Barnets bästa och barnets röst i vårdnadstvister. Om Sveriges åtaganden enligt barnkonventionen samt om inkorporeringen av densamma kan förväntas medföra några effekter i mål om vårdnad.

Abstract (Swedish)

Den första januari 2020 trädde barnkonventionen i kraft som svensk lag. Två av konventionens grundläggande principer är barnets bästa och barnets rätt att komma till tals. Principerna är aktuella vid alla frågor som rör barn, exempelvis vid beslut i vårdnadstvister.

Ett syfte med denna uppsats är att undersöka om Sverige uppfyller sina åtaganden enligt barnkonventionen vid vårdnadsrelaterade tvister. Frågeställningen har besvarats genom att redogöra för innebörden av barnets bästa i 6 kap. 2 a § FB samt hur denna bestämmelse kommer till uttryck i rättstillämpningen. I analysen sätts detta i förhållande till barnkonventionens artikel 3 om barnets bästa och artikel 12 om barnets rätt att komma till tals. Slutsatsen är att portalparagrafen i 6 kap. 2 a § FB om barnets bästa stämmer väl överens med barnkonventionen och dit tillhörande tolkningsinstrument. Gällande barnets röst finns det utrymme för att tydligare förankra 6 kap. 2 a § FB till artikel 12 i barnkonventionen. Utifrån ett tillämpningsperspektiv visar tidigare utredningar och studier att det finns brister i domstolarnas och socialnämndens tillämpning av rättsreglerna. Många gånger beaktar domstolen inte barnets röst vid vårdnadstvister, och i vissa fall stannar domstolen vid att enbart beakta i lag föreskrivna omständigheter istället för att djupare analysera barnets specifika situation. I vissa fall verkar vårdnadstvister även präglas av ett föräldraperspektiv istället för ett barnperspektiv. Att domstolen ska sätta det enskilda barnet i centrum vid vårdnadsrelaterade tvister samt att barnet ska ges möjlighet att uttrycka sin åsikt i frågan, utgör fundamentala delar av principerna om barnets bästa och barnets röst i barnkonventionen. När dessa omständigheter inte beaktas i domstolens bedömning kan Sverige inte anses uppfylla sina åtagandena enligt barnkonventionen.

Syftet med denna uppsats är även att utreda vilken effekt inkorporeringen av barnkonventionen eventuellt kan förväntas få vid vårdnadsrelaterade tvister i Sverige. Barnkonventionen är sedan 2003 inkorporerad i Norge. Frågeställningen har därför besvarats genom att granska norsk rätt. Ändringar som har vidtagits i Norge för att stärka barnets rättigheter har i första hand tagit sikte på barnets rätt att komma till tals. Det går emellertid inte att dra några säkra slutsatser om att ändringarna har vidtagits på grund av inkorporeringen i norsk rätt. Uppsatsen visar även att inkorporeringen av barnkonventionen i Norge i första hand har fått genomslag i rättstillämpningen på områden som tidigare saknat en tydlig koppling till barnkonventionen. I kontrast till detta har den svenska vårdnadsregleringen sedan lång tid tillbaka knutit an till bestämmelserna i barnkonventionen. Slutsatsen är därför att det inte är troligt att inkorporeringen av barnkonventionen kommer att få någon märkbar effekt vid domstolens handläggning i vårdnadstvister i Sverige.

Abstract

On the first of January 2020 the United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC) came into force as Swedish law. The best interest of the child, in Article 3, and the child’s right to be heard, in Article 12, are two fundamental principles of the CRC. The principles are relevant in all questions concerning children, with one important aspect being custody disputes.

One of the aims of this thesis is to examine if Sweden fulfills its international commitments to the CRC in custody-related disputes. The issue has been answered by describing the meaning of the best interests of the child according to Chapter 6 Section 2a in the Swedish Children and Parents Code, and also by reviewing how the Swedish legislation is presented in the court’s application of law. In the analysis, this is compared to Article 3 and Article 12 of the CRC. The conclusion is, that Chapter 6 Section 2a in the Swedish Children and Parents Code about the best interests of the child corresponds well with the CRC and its general comments. However regarding the child’s right to be heard there is potential for improvement in the Swedish custody legislation to become more consistent with Article 12 of the CRC. Furthermore, previous studies show that the court’s and the social welfare committee’s application of the law is not entirely to satisfaction. The child’s view is not always taken into consideration in the court’s reasoning, and in some cases a deeper analysis regarding the child’s specific circumstances is not discussed by the court. In other cases, custody disputes are characterized by a parent-oriented perspective instead of a child-oriented perspective. The fact that the court should put the individual child at the center in custody disputes and that the child should be given the opportunity to express his or hers opinion on the matter, constitutes fundamental parts of the principle of the child’s best interests and the child’s right to be heard. Therefore, in such cases, Sweden is not fulfilling its obligations under the CRC.

The aim with this thesis is also to examine what effects the incorporation of the CRC might have on custody-related disputes in Sweden. The CRC was incorporated in Norway in 2003. The question of the thesis has therefore been answered by reviewing Norwegian law. The thesis shows that the child’s right to heard has been strengthened after the incorporation of the CRC in Norway. However, it is not possible to draw the conclusion that this is a result of the incorporation of CRC in Norwegian law. The thesis also shows that the incorporation of the CRC in Norway first and foremost has had an impact in areas that prior to the incorporation lacked a clear link to the CRC. In contrast, the Swedish legislation regarding parental responsibility has been linked to the CRC for a long time. The conclusion is therefore that the incorporation of the CRC in Sweden is unlikely to have any noticeable effects in the court's handling of custody disputes.

• author: Stenström, Malin
• supervisor: Martina Axmin
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20201
• year: 2020
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: familjerätt, barnets bästa, barnets röst, barnkonventionen, vårdnad, vårdnadstvist
• language: Swedish
• id: 9010918
• date added to LUP: 2020-09-18 11:43:57
• date last changed: 2020-09-18 11:43:57