Laglottens vara eller inte vara

Abstract (Swedish)

I detta rättsvetenskapliga arbetet har laglotten samt dess bestämmelser behandlats. Syftet har varit att utreda rättsläget kring laglotten, dess funktion och huruvida den är föråldrad idag. Den rättsdogmatiska metoden har använts i denna uppsats tillsammans med rättshistoriska inslag.

Under 1800-talet växte laglotten fram i avsikt att garantera bröstarvingar hälften av kvarlåtenskapen, vilket ledde till en begränsning av testamentsfriheten. Laglottens syfte var att se till att bröstarvingar inte skulle lämnas arvlösa och skapa en sorts rättvisa bröstarvingarna emellan. Idag råder i stort sett samma bestämmelser som då och diskussioner har lyfts kring huruvida laglotten är otidsenlig idag eller inte. I flera av statens offentliga utredningar har diskussionen om att avskaffa laglotten lyfts fram, men rättviseaspekten samt särkullbarnens rätt att inte lämnas utan arv har varit de främsta skälen till att man valt att bibehålla laglotten och dess bestämmelser. När reglerna tillkom förlitade sig samhället på jordbruket och syftet var att behålla denna inom familjen så långt möjligt för att kunna försörja sig. Med tiden har dock samhället utvecklats och andra sociala skyddsnät har vuxit fram, således föreligger bättre ekonomiska förutsättningar för bröstarvingen idag och laglotten har därmed förlorat viss effekt. Det kan också ifrågasättas huruvida laglottsskyddet är förenlig med arvlåtarens vilja när denne testamenterat till annan än bröstarvingen och om inte starkare solidaritet föreligger mellan arvlåtaren och testamentstagaren än arvlåtaren och dennes bröstarvinge. Därför kan laglotten idag anses vara i behov av förändring och till viss del föråldrad.

Abstract

This essay focusses on the statutory share of inheritance. The purpose has been to investigate the legal matter of the statutory share of inheritance, its function and if it is outdated today or not. A legal dogmatic method with a legislative development perspective has been used throughout this essay.

The statutory share of inheritance was initially established in the 1800s with the intention of assuring the direct heir half of the property in inheritance, which limited the right to administer one’s property through a will. The purpose was to not leave heirs disinherited and to create fairness between the direct heirs. Today, there are practically the same rules as then and that’s why there have been discussions about whether the rules are outdated today or not. However, the fairness aspect and the right for the child from a previous partner not to be left without inheritance have been the main reasons for choosing to retain the statutory share of inheritance. In the 1800s the society relied on agriculture and the aim was to keep it within the family as far as possible in order to provide for themselves. Over time, however, the society has evolved and other social protection has emerged, thus better financial conditions exist for the direct heirs and therefore the statutory share of inheritance has lost some of its effects. It can also be questioned whether the statutory share of inheritance is compatible with the deceased will when he wills to another than the direct heir and if not there is a stronger solidarity between the testator and the one he wills to than there is between him and his direct heir. Today, the statutory share of inheritance can be considered in need of change and to some extent obsolete.

• author: Bittar, Alexia
• supervisor: Martina Axmin
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20201
• year: 2020
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: arvsrätt, laglotten, bröstarvinge
• language: Swedish
• id: 9010754
• date added to LUP: 2020-09-18 11:47:19
• date last changed: 2020-09-18 11:47:19