Synen på surrogatmoderskap i svensk rätt - med särskilt fokus på ett barns rätt att få en tilltänkt moder rättsligt fastställd som förälder

Abstract (Swedish)

Syftet med denna uppsats är att utreda hur synen på surrogatmoderskap har utvecklats i svensk rätt, och om avsaknaden av reglering av fastställande av utländskt moderskap är tillfredsställande. Frågan om avsaknaden av reglering ska ses i förhållande till barnets bästa och barnets rätt till respekt för privatliv enligt artikel 8 Europakonventionen (EKMR) för de barn som tillkommit genom surrogatmoderskap i utlandet. Detta med utgångspunkt i två kontroversiella avgöranden som kom från Högsta domstolen 2019. Avgörandena innebar att två domar om utländskt moderskap efter surrogatmoderskap i utlandet erkändes, trots att lagstöd saknades. För att besvara detta avses för det första, utreda hur svensk rätt har behandlat frågan om surrogatmoderskap. För det andra, hur en tilltänkt moder kan bli fastställd som rättslig förälder enligt svensk rätt idag. För det tredje, vad principen om barnets bästa och rätt till respekt för privatliv enligt artikel 8 EKMR innebär vid surrogatarrangemang i utlandet. För att besvara dessa frågor har en rättsdogmatisk metod valts, vilken är baserad på de allmänt accepterade rättskällorna vilka är lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin.

Lagstiftaren har, från 1980-talet till idag, genomgående varit tydlig i förarbetena med att surrogatmoderskap inte är etiskt försvarbart och därför inte kan tillåtas i svensk rätt. Lagstiftaren har dessutom varit mån om att det inte ska bli enklare att genomföra surrogatarrangemang i utlandet, utan snarare motarbetat sådana arrangemang. När det gäller fastställande av utländskt moderskap har mater est-principen, vilken har ansetts som grundläggande för den svenska rättsordningen, omöjliggjort fastställande av utländskt moderskap för annan kvinna än den som fött barnet. Därmed har en tilltänkt moder endast kunnat bli fastställd som rättslig förälder genom adoption.

Den största faktorn bakom HD:s kontroversiella avgöranden från 2019 var ett rådgivande yttrande från Europadomstolen. Yttrandet slog fast att barnets rätt till respekt för privatliv enligt artikel 8 EKMR innebär att när den tilltänka genetiska fadern blivit rättslig erkänd som förälder i ett land, ska även samma möjlighet ges den tilltänkta modern. Det faller sedan inom staternas bedömningsutrymme att avgöra hur möjligheten ska ta form, så länge den kan tillämpas snabbt och effektivt, och i enlighet med barnets bästa. De svenska adoptionsreglerna kan inte tillgodose detta krav, eftersom det inte finns någon garanti för att en adoption alltid kommer att beviljas för den tilltänkta modern. Vidare kan konstateras att barnets rätt att få sin tilltänkta moder erkänd som rättslig förälder väger tyngre än en stats intresse av att motverka surrogatarrangemang. Slutligen kan fastslås att den nuvarande regleringen inte kan anses vara tillfredsställande i förhållande till barnets rätt till privatliv enligt artikel 8 EKMR eller principen om barnets bästa för de barn som tillkommit genom surrogatarrangemang i utlandet. Lagstiftaren har därför initierat en utredning som avser ge svar på hur möjligheten för en tilltänkt moder att fastställas som rättslig förälder ska se ut.

Abstract

The aim of this study is to investigate how the view of surrogacy arrangements has developed in Swedish law, and if the lack of regulation regarding recognition of foreign motherhood is satisfactory. The question about the lack of regulation shall be seen in proportion to the child’s best interests and the child’s right to respect for private life according to article 8 of the European Convention on Human Rights (ECHR) for children born through surrogacy arrangement abroad. This will be studied with starting point in two controversial judgements from the Swedish supreme court from 2019 which acknowledged two judgements about foreign motherhood after surrogacy arrangements abroad, even though it lacked legal support. This study investigates firstly, how Swedish law has dealt with surrogacy arrangements. Secondly, how an intended mother can be recognized as legal parent by Swedish law today. Thirdly, what the principle of the child’s best interest and right to respect for private life according to article 8 ECHR means for surrogacy arrangements abroad. To answer these questions the legal dogmatic method will be used, which is based on the traditional sources of law in Sweden, which are law, legislative history, court practice and literature of jurisprudence.

The investigation shows that the legislator has, from the 1980s until today, been consistent in the legislative history with stating that surrogacy arrangements are not ethically justifiable, and therefore it cannot be allowed in Swedish law. The legislator has besides that been keen on not making it simpler to carry through with such arrangements abroad, but rather counteracted such arrangements. Regarding recognition of legal motherhood, the mater est-principle, which is seen as fundamental for the Swedish legal system, makes it impossible to recognize foreign motherhood for a woman who has not given birth to a child. Therefore, an intended mother can only be recognized as legal parent through adoption.

The major factor behind the Swedish supreme courts controversial judgements from 2019 was an advisory opinion from the European Court of Human Rights. The advisory opinion established that the child’s right to respect for private life according to article 8 ECHR means that when the genetic father has been recognized as legal parent, the same possibility should be given for the intended mother. However, the margin of appreciation gives the states the possibility to decide how this possibility will take form in domestic law, as long as it ensures that it can be implemented promptly and effectively, in accordance with the child’s best interests. The Swedish adoption rules cannot meet this requirement, since it is not a guarantee for an intended mother to be granted for an adoption. Furthermore, it can be stated that the child’s right to have his/her intended mother recognized as a legal parent outweighs the state’s interest to counteract such arrangements. In conclusion, the current regulation can therefore not be considered satisfactory in proportion to the child’s best interests and the child’s right to respect for private life according to article 8 ECHR for children born through surrogacy arrangement abroad. The legislator has for that reason initiated a government inquiry that aims to answer how the possibility for an intended mother to be recognized as a legal parent should take form.

• author: Magnusson, Linn
• supervisor: Martina Axmin
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20201
• year: 2020
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: familjerätt, surrogatmoderskap, principen om barnets bästa, mater est-principen, artikel 8 EKMR
• language: Swedish
• id: 9010951
• date added to LUP: 2020-09-24 10:07:22
• date last changed: 2020-09-24 10:07:22