Advanced

En trovärdig sexuell läggning - Om migrationsdomstolarnas trovärdighetsbedömningar i asylärenden med sexuell läggning som skyddsgrund

Larsson, Caroline LU (2020) JURM02 20201
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
According to Swedish law, those who are persecuted because of their actual or attributed sexual orientation have the right to obtain refugee status. However, such asylum cases are often difficult to assess, as there is often no evidence. The court shall therefore make a credibility assessment of the asylum seeker’s claim about the sexual orientation. The assessments have been criticized, because of the fact that the evaluation of evidence seems to be based on the decision-maker’s stereotypical perceptions. This essay shall therefore analyze the methods used by the migration courts to assess the asylum seeker’s sexual orientation in asylum cases. This essay shall be based on a legal dogmatic and a forensic analytical method, which provides... (More)
According to Swedish law, those who are persecuted because of their actual or attributed sexual orientation have the right to obtain refugee status. However, such asylum cases are often difficult to assess, as there is often no evidence. The court shall therefore make a credibility assessment of the asylum seeker’s claim about the sexual orientation. The assessments have been criticized, because of the fact that the evaluation of evidence seems to be based on the decision-maker’s stereotypical perceptions. This essay shall therefore analyze the methods used by the migration courts to assess the asylum seeker’s sexual orientation in asylum cases. This essay shall be based on a legal dogmatic and a forensic analytical method, which provides space for analysing the issues from a gender scientific perspective.

It is the asylum seeker who shall make his or her sexual orientation probable, while the migration court shall examine whether the applicant has made his or her affiliation to a specific social group probable. The court is responsible to ensure that the case is properly investigated. The court must therefore make sure to use methods and ask questions to the applicant, without violating the applicant’s right to the integrity of the person and respect for private life. The court shall not use methods and ask questions to examine the applicant’s sexual habits or to demand the applicant to demonstrate his or her sexual orientation. On the other hand, it is accepted to ask about the applicant’s insight and feelings regarding the sexual orientation and to ask about the applicant’s childhood and relationships, in order to examine the applicant’s sexual orientation.

The court’s assessment of the sexual orientation is based on a credibility assessment of the applicant’s oral statement. The credibility assessment is based on a number of different criteria. The criteria the court has considered in its credibility assessment are the applicant’s general credibility and whether the statement appears to be detailed, coherent, unchanged and whether the story is without conflicting information. Regarding the credibility assessment of the applicant’s sexual orientation, specific criteria has been used by the court. In the assessment, the court has taken into account how the applicant narrates about his or her internal process, his or her insight about the sexual orientation, the process of ”coming out”, about his or her relationships with persons of the same sex and what reflections the applicant has made regarding his or her sexual orientation in the home country.

In the essay, a case study is made of the Swedish migration courts’ assessments of asylum cases based on sexual orientation as a basis for protection. There are no clear guidelines for the courts, regarding the credibility assessment. The assessment differs in each case and depends partly on the applicant’s ability to narrate and partly on the decision-maker’s interpretation of the concept of credibility. What constitutes a credible statement, can therefore differ in each case. Therefore, there is no predictability in the implementation.

After analyzing the different criteria, it can be concluded that the judgments in several cases are based on the judge’s stereotypical perceptions and prejudices about how homosexual and bisexual individuals should feel and think, in regard to their sexual orientation. The judge’s stereotypical perceptions are based on societal norms regarding gender and sexuality. The judge’s stereotypical perceptions can be explained as an expectation that homosexual and bisexual individuals should feel and think in a specific way, because their sexual orientation deviates from the prevailing norm in the society. (Less)
Abstract (Swedish)
Enligt svensk rätt har den som utsätts för förföljelse på grund av sin faktiska eller tillskrivna sexuella läggning rätt att erhålla flyktingstatus. En svårighet med att bedöma asylsökandens sexuella läggning är att det ofta saknas bevisning. Domstolen får därför göra en trovärdighetsbedömning av asylsökandens påstående om den sexuella läggningen. Bedömningarna i dessa mål har kritiserats för att bevisvärderingen verkar grundas på beslutsfattarens stereotypa uppfattningar. Uppsatsen ska därför analysera migrationsdomstolarnas metoder för att bedöma asylsökandens sexuella läggning i asylärenden. Uppsatsen ska utgå från en rättsdogmatisk och en rättsanalytisk metod, där det ges utrymme för att analysera frågeställningarna utifrån en... (More)
Enligt svensk rätt har den som utsätts för förföljelse på grund av sin faktiska eller tillskrivna sexuella läggning rätt att erhålla flyktingstatus. En svårighet med att bedöma asylsökandens sexuella läggning är att det ofta saknas bevisning. Domstolen får därför göra en trovärdighetsbedömning av asylsökandens påstående om den sexuella läggningen. Bedömningarna i dessa mål har kritiserats för att bevisvärderingen verkar grundas på beslutsfattarens stereotypa uppfattningar. Uppsatsen ska därför analysera migrationsdomstolarnas metoder för att bedöma asylsökandens sexuella läggning i asylärenden. Uppsatsen ska utgå från en rättsdogmatisk och en rättsanalytisk metod, där det ges utrymme för att analysera frågeställningarna utifrån en genusrättsvetenskaplig metod.

Det är den asylsökande som ska göra sin sexuella läggning sannolik, medan det är migrationsdomstolen som ska pröva om sökanden har gjort sin tillhörighet till sådan grupp sannolik. Det är domstolen som ska utreda och se till att ärendet blir tillräckligt utrett. Domstolen ska använda metoder och ställa frågor till den sökande som inte inskränker sökandens rätt till integritet och privatliv. Domstolen ska inte använda metoder och ställa frågor för att utreda sökandens sexuella vanor eller kräva att sökanden demonstrerar sin sexuella läggning. Det är däremot accepterat att fråga om sökandens tankar och känslor gällande den sexuella läggningen samt att fråga om sökandens barndom och relationer, för att utreda den sexuella läggningen.

Domstolens bedömning av den sexuella läggningen baseras på en trovärdighetsbedömning av sökandens muntliga utsaga. Domstolen utgår vid trovärdighetsbedömningen från en rad olika bedömningskriterier. Kriterierna som domstolen beaktar i sin trovärdighetsbedömning är sökandens allmänna trovärdighet samt om berättelsen framstår som detaljrik, sammanhängande, oförändrad och om berättelsen är utan motstridiga uppgifter. Vad gäller trovärdighetsbedömningen av sökandens påstående om den sexuella läggningen har det framtagits specifika bedömningskriterier gällande sökandens känslor och uppfattningar. I bedömningen tar domstolen hänsyn till hur den sökande har berättat om sin inre process, sin insikt om sin sexuella läggning, sin process med att ”komma ut”, om sina relationer med personer av samma kön samt vilka reflektioner sökanden har haft gällande sin sexuella läggning i hemlandet.

I uppsatsen görs det en rättsfallsutredning av migrationsdomstolarnas bedömningar av asylärenden som baseras på sexuell läggning som skyddsgrund. Det kan konstateras efter en rättsfallsanalys att det saknas tydliga riktlinjer för domstolarna vid trovärdighetsbedömningen. Bedömningen skiljer sig åt i varje enskilt fall och beror dels på sökandens berättelseförmåga, dels på hur beslutsfattaren tolkar begreppet trovärdighet. Det lämnas stort utrymme för beslutsfattaren att bedöma vad som är en trovärdig utsaga i varje enskilt fall. Det saknas därför förutsebarhet i tillämpningen.

Efter en analys av bedömningskriterierna kan det konstateras att bedömningarna i många fall baseras på domarens stereotypa uppfattningar och fördomar om hur homosexuella samt bisexuella personer bör känna och tycka i förhållande till sin sexuella läggning. Domarens stereotypa uppfattningar baseras på rådande normer i samhället gällande genus och sexualitet. Domarens stereotypa uppfattningar kan förklaras som att det finns en förväntan om att homosexuella och bisexuella personer bör känna och tycka på ett specifikt sätt, på grund av att deras sexuella läggning avviker från den rådande normen i samhället. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Larsson, Caroline LU
supervisor
organization
alternative title
A credible sexual orientation - About the migration courts’ credibility assessments of asylum cases based on sexual orientation as a ground for protection
course
JURM02 20201
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förvaltningsrätt, asylrätt.
language
Swedish
id
9010510
date added to LUP
2020-06-16 10:55:46
date last changed
2020-06-16 10:55:46
@misc{9010510,
  abstract     = {According to Swedish law, those who are persecuted because of their actual or attributed sexual orientation have the right to obtain refugee status. However, such asylum cases are often difficult to assess, as there is often no evidence. The court shall therefore make a credibility assessment of the asylum seeker’s claim about the sexual orientation. The assessments have been criticized, because of the fact that the evaluation of evidence seems to be based on the decision-maker’s stereotypical perceptions. This essay shall therefore analyze the methods used by the migration courts to assess the asylum seeker’s sexual orientation in asylum cases. This essay shall be based on a legal dogmatic and a forensic analytical method, which provides space for analysing the issues from a gender scientific perspective. 

It is the asylum seeker who shall make his or her sexual orientation probable, while the migration court shall examine whether the applicant has made his or her affiliation to a specific social group probable. The court is responsible to ensure that the case is properly investigated. The court must therefore make sure to use methods and ask questions to the applicant, without violating the applicant’s right to the integrity of the person and respect for private life. The court shall not use methods and ask questions to examine the applicant’s sexual habits or to demand the applicant to demonstrate his or her sexual orientation. On the other hand, it is accepted to ask about the applicant’s insight and feelings regarding the sexual orientation and to ask about the applicant’s childhood and relationships, in order to examine the applicant’s sexual orientation.

The court’s assessment of the sexual orientation is based on a credibility assessment of the applicant’s oral statement. The credibility assessment is based on a number of different criteria. The criteria the court has considered in its credibility assessment are the applicant’s general credibility and whether the statement appears to be detailed, coherent, unchanged and whether the story is without conflicting information. Regarding the credibility assessment of the applicant’s sexual orientation, specific criteria has been used by the court. In the assessment, the court has taken into account how the applicant narrates about his or her internal process, his or her insight about the sexual orientation, the process of ”coming out”, about his or her relationships with persons of the same sex and what reflections the applicant has made regarding his or her sexual orientation in the home country. 

In the essay, a case study is made of the Swedish migration courts’ assessments of asylum cases based on sexual orientation as a basis for protection. There are no clear guidelines for the courts, regarding the credibility assessment. The assessment differs in each case and depends partly on the applicant’s ability to narrate and partly on the decision-maker’s interpretation of the concept of credibility. What constitutes a credible statement, can therefore differ in each case. Therefore, there is no predictability in the implementation. 

After analyzing the different criteria, it can be concluded that the judgments in several cases are based on the judge’s stereotypical perceptions and prejudices about how homosexual and bisexual individuals should feel and think, in regard to their sexual orientation. The judge’s stereotypical perceptions are based on societal norms regarding gender and sexuality. The judge’s stereotypical perceptions can be explained as an expectation that homosexual and bisexual individuals should feel and think in a specific way, because their sexual orientation deviates from the prevailing norm in the society.},
  author       = {Larsson, Caroline},
  keyword      = {Förvaltningsrätt,asylrätt.},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {En trovärdig sexuell läggning - Om migrationsdomstolarnas trovärdighetsbedömningar i asylärenden med sexuell läggning som skyddsgrund},
  year         = {2020},
}