Att skapa familj – En queerteoretisk närläsning om kön och sexualitet i svensk familjerätt

Abstract (Swedish)

När föräldrar inte själva kan komma överens i frågor om vårdnaden om, boendet för eller umgänget med sitt barn, kan frågorna tas upp hos socialtjänsten eller i domstol. När beslut om barn ska fattas, ska barnets bästa vara den slutligt bestämmande faktorn, en aspekt i bedömningen om barnets bästa är barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

En (radikal)feministisk utgångspunkt är att det patriarkala förtrycket finns i hemmet, i familjen. Inte bara genom våld och kränkningar, utan genom familjen som institution. En central del av den moderna familjen är föräldraskapet. I den här uppsatsen studeras gott föräldraskap, på en diskursiv och en rättslig nivå. På en rättslig nivå studeras trender, utvecklingslinjer och mottrender i den samhälleliga organiseringen av barnalstring och samvaro. På en diskursiv nivå diskuteras hur kön och heterosexuell tvåsamhet kan utmanas inom ramen för familjerätten.

Ett syfte med uppsatsen är att studera det goda föräldraskapet, ett annat att utforma en analysmodell för familjerättslig forskning och utbildning. Analysmodellen utarbetas och testas i uppsatsen. Metoden utgörs av närläsning, och de två paradigmatiskt olika kunskapsintressena (rättsligt och diskursivt) bäddar för två olika sätt att skapa kunskap utifrån den information som närläsningen ger. Queerteoretiska och poststrukturalistiska verktyg – diskursanalys och narratologi – utgör bryggan mellan informationen och kunskapsskapandet. Valet av teori präglar även sättet uppsatsen är författad på, och problematiserandet av den egna kunskapsproduktionen.

Materialet för närläsningen är för det rättsliga kunskapsintresset sådant material som ges genom rättskälleläran. Lagförarbeten, doktrin, rättsfall och lagstiftning studeras för att slutsatser ska kunna dras om vad lagstiftaren identifierar som problematiskt i familjerättsliga tvister. Hur risk med umgänge vägs mot behov av umgänge är av stort intresse, likväl som principen om barnets bästa. Hur bilden av familjen skapas är av lika stor betydelse för analysen som hur barns behov av en sådan familj framställs.

För det diskursiva kunskapsintresset är materialet tingsrättsdomar om umgängestvister, som närläses och redogörs för i syfte att synliggöra antaganden som ligger till grund för avgöranden i sådana mål. Resultatet av analyserna anknyts till queerteoretiska diskussioner om familjen som ett görande (kinship), som en möjlig väg för att utmana heterosexuell tvåsamhet som ofrånkomligt kriterium i familjebildning.

Abstract

When parents are unable to agree on questions about custody of, housing for or visitation of their child, the questions can be sorted out with help from the social services or in court. In all decision-making regarding children, the best interests of the child should be the final determining factor, i.e. the child's need for a close and good contact with both its parents.

A radical feminist notion is that patriarchal oppression takes place in the home, in the family. Not only through violence and/or abuse, but also through the family as an institution. A key part of the modern family is parenthood. In this thesis good parenthood is studied, on a discursive and a legal level. On a legal level, trends, countertrends and lines of development are studied in the social organization of procreation of children and togetherness. Discussions about how gender and heterosexual binarity can be challenged within the context of the family takes place on a discursive level.

One of the purposes of this thesis is to study good parenting, another is to design a model for analysis, useful in family law research and education. The analysis model is presented and tested throughout the thesis. The method consists of close readings. The two paradigmatically different interests of knowledge (legal and discursive) motivates two different ways of generating knowledge based on the information provided by the close readings. Queer theoretical and post-structuralist tools – discourse analysis and narratology – constitute the bridge between the information and the creation of knowledge. Queer theory also characterizes the way the thesis is written, as well as the problematization of one's own knowledge production.

The material subject to close reading is for the legal knowledge interest such material as is provided through the rights source doctrine. Legislative work, doctrine, case law and legislation are studied in order to draw conclusions about what the legislator identifies as problematic in family law disputes. How the risk with visitation is weighed against the need of visitation is of great interest, so is also the principle of the best interests of the child. How the image of the family is created is as important to the analysis as how the child's need for such a family is presented.

For the discursive knowledge interest, the material subject to close reading is district court judgments on visitation rights, which are accounted for in order to unveil assumptions that form the basis for decisions in such cases. The results of the analyzes are linked to queer theoretical discussions about kinship and performativity, as a possible way to challenge heterosexual monogamy as an inevitable criterion in family formation.

• author: Malmberg, Lovisa
• supervisor: Niklas Selberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Creating family – A queer theoretical close reading about gender and sexuality in Swedish family law
• course: JURM02 20201
• year: 2020
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: allmän rättslära, familjerätt, rättsvetenskap, queerteori, diskursanalys, narratologi
• language: Swedish
• id: 9010258
• date added to LUP: 2020-06-15 09:25:40
• date last changed: 2020-06-15 09:25:40