Säkerhetsrätter på vift – De svenska lagvalsreglerna i en unionsrättslig kontext

Abstract

This thesis addresses choice of law in the area of property law, specifically security rights in movables, in the Swedish legal system. The conformity to EU-law and the impact of EU-law on the Swedish regulations are discussed. This is done by using Swedish legal dogmatic method combined with EU legal methods to present and analyse the regulations.

Regarding Swedish law the material is mainly three rulings from the Supreme Court, of which one only regards property rights in criminal law. Some legal literature has also been used to describe the lex lata and analyse the rulings. The Swedish regulation states that a foreign security right only is to persist at the time after it has been taken to Sweden if the rights holder knew, or should have understood, that the chattel would be moved to Sweden. The rights that are not invalidated are only accepted for a limited time, long enough to allow the creditor to secure his rights in another way. Some problems arise from this, firstly there must be possible to create a new security right, in Swedish law this is not always possible. Secondly the creditor has to understad the need for a new security right, something that might not be the case until the debtors bankruptcy.

The thesis also describes and analyses the regulations in the treaties of the European Union regarding free movement of goods. Even though property rights are not goods per se, the effect of invalidating security rights are seen on the trade of goods between member states. This would therefore

As the Swedish regulations could be considered a hinderance to market access it would be contrary to article 34 TFEU and thereby not allowed if the rules cannot be justified through one of the exceptions found in article 36 TFEU or the principle of mandatory requirements. The ones applicable in the case of the Swedish choice of law-rules would be public policy, coherence of the property law system, or protection of creditors. However due to the case law of the Court of Justice of the European Union the public policy and protection of creditors are very seldom accepted, therefore coherence of the system would be the most probable ground for justification. There are arguments against this ground of justification as well, the most noteworthy the rules are not proportional since they’re not the least invasive to intra-union trade.

In conclusion the Swedish choice of law rules contravenes article 34 TFEU without possibility to justification because of the un proportional nature of the rules.

Abstract (Swedish)

Denna uppsats behandlar de svenska lagvalsreglerna på sakrättens område rörande lös egendom, dess överensstämmelse med EU-rätten samt hur EU-rätten påverkar den svenska regleringen. En genomgång av svensk och EU-rättslig praxis görs och analyseras med rättsdogmatisk och EU-rättslig metod för att presentera gällande rätt.

I den svenska rätten har materialet varit mycket sparsamt och omfattar tre rättsfall, varav ett saknar betydelse för civilrättslig reglering, samt viss litteratur. Reglerna innebär i korthet att en utländsk säkerhetsrätt endast ska få bestå efter att egendomen förts till Sverige om rättighetshavaren inte haft insikt om att egendomen skulle, eller skulle kunna, föras till Sverige. Om den ska accepteras ska detta endast ske under en så lång tid att borgenären har möjlighet att säkra sin rätt på annat sätt. Det finns därför ett antal problem med denna reglering. Bl.a. att denne ska ha en faktisk möjlighet att säkra sin rätt, vilket i många fall kan visa sig svårt, och att denne måste veta att säkerhetsrätten inte är giltig och att denne därmed måste skaffa sig en ny säkerhetsrätt.

Vidare behandlas EU-rättens reglering kring fri rörlighet för varor, även om säkerhetsrätter inte räknas till varor har de en sådan koppling till varor att en reglering som ogiltigförklarar säkerhetsrätterna påverkar den fria rörligheten för dessa då utländska säljare riskerar tveka inför att sälja till ett land där dennes säkerhetsrätt kan förklaras ogiltig.

Genom att den svenska regleringen anses handelshämmande kan denna anses strida mot artikel 34 FEUF och därmed vara otillåten. Det finns dock undantag enligt artikel 36 FEUF och principen om tvingande hänsyn och den svenska regleringen skulle kunna rättfärdigas genom antingen hänsyn till allmän ordning, systemets sammanhang eller borgenärsskydd. Den mest sannolika invändningen är förmodligen systemets sammanhang då de andra framstår som mycket sällsynt använda av EU-domstolen. Det finns dock flera argument även mot detta undantag, bl.a. att det finns mindre handelshämmande lösningar och regeln därmed inte är proportionerligt.

Avslutningsvis dras slutsatsen att de svenska reglerna strider mot EU-rätten då utländska säkerhetsrätter ofta ogiltigförklaras och därmed är handelshindrande och samtidigt inte kan undantas från artikel 34 FEUFs tillämpning. Detta påverkar den svenska rätten på så sätt att den svenska staten är skyldig att tillämpa EU-rätten.

• author: Larsson, Simon
• supervisor: David Dryselius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20201
• year: 2020
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU-rätt, förmögenhetsrätt, internationell privaträtt, sakrätt, Lex Rei Sitae, lagval, Fri rörlighet för varor, säkerhetsrätter
• language: Swedish
• id: 9010187
• date added to LUP: 2020-09-18 11:52:36
• date last changed: 2020-09-18 11:52:36