Förvärvslåneförbudet – varför? - En kritisk analys av förvärvslåneförbudet som borgenärskyddsregel
(2020) LAGF03 20201Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Förvärvslåneförbudet infördes i svensk rätt 1973 och är där av en relativt ny kapitalskyddsregel. Regeln återfinns i 21 kap. 5§ Aktiebolagslagen (2005:551) och innebär i korthet att ett aktiebolag inte får låna ut medel till den som ämnar att förvärva aktier i bolaget. Förvärvslåneförbudet har huvudsakligen hävdats ur borgenärsskyddsintresse och intresset av att hindra otillbörlig skatteplanering. Innan förvärvslåneförbudet infördes var förvärvslån förbjudna i den mån värdeöverföringsreglerna varit tillämpliga.
Vid Sveriges inträde i EU 1995 fanns i EU rätten ett strikt förbud mot förvärvslån för publika aktiebolag. Regelns syfte var att skydda borgenärer och aktieägare. Förbudet har sedan dess kommit att liberaliseras så att... (More) - Förvärvslåneförbudet infördes i svensk rätt 1973 och är där av en relativt ny kapitalskyddsregel. Regeln återfinns i 21 kap. 5§ Aktiebolagslagen (2005:551) och innebär i korthet att ett aktiebolag inte får låna ut medel till den som ämnar att förvärva aktier i bolaget. Förvärvslåneförbudet har huvudsakligen hävdats ur borgenärsskyddsintresse och intresset av att hindra otillbörlig skatteplanering. Innan förvärvslåneförbudet infördes var förvärvslån förbjudna i den mån värdeöverföringsreglerna varit tillämpliga.
Vid Sveriges inträde i EU 1995 fanns i EU rätten ett strikt förbud mot förvärvslån för publika aktiebolag. Regelns syfte var att skydda borgenärer och aktieägare. Förbudet har sedan dess kommit att liberaliseras så att medlemsstaterna kan tillåta förvärvslån under föreskrivna förutsättningar. Liberaliseringen inom EU-rätten har inte föranlett någon förändring inom svensk rätt.
Det svenska förvärvslåneförbudets tillämpningsområde är inte fullt klarlagt och har därför kritiserats för att vara otydligt. Vidare har förbudet kritiserat för att vara för långtgående. Det förevarande arbetet utreder förvärvslåneförbudets ändamålsenlighet som borgenärsskyddsregel, dess plats i kapitalskyddssystemet och om en ändring av regeln är befogad.
Arbetet utmynnar i slutsatsen att förvärvslåneförbudet som borgenärsskyddsregeln, i jämförelse med värdeöverföringsreglerna, är omotiverat långtgående samt att det finns anledning att revidera och liberalisera paragrafen med dess sanktioner. (Less) - Abstract
- The Swedish ban against capital assistance was introduced in Swedish law in 1973 and is there of a relatively new capital maintenance rule. The rule is found in Chapter 21 Section 5 of the Companies Act (2005:551). In short, the rule prohibits a company from lending funds to anyone intending to acquire shares in the company. In Sweden, the capital assistance ban has mainly been argued out of protection of the creditors and the interest in preventing undue tax planning. Before the capital assistance ban was introduced, these loans were prohibited to some extent by other rules of capital maintenance.
When Sweden entered the EU in 1995, there was a strict prohibition on capital assistance for public companies in the EU. The purpose of the... (More) - The Swedish ban against capital assistance was introduced in Swedish law in 1973 and is there of a relatively new capital maintenance rule. The rule is found in Chapter 21 Section 5 of the Companies Act (2005:551). In short, the rule prohibits a company from lending funds to anyone intending to acquire shares in the company. In Sweden, the capital assistance ban has mainly been argued out of protection of the creditors and the interest in preventing undue tax planning. Before the capital assistance ban was introduced, these loans were prohibited to some extent by other rules of capital maintenance.
When Sweden entered the EU in 1995, there was a strict prohibition on capital assistance for public companies in the EU. The purpose of the rule was to protect creditors and shareholders. Since then, the ban has been liberalized. Member states may now allow capital assistance under prescribed conditions. The liberalization within EU law has not instigated any change in Swedish law.
The scope of the Swedish capital assistance ban is not fully clarified and has therefore been criticized for being unclear. Furthermore, the ban has been criticized for being too far-reaching. The present work investigates the appropriateness of the ban as a protection of creditors, its place in the capital protection system and whether a change to the rule is justified.
The work culminates in the conclusion that the capital assistance ban is more far-reaching than other capital protection rules. That it is unjustified based on the grounds it lays upon, and that there is reason to revise and liberalize the section and its sanctions. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9010973
- author
- Kjellberg, Ellen LU
- supervisor
-
- Jacob Öberg LU
- organization
- course
- LAGF03 20201
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- aktiebolGsrätt, förvärvslåneförbudet
- language
- Swedish
- id
- 9010973
- date added to LUP
- 2020-09-18 11:31:29
- date last changed
- 2020-09-18 11:31:29
@misc{9010973,
abstract = {{The Swedish ban against capital assistance was introduced in Swedish law in 1973 and is there of a relatively new capital maintenance rule. The rule is found in Chapter 21 Section 5 of the Companies Act (2005:551). In short, the rule prohibits a company from lending funds to anyone intending to acquire shares in the company. In Sweden, the capital assistance ban has mainly been argued out of protection of the creditors and the interest in preventing undue tax planning. Before the capital assistance ban was introduced, these loans were prohibited to some extent by other rules of capital maintenance.
When Sweden entered the EU in 1995, there was a strict prohibition on capital assistance for public companies in the EU. The purpose of the rule was to protect creditors and shareholders. Since then, the ban has been liberalized. Member states may now allow capital assistance under prescribed conditions. The liberalization within EU law has not instigated any change in Swedish law.
The scope of the Swedish capital assistance ban is not fully clarified and has therefore been criticized for being unclear. Furthermore, the ban has been criticized for being too far-reaching. The present work investigates the appropriateness of the ban as a protection of creditors, its place in the capital protection system and whether a change to the rule is justified.
The work culminates in the conclusion that the capital assistance ban is more far-reaching than other capital protection rules. That it is unjustified based on the grounds it lays upon, and that there is reason to revise and liberalize the section and its sanctions.}},
author = {{Kjellberg, Ellen}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Förvärvslåneförbudet – varför? - En kritisk analys av förvärvslåneförbudet som borgenärskyddsregel}},
year = {{2020}},
}