Klimatkompensation - är avdragsrätten nödvändig för vår värld? - En skatterättslig studie av avdragsrätten för klimatkompensation

Abstract

The current climate crisis requires solutions. Solutions that not only are dictated by the government, but ones that also engage corporations. Currently, many companies are showing a willingness to take responsibility in the crisis and mitigate their emissions through imposing phenomena such as climate compensation. While there are many broad definitions within the scope of taxation law; as defined in this thesis, climate compensation is when companies finance projects that are environmentally beneficial and offset a share of emissions produced by said company.
The purpose of this thesis is to investigate the possibilities for a limited company to be allowed a deduction for climate compensation expenses and to highlight how these expenses are treated in the income tax system. Additionally, this review will highlight definitive conflicting interests to see whether or not a deduction for climate compensation should be possible. In order to achieve this purpose, guidance is mainly derived from established precedents, as the legislative text does not contain any specific regulation regarding the right to deduct for climate compensation expenses. A traditional legal dogmatic method has been applied whilst writing the thesis and the starting point has been taken from the legal source hierarchy. With an application of relevant precedents it has shown that the judgments of the courts have been based on the general rules on deduction in the Income Tax Act (1999: 1229) Chapter 16 § 1. Additionally, the Supreme Administrative Court has adapted the same assessment model to climate compensation expenditures that were first applied to decisions on deductibility for sponsorship expenses through evaluation of the criteria of the term gift and the deduction ban on gifts in the Income Tax Act, Chapter 9 § 2. An analysis from precedence has identified three possible grounds for companies to apply whilst arguing for a right to deduct the expenses related to emissions offset. Moreover, when identifying the different conflict of interests it has been shown that the legislator has to observe both the risks and the rewards that will ultimately affect the state, companies and the environment.
With the absence of legislative text regarding the new phenomenon of the right to deduct expenses for climate compensation, a discussion is being held on possible solutions to improve the clarity of the current legal situation. For now however, companies that climate compensate for the sole purpose of environmental rationale are not granted deductions. This can be considered problematic from a legal safety perspective (”rättssäkerhetsperspektiv”).

Abstract (Swedish)

Rådande klimatkris kräver lösningar. Företagsmarknadens aktörer har bl.a. genom fenomenet klimatkompensation visat på en vilja att ta sitt ansvar i krisen och kompensera för deras befintliga utsläpp. Den klimatkompensation som redogörs för i uppsatsen innebär att företag finansierar projekt som är miljömässigt fördelaktiga och beräknas kompensera för samma andel utsläpp som företaget bidragit till. Företagen begär därefter avdrag för de utgifter som kan härledas till klimatkompensationen. Avdragen innebär att det klimatkompenserade företaget minskar sina intäkter och således den skatt som företaget åläggs betala.
Uppsatsen syftar till att undersöka förutsättningarna för att ett aktiebolag ska få göra avdrag för klimatkompensationsutgifter samt hur dessa utgifter behandlas vid inkomstbeskattningen. Dessutom kommer uppsatsen att belysa motstående intressen för att utvärdera om ett avdrag för klimatkompensationen bör beviljas eller inte. För att uppnå detta syfte hämtas vägledning främst från praxis då lagtexten inte innehåller någon särskild reglering avseende avdragsrätt för klimatkompensation. En traditionell rättsdogmatisk metod har tillämpats vid uppsatsens utformande och utgångspunkt har tagits i rättskällehierarkin.
De analyserade rättsfallen har visat att domstolarnas bedömning har baserats på de allmänna reglerna om avdragsrätt och avdragsförbud i Inkomstskattelagen (1999:1229). Högsta förvaltningsdomstolen har även tillämpat samma bedömningsmodell på klimatkompensationsutgifter som först tillämpats vid avgöranden om avdragsrätt för sponsringsutgifter. Denna prövning består i att bedöma den utgivna ersättningen med beaktande av gåvorekvisiten samt avdragsförbudet för gåvor. Efter en analys av rättsfallen har tre grunder identifierats för att avdrag för klimatkompensationsutgifter ska beviljas. Vid ställningstagandet om avdragsrättens vara eller icke vara har det sammanfattningsvis konstaterats att lagstiftaren måste uppmärksamma de risker och de förmåner som kan komma att påverka staten, företagen och miljön. I och med avsaknaden av lagtext gällande det nya fenomenet om avdragsrätt för klimatkompensation förs en diskussion om möjliga lösningar för att öka klarheten i rådande rättsläge. Dagens praxis medför att företag som endast vill klimatkompensera av miljöskäl inte beviljas avdrag, detta kan ur ett rättssäkerhetsperspektiv bedömas problematiskt.

• author: Norberg, Anna
• supervisor: Christina Moëll
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20201
• year: 2020
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Skatterätt, Klimatkompensation, Avdragsrätt, CSR
• language: Swedish
• id: 9010817
• date added to LUP: 2020-09-19 22:01:59
• date last changed: 2020-09-19 22:01:59