Beskickningslokalens absoluta okränkbarhet – ett förlegat koncept? - En kritisk granskning av bestämmelserna kring ambassader och konsulats okränkbarhet i internationell rätt
(2020) LAGF03 20201Faculty of Law
Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Internationella diplomatiska relationer har länge formats av rätten och möjligheten för en sändandestat att upprätta diplomatisk verksamhet i en mottagandestat. Denna verksamhet föregår ofta på en ambassad, men kan också utföras på konsulat. Dessa diplomatiska, eller konsulära lokaler skyddas av en okränkbarhet som stipuleras av internationell lag. Okränkbarheten är absolut utformad och kan mot bakgrund av ordalydelsen inte brytas ens när mänskligt liv hotas, vare sig om målet för detta hot är innan- eller utanför det okränkbara området.
Denna absoluta syn på okränkbarhet var inte alltid självklar. Undantag vid författandet av Wienkonventionen om Diplomatiska Relationer men avslogs mot bakgrund av en rädsla för att analogier skulle... (More) - Internationella diplomatiska relationer har länge formats av rätten och möjligheten för en sändandestat att upprätta diplomatisk verksamhet i en mottagandestat. Denna verksamhet föregår ofta på en ambassad, men kan också utföras på konsulat. Dessa diplomatiska, eller konsulära lokaler skyddas av en okränkbarhet som stipuleras av internationell lag. Okränkbarheten är absolut utformad och kan mot bakgrund av ordalydelsen inte brytas ens när mänskligt liv hotas, vare sig om målet för detta hot är innan- eller utanför det okränkbara området.
Denna absoluta syn på okränkbarhet var inte alltid självklar. Undantag vid författandet av Wienkonventionen om Diplomatiska Relationer men avslogs mot bakgrund av en rädsla för att analogier skulle göras och undantagen missbrukas. I Wienkonventionen om konsulära relationer gjordes undantag för katastrofala händelser, men ingen av konventionerna gör undantag för hot mot mänskligt liv, skapade av människor.
Ett sådant absolut synsätt bärgar för att intressanta avvägningar måste göras av mottagandestaten. Vid en händelse där mänskligt liv under mottagandestatens beskydd hotas av fara inifrån sändandestatens beskickningslokal står mottagandestaten inför ett dilemma där de antingen bryter internationella förpliktelser för att skydda mänskligt liv, eller misslyckats med att skydda ett sådant fundamentalt värde i syfte att upprätthålla sina förpliktelser mot en absolut tolkning av internationell lag.
Dilemmat illustreras tydligt under 1984 års skjutning från den Libyens ambassad i London, där en polis mördas och flera demonstranter utanför ambassaden skadas av skott avfyrade från ett av ambassadens fönster. Polisen vägras sedan, i jakt på skytten, tillträde till ambassaden i av ambassadpersonalen.
Uppsatsen diskuterar avvägningen mot bakgrund av vad som sägs i doktrin och praxis, reciprocitetsprincipens roll i internationell rätt och hur stater agerat vid sådana avvägningar tidigare. Vidare undersöker diskussionen om det finns anledning att göra ett skriftligt undantag från okränkbarheten mot bakgrund av det som framkommit i uppsatsen. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att det finns en sådan anledning och ett förslag ges på hur ett sådant undantag hade kunnat formuleras. (Less) - Popular Abstract
- International diplomacy has long been formed around the right and possibility for a sending state to establish a diplomatic mission on certain premises in another, receiving state. These premises oftentimes take the shape of an embassy, but can also be constituted by consulates. The diplomatic, or consular, premises are protected be an aura of inviolability stipulated in international law. The laws are written in such an absolute way that this inviolability can not be broken even at the threat of human life, be it inside or outside of the diplomatic or consular premises.
This absolutist view on inviolability was not always certain – exceptions were discussed but left out when composing the Vienna Convention on Diplomatic Relations, due... (More) - International diplomacy has long been formed around the right and possibility for a sending state to establish a diplomatic mission on certain premises in another, receiving state. These premises oftentimes take the shape of an embassy, but can also be constituted by consulates. The diplomatic, or consular, premises are protected be an aura of inviolability stipulated in international law. The laws are written in such an absolute way that this inviolability can not be broken even at the threat of human life, be it inside or outside of the diplomatic or consular premises.
This absolutist view on inviolability was not always certain – exceptions were discussed but left out when composing the Vienna Convention on Diplomatic Relations, due to a fear of analogies being made by the receiving states. Exceptions were even made for disastrous events in the case of the Vienna Convention on Consular Relations, neither convention, however, makes an exception for dangers, made at the hands of men, to human life.
As such, an interesting consideration must be made by the receiving state. Upon an event where there is a threat to human life under the receiving states care coming from inside the diplomatic premises of the sending state a dilemma is posed for the sending state where they either break international law to protect human life, or where they fail in their duty to protect such a fundamental value in following an absolutist view of the inviolability.
The issue is especially prevalent in the 1984 shooting from a window of the Libyan embassy in London. One police officer was killed, and several demonstrants injured outside of the embassy premises – the embassy personell then denied the police entry to the premises in the search of the shooter.
This essay discusses the issue in the light of statements made in judical doctrine, practice, the principle of reciprocity as well as looking into how states have acted in the past in an effort to shine a light on how this issue is viewed internationally. Furthermore the discussion investigates wheter there is a case to be made for adding a written exception to the inviolability of consular and diplomatic premises. In the conclusion the case is made for the right to life outweighing the absolute inviolability of diplomatic or consular premises, and a suggestion of how such an exception could be formulated is made. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9010271
- author
- Juhlin, Gustav LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20201
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- International Law, Internationell rätt, Inviolability, Okränkbarhet
- language
- Swedish
- id
- 9010271
- date added to LUP
- 2020-09-17 13:39:05
- date last changed
- 2020-09-17 13:39:05
@misc{9010271,
abstract = {{Internationella diplomatiska relationer har länge formats av rätten och möjligheten för en sändandestat att upprätta diplomatisk verksamhet i en mottagandestat. Denna verksamhet föregår ofta på en ambassad, men kan också utföras på konsulat. Dessa diplomatiska, eller konsulära lokaler skyddas av en okränkbarhet som stipuleras av internationell lag. Okränkbarheten är absolut utformad och kan mot bakgrund av ordalydelsen inte brytas ens när mänskligt liv hotas, vare sig om målet för detta hot är innan- eller utanför det okränkbara området.
Denna absoluta syn på okränkbarhet var inte alltid självklar. Undantag vid författandet av Wienkonventionen om Diplomatiska Relationer men avslogs mot bakgrund av en rädsla för att analogier skulle göras och undantagen missbrukas. I Wienkonventionen om konsulära relationer gjordes undantag för katastrofala händelser, men ingen av konventionerna gör undantag för hot mot mänskligt liv, skapade av människor.
Ett sådant absolut synsätt bärgar för att intressanta avvägningar måste göras av mottagandestaten. Vid en händelse där mänskligt liv under mottagandestatens beskydd hotas av fara inifrån sändandestatens beskickningslokal står mottagandestaten inför ett dilemma där de antingen bryter internationella förpliktelser för att skydda mänskligt liv, eller misslyckats med att skydda ett sådant fundamentalt värde i syfte att upprätthålla sina förpliktelser mot en absolut tolkning av internationell lag.
Dilemmat illustreras tydligt under 1984 års skjutning från den Libyens ambassad i London, där en polis mördas och flera demonstranter utanför ambassaden skadas av skott avfyrade från ett av ambassadens fönster. Polisen vägras sedan, i jakt på skytten, tillträde till ambassaden i av ambassadpersonalen.
Uppsatsen diskuterar avvägningen mot bakgrund av vad som sägs i doktrin och praxis, reciprocitetsprincipens roll i internationell rätt och hur stater agerat vid sådana avvägningar tidigare. Vidare undersöker diskussionen om det finns anledning att göra ett skriftligt undantag från okränkbarheten mot bakgrund av det som framkommit i uppsatsen. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att det finns en sådan anledning och ett förslag ges på hur ett sådant undantag hade kunnat formuleras.}},
author = {{Juhlin, Gustav}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Beskickningslokalens absoluta okränkbarhet – ett förlegat koncept? - En kritisk granskning av bestämmelserna kring ambassader och konsulats okränkbarhet i internationell rätt}},
year = {{2020}},
}