Vad innebär en prövotid? - En rättslig analys av tillämpningen och funktionen av 22 kap. 27 § miljöbalken

Abstract (Swedish)

Den miljöpolitiska debatten är idag högaktuell. För att förhindra fortsatta negativa klimat- och miljöförändringar krävs en omställning i vårt samhälle, bland annat hos verksamheter med betydande miljöpåverkan. Ett viktigt styrmedel för en sådan omställning är miljöbalken. Enligt miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva miljöfarlig verksamhet. Tillståndsprövningen utgör ett viktigt kontrollförfarande där myndigheter och allmänhet får möjlighet att granska verksamhetens miljökonsekvenser.

Ett tillstånd kan förenas med villkor som reglerar hur verksamheten får bedrivas. Av olika skäl kan det vara svårt att förutse vissa delar av verksamhetens framtida miljöpåverkan. Den tillståndsprövande myndigheten kan då besluta att den särskilda villkorsfrågan skjuts upp under en prövotid. Under prövotiden ska verksamhetsutövaren utreda och undersöka den uppskjutna frågan närmare.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att utreda om prövotider enligt 22 kap. 27 § miljöbalken i praktiken tillämpas på det sätt som lagtexten ger utrymme för, eller om det finns anledning att ändra något.

Prövotidsförfarandet är ursprungligen en kodifiering av en redan befintlig praxis under 1950-talet och har därefter upprätthållits i svensk miljölagstiftning med få språkliga förändringar. Vid kodifieringen av prövotider påpekades det att förfarandet är ett undantag från huvudregeln om att samtliga villkor ska fastställas i samband med att tillstånd meddelas. Författningskommentaren till 22 kap. 27 § miljöbalken är förvisso kortfattad, men synsättet av en restriktiv tillämpning kvarstår alltjämt sedan kodifieringen.

Den miljörättsliga doktrinen beskriver att prövotider, tvärtemot lagstiftarens intentioner, har använts och används i hög utsträckning. Vid en närmare studie går det inte att klarlägga vad denna samstämmiga uppfattning grundar sig på och denna uppsats tar heller inte sikte på att genomföra en empirisk undersökning av antalet prövotider. Inom ramen för denna uppsats genomförs en egen undersökning på vilka grunder prövotider tillämpas.

Sex rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen har analyserats. Rättsfallen visar på att 22 kap. 27 § miljöbalken fått ett vidare tillämpningsområde än vad ordalydelsen ger utrymme för. Därför har även funktionen av prövotider analyserats utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv.

Genom att låta en verksamhetsutövare få utreda en viss villkorsfråga under en prövotid skapas ett incitament att driva miljöarbetet framåt. Prövotidens funktion stimulerar utvecklandet av ny teknik samtidigt som industrin kan behålla sin konkurrenskraft. Dessutom kan prövotiden även leda till en ökad miljönytta genom att låta verksamhetsutövaren utreda ytterligare utsläppsreducerande åtgärder som i längden kan leda till strängare villkor.

Om prövotider som funktion är önskvärd att behålla behöver lagtexten ändras. Det framstår inte som rimligt att tillämpa en bestämmelse med ursprung från 1950-talets syn på miljön. Lagtexten och tillämpningen bör anpassas efter dagens höga ambitioner att minska en negativ miljö-och klimatpåverkan.

Abstract

The environmental policy debate is now highly topical. In order to prevent further negative climate and environmental changes, a transition in our society is required, including activities with significant environmental impacts. An important instrument for such a conversion is the Swedish Environmental Code (miljöbalken). According to the Environmental Code, a permit is required to carry out environmentally hazardous activities. The licensing process is an important control procedure whereby authorities and the public have the opportunity to examine the environmental impact of the activities.

A permit may be subject to conditions governing the conduct of the business. For various reasons, it may be difficult to predict certain aspects of the future environmental impact of the business. The licensing authority may then decide to postpone the specific question of conditions for an extended compliance period (prövotid). During the extended compliance period, the operator shall investigate the postponed question in more detail.

The main purpose of this paper is to investigate if the extended compliance period according to Chapter 22 Section 27 in the Environmental Code corresponds with the applicability as given in the text of the law, or if a change is necessary.

The extended compliance period is originally a codification of an already existing practice in the 1950s and has since been maintained in Swedish environmental legislation with few linguistic changes. In the codification of the extended compliance periods, it was pointed out that the procedure is an exception to the general rule that all conditions should be laid down when permission is granted. The statute comment on Chapter 22 Section 27 in the Environmental Code is certainly brief, but the approach of restrictive application has remained since the codification.

The environmental law doctrine states that, contrary to the legislator's intentions, extended compliance periods have been used and are still widely used. In the case of a further study, it is not possible to clarify what this consensus is based on, nor does this paper aim to carry out an empirical examination of the number of extended compliance periods. Within the framework of this paper, a separate examination is carried out on the grounds on which extended compliance period are used.

Six court cases from the Land and Environment Court of Appeal have been analysed. The court cases show that Chapter 22 Section 27 of the Environmental Code has a broader scope than the text of the law allows for. Therefore, the function of extended compliance period has also been analysed from a social science perspective.

By allowing an operator to investigate a certain condition issue during an extended compliance period, an incentive is created to drive environmental work forward. The function of the extended compliance periods stimulates the development of new technologies while maintaining the competitiveness of the industry. In addition, the extended compliance period can also lead to an increased environmental benefit by allowing the operator to investigate additional emission reduction measures that may lead in the long run to stricter conditions.

If extended compliance periods as a function are desirable to maintain, the text of the law needs to be modified. It does not seem reasonable to apply an extended compliance period originating from the 1950s view of the environment. The text of the law and application should be adapted to today's high ambitions to reduce a negative environmental and climate impact.

• author: Löwe, Sofia
• supervisor: Annika Nilsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: What does an extended compliance period mean? - A legal analysis of the application of law and function of Chapter 22 Section 27 of the Swedish Environmental Code
• course: JURM02 20201
• year: 2020
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: miljörätt, prövotider enligt miljöbalken, 22 kap. 27 § miljöbalken, tillståndsprövning, miljöprövning
• language: Swedish
• id: 9010765
• date added to LUP: 2020-06-18 21:07:31
• date last changed: 2020-06-18 21:07:31