag börjar min undersökning med att leta efter befintliga metoder för att jobba inkluderande. Jag har gått igenom Diskrimineringslagen och Politik för gestaltad livsmiljö, och tittat på ett antal förebilder, både de jag ser som positiva och de jag ser som negativa. Bland annat befintliga checklistor från Boverket och undersökning av en metod med brukarinflytande som användes vid utveckling av en ny ungdomsavdelning på Malmö Stadsbibliotek.
Jag konstaterar att det finns en stor diskrepans mellan kunskapen hos arkitekturforskare och yrkesverksamma arkitekter, och undersöker ett sätt att överbrygga denna distans. Detta genom att med avgränsning i forskning om kön, könsidentitet och heteronormativitet kopplat till arkitektur, se om det är möjligt att koka ner forskningen till konkreta tips som den yrkesverksamma arkitekten kan använda i sin vardag. Jag börjar med att presentera hur problemet tar sig i uttryck, delar sedan upp samhället i ett antal områden (övergripande, skola/fritidsverksamhet, sporthall, bostad, utsmyckning/gatunamn och trafik), anger sedan konkreta tips på hur förbättring av dessa rum kan gå till inom avgränsningen, och härleder mina tips tillbaka till aktuell forskning.
Dessa tips presenteras område för område, samlas i en broschyr, och är en del i en fiktiv hemsida där jag ser framför mig att tips kan samlas för att motverka särbehandling utifrån diskrimineringsgrunderna.
Min slutsats är att denna konkretisering är betydligt svårare än jag trott, men absolut inte omöjlig, och att arkitekturforskare borde bli bättre på att åskådliggöra sin kunskap för yrkesverksamma arkitekter att implementera. (Less) - Popular Abstract
- This project investigates architecture’s inherent political potential and architecture as a tool in social change. We live in an unequal society today, and architects, through their position in the construction industry, have the power and responsibility to counteract this. In architecture research, there is a great deal of knowledge about the performative power of architecture and how it can affect society. However, I have experienced a lack of concrete tools for professional architects to take part of, and a method for conveying this knowledge.
I begin my research by looking for existing methods to work inclusive. I have gone through Diskrimineringslagen (“the Discrimination Act”) and Politik för gestaltad livsmiljö (“Politics for... (More) - This project investigates architecture’s inherent political potential and architecture as a tool in social change. We live in an unequal society today, and architects, through their position in the construction industry, have the power and responsibility to counteract this. In architecture research, there is a great deal of knowledge about the performative power of architecture and how it can affect society. However, I have experienced a lack of concrete tools for professional architects to take part of, and a method for conveying this knowledge.
I begin my research by looking for existing methods to work inclusive. I have gone through Diskrimineringslagen (“the Discrimination Act”) and Politik för gestaltad livsmiljö (“Politics for Designed Living Environment”), and looked at a number of role models, both the ones I see as positive and negative. Among other things, existing checklists from Boverket (“the Swedish National Board of Housing, Building and Planning”) and a study of a user dialogue project that was used in the development of a new youth department at Malmö City Library.
I note that there is a great discrepancy between the knowledge of architecture researchers and that of professional architects, and I am searching for a way to bridge this distance, by delimiting in research on gender, gender identity and heteronormativity linked to architecture, see if it is possible to find concrete tips that the professional architect can use in the everyday work. I begin by presenting how the problem manifests itself, and then divide society into a number of areas (overall, school/leisure activities, sports hall, housing, decoration/street names and traffic) and give concrete tips on how to improve these rooms within the limitation, and derive my tips back to current research.
These tips are presented area by area, collected in a brochure, and are part of a fictional website where my vision is that tips can be gathered to counter all kinds of exclusion based on the grounds of discrimination.
My conclusion is that this concretization is much more difficult than I thought, but certainly not impossible, and that architecture researchers should be better at demonstrating their knowledge for professional architects to implement. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9007804
- author
- Lundström, My LU
- supervisor
-
- Nina Aronsen LU
- organization
- course
- AAHM01 20192
- year
- 2020
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- arkitektur, normkritik, normbrytande, kunskapsutbyte, feminism, queer, queerteori, arkitekturpolitik
- language
- Swedish
- id
- 9007804
- date added to LUP
- 2020-04-14 12:34:11
- date last changed
- 2020-04-14 12:34:11
@misc{9007804,
abstract = {{Detta projekt handlar om arkitekturens inneboende politiska potential och om att testa arkitektur som verktyg i samhällsförändring. Samhället vi lever i idag är ojämlikt, och arkitekter har genom sin position i byggbranschen makten och ansvaret att motverka detta. Inom arkitekturforskningen finns en stor kunskap om arkitekturens performativa kraft och hur den kan påverka samhället. Jag har dock upplevt en avsaknad av konkreta verktyg för yrkesverksamma arkitekter att ta del av, och en metod för att förmedla denna kunskap.
Jag börjar min undersökning med att leta efter befintliga metoder för att jobba inkluderande. Jag har gått igenom Diskrimineringslagen och Politik för gestaltad livsmiljö, och tittat på ett antal förebilder, både de jag ser som positiva och de jag ser som negativa. Bland annat befintliga checklistor från Boverket och undersökning av en metod med brukarinflytande som användes vid utveckling av en ny ungdomsavdelning på Malmö Stadsbibliotek.
Jag konstaterar att det finns en stor diskrepans mellan kunskapen hos arkitekturforskare och yrkesverksamma arkitekter, och undersöker ett sätt att överbrygga denna distans. Detta genom att med avgränsning i forskning om kön, könsidentitet och heteronormativitet kopplat till arkitektur, se om det är möjligt att koka ner forskningen till konkreta tips som den yrkesverksamma arkitekten kan använda i sin vardag. Jag börjar med att presentera hur problemet tar sig i uttryck, delar sedan upp samhället i ett antal områden (övergripande, skola/fritidsverksamhet, sporthall, bostad, utsmyckning/gatunamn och trafik), anger sedan konkreta tips på hur förbättring av dessa rum kan gå till inom avgränsningen, och härleder mina tips tillbaka till aktuell forskning.
Dessa tips presenteras område för område, samlas i en broschyr, och är en del i en fiktiv hemsida där jag ser framför mig att tips kan samlas för att motverka särbehandling utifrån diskrimineringsgrunderna.
Min slutsats är att denna konkretisering är betydligt svårare än jag trott, men absolut inte omöjlig, och att arkitekturforskare borde bli bättre på att åskådliggöra sin kunskap för yrkesverksamma arkitekter att implementera.}},
author = {{Lundström, My}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vi kan bättre - Om ökat kunskapsutbyte i arkitektbranschen som verktyg för normkritik och inkluderande arkitektur}},
year = {{2020}},
}