Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Klandervärda subjekt - En kritisk diskursanalys av hur kvinnor och män konstrueras som tilltalade i rättstillämpningen av egenmäktighet med barn

Bowen Farsnäs, Elisabeth LU (2020) JURM02 20201
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
I detta examensarbete undersöker jag hur män och kvinnor konstrueras som tilltalade för brottet egenmäktighet med barn i svensk rättstillämpning. Brottet egenmäktighet med barn kan begås genom att gärningspersonen för bort, gömmer eller vägrar återlämna barnet eller genom att på annat sätt hindra att det återförs till dess vårdnadshavare eller den som vårdar barnet med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Brottet är relevant att undersöka på grund av den jämna könsfördelningen mellan misstänkta män och kvinnor.

Studien består av dels en rättsdogmatisk undersökning av brottet egenmäktighet med barn, dels en kritisk diskursanalys av hur åtalade män och kvinnor framställs i 28 tings- och hovrättsdomar... (More)
I detta examensarbete undersöker jag hur män och kvinnor konstrueras som tilltalade för brottet egenmäktighet med barn i svensk rättstillämpning. Brottet egenmäktighet med barn kan begås genom att gärningspersonen för bort, gömmer eller vägrar återlämna barnet eller genom att på annat sätt hindra att det återförs till dess vårdnadshavare eller den som vårdar barnet med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Brottet är relevant att undersöka på grund av den jämna könsfördelningen mellan misstänkta män och kvinnor.

Studien består av dels en rättsdogmatisk undersökning av brottet egenmäktighet med barn, dels en kritisk diskursanalys av hur åtalade män och kvinnor framställs i 28 tings- och hovrättsdomar från 2019.

Genom den kritiska diskursanalysen har jag identifierat fyra olika huvuddiskurser, som i viss mån överlappar varandra. Huvuddiskurserna berör den tilltalades rationalitet, hens relation till barnet eller barnen, hens aktörskap och hens relation till (den andra) vårdnadshavaren. Diskursanalysen visar att de tilltalade männen konstrueras som subjekt med hög agens och en inneboende rationalitet, vilken i vissa situationer ersätts med ett känslostyrt handlande. De tilltalade kvinnorna konstrueras å sin sida ha en inneboende irrationalitet och låg agens. De framställs handla anpassat efter sin omgivning, ofta styrda av en vilja eller plikt att ta hand om familjemedlemmar. Vidare framställs de tilltalade männen ha motiverat skiljandet av barnet från den andra föräldern som ett medel för att utöva påtryckningar. De tilltalade kvinnorna beskrivs istället ha befunnit sig i, och agerat utifrån, en utsatthet i förhållande till barnets andra förälder. Uppsatsen visar även att de tilltalade männen relateras till föreställningar om vad en god fader är, där beskrivningarna antingen ställs i kontrast mot, eller i överensstämmelse med, denna föreställning. De tilltalade kvinnorna förutsätts istället ha en inneboende roll som en beskyddande moder och agera utifrån en vilja att skydda barnet.

Sett utifrån Butlers teorier om genus och kön konstrueras och begripliggörs ansvarssubjekten utifrån diskursiva föreställningar om kön som binära och dikotoma. Samtidigt kan den rättsliga hanteringen anses reproducera dessa diskursiva föreställningar om kön. (Less)
Popular Abstract
In this thesis, I examine the construction of men and women as defendants for the crime of abduction of a child (egenmäktighet med barn) in Swedish adjudication. The crime of abduction of a child can be committed by the perpetrator removing, hiding, or refusing to return the child, or otherwise preventing it from being returned, to its custodian or the one giving care under the Care of Young Persons Act. The crime has an even distribution between suspected men and women, and thus serves as a good ground to compare gender constructions.

The methods used in this thesis consist of a legal dogmatic study of the crime of abduction of a child, as well as a critical discourse analysis of how prosecuted men and women are presented in 28... (More)
In this thesis, I examine the construction of men and women as defendants for the crime of abduction of a child (egenmäktighet med barn) in Swedish adjudication. The crime of abduction of a child can be committed by the perpetrator removing, hiding, or refusing to return the child, or otherwise preventing it from being returned, to its custodian or the one giving care under the Care of Young Persons Act. The crime has an even distribution between suspected men and women, and thus serves as a good ground to compare gender constructions.

The methods used in this thesis consist of a legal dogmatic study of the crime of abduction of a child, as well as a critical discourse analysis of how prosecuted men and women are presented in 28 judgements from Swedish District Courts and Courts of Appeal from 2019.

I find that the critical discourse analysis identifies four main discourses, which to some extent overlap each other. The main discourses concern the defendant’s rationality, relationship to the child or children, agency, and relationship to the (other) custodian. The accused men are constructed as subjects with high agency and inherent rationality, whose behavior in some situations is controlled by their emotions. The accused women are, for their part, constructed to have an inherent irrationality and low agency. They are rendered to act accommodated to their environment, often guided by a will or duty to take care of family members. Furthermore, the accused men are said to have justified the separation of the child from the other parent as a means of exerting pressure. The accused women are instead described to have been in, and acted from, a vulnerability to the child's other parent. The study also shows that the accused men are related to notions of what a good father is, where the descriptions are either contrasted with, or in accordance with, this notion. Instead, the accused women are assumed to possess the inherent role of a protective mother, and act based on a desire to protect the child.

Utilizing Butler’s theories of gender and sex, the defendants are constructed and comprehended based on discursive conceptions of gender/sex as binary and dichotomous. At the same time, the adjudication can be considered to reproduce these discursive conceptions of gender and sex. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Bowen Farsnäs, Elisabeth LU
supervisor
organization
alternative title
Culpable subjects - A critical discourse analysis of the construction of men and women as defendants in the adjudication of the crime of abduction of a child
course
JURM02 20201
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
straffrätt, egenmäktighet med barn, diskursanalys, queerteori
language
Swedish
id
9010642
date added to LUP
2020-06-15 11:52:29
date last changed
2020-06-15 11:52:29
@misc{9010642,
  abstract     = {{I detta examensarbete undersöker jag hur män och kvinnor konstrueras som tilltalade för brottet egenmäktighet med barn i svensk rättstillämpning. Brottet egenmäktighet med barn kan begås genom att gärningspersonen för bort, gömmer eller vägrar återlämna barnet eller genom att på annat sätt hindra att det återförs till dess vårdnadshavare eller den som vårdar barnet med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Brottet är relevant att undersöka på grund av den jämna könsfördelningen mellan misstänkta män och kvinnor. 

Studien består av dels en rättsdogmatisk undersökning av brottet egenmäktighet med barn, dels en kritisk diskursanalys av hur åtalade män och kvinnor framställs i 28 tings- och hovrättsdomar från 2019. 

Genom den kritiska diskursanalysen har jag identifierat fyra olika huvuddiskurser, som i viss mån överlappar varandra. Huvuddiskurserna berör den tilltalades rationalitet, hens relation till barnet eller barnen, hens aktörskap och hens relation till (den andra) vårdnadshavaren. Diskursanalysen visar att de tilltalade männen konstrueras som subjekt med hög agens och en inneboende rationalitet, vilken i vissa situationer ersätts med ett känslostyrt handlande. De tilltalade kvinnorna konstrueras å sin sida ha en inneboende irrationalitet och låg agens. De framställs handla anpassat efter sin omgivning, ofta styrda av en vilja eller plikt att ta hand om familjemedlemmar. Vidare framställs de tilltalade männen ha motiverat skiljandet av barnet från den andra föräldern som ett medel för att utöva påtryckningar. De tilltalade kvinnorna beskrivs istället ha befunnit sig i, och agerat utifrån, en utsatthet i förhållande till barnets andra förälder. Uppsatsen visar även att de tilltalade männen relateras till föreställningar om vad en god fader är, där beskrivningarna antingen ställs i kontrast mot, eller i överensstämmelse med, denna föreställning. De tilltalade kvinnorna förutsätts istället ha en inneboende roll som en beskyddande moder och agera utifrån en vilja att skydda barnet.

Sett utifrån Butlers teorier om genus och kön konstrueras och begripliggörs ansvarssubjekten utifrån diskursiva föreställningar om kön som binära och dikotoma. Samtidigt kan den rättsliga hanteringen anses reproducera dessa diskursiva föreställningar om kön.}},
  author       = {{Bowen Farsnäs, Elisabeth}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Klandervärda subjekt - En kritisk diskursanalys av hur kvinnor och män konstrueras som tilltalade i rättstillämpningen av egenmäktighet med barn}},
  year         = {{2020}},
}