Advanced

The bigger the better -A comparison in handling mussels between two crab species in Swedish waters

Hyltén, Filip (2020) BIOM02 20192
Degree Projects in Biology
Abstract
It is well documented that invasive species could have significant impacts on the native ecosystem in its introduced range. Recently the Baltic Sea has been invaded by the North American Harris mud crab, Rhithropanopeus harrisii (Gould 1841). This crab could potentially have big impacts on the ecosystem since there is a lack of crabs in the Baltic Sea. This study aimed to evaluate what impacts R. harrisii could have on Carcinus maenas, which is a crab native to the Swedish west coast, as well as to see if there is any difference in handling of Mytilus edulis from the Swedish west or east coast. This was done by observing the handling time of M. edulis from the Swedish west and east coast for both crab species. Firstly, the results show... (More)
It is well documented that invasive species could have significant impacts on the native ecosystem in its introduced range. Recently the Baltic Sea has been invaded by the North American Harris mud crab, Rhithropanopeus harrisii (Gould 1841). This crab could potentially have big impacts on the ecosystem since there is a lack of crabs in the Baltic Sea. This study aimed to evaluate what impacts R. harrisii could have on Carcinus maenas, which is a crab native to the Swedish west coast, as well as to see if there is any difference in handling of Mytilus edulis from the Swedish west or east coast. This was done by observing the handling time of M. edulis from the Swedish west and east coast for both crab species. Firstly, the results show that the native C. maenas was better at handling the mussels of similar size than the invasive R. harrisii. Secondly, it took longer for both crab species to handle mussels from the Swedish west coast compared to the ones from the Baltic Sea. These findings implicate that C. maenas should have an advantage over R. harrisii when it comes to foraging on M. edulis and that there is something that makes a difference in handling of M. edulis depending on coastal origin. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Vilken krabba kan hantera det bäst?

Invasiva arter är ett problem för naturliga ekosystem runt om i världen eftersom de har egenskaper som gör dom överlägsna inhemska arter. En sådan invasiv art har nyligen påträffats vid den svenska kusten i Östersjön, den vitfingrade brackvattenskrabban (Rhithropanopeus harrisii). Denna krabba kommer ursprungligen från Nordamerika, men har spridit sig över stora delar av världen. Östersjön är artfattig och det finns inga krabbor som lever där, förrän nu. Denna invasiva krabba kan klara av mycket olika förhållanden vad gäller temperatur och salthalt, vilket tyder på att arten skulle kunna överleva på den svenska västkusten där salthalten är betydligt högre än i Östersjön. På den svenska västkusten... (More)
Vilken krabba kan hantera det bäst?

Invasiva arter är ett problem för naturliga ekosystem runt om i världen eftersom de har egenskaper som gör dom överlägsna inhemska arter. En sådan invasiv art har nyligen påträffats vid den svenska kusten i Östersjön, den vitfingrade brackvattenskrabban (Rhithropanopeus harrisii). Denna krabba kommer ursprungligen från Nordamerika, men har spridit sig över stora delar av världen. Östersjön är artfattig och det finns inga krabbor som lever där, förrän nu. Denna invasiva krabba kan klara av mycket olika förhållanden vad gäller temperatur och salthalt, vilket tyder på att arten skulle kunna överleva på den svenska västkusten där salthalten är betydligt högre än i Östersjön. På den svenska västkusten finns även andra krabbarter, som t. ex strandkrabban (Carcinus maenas).

En art som är viktig för Östersjön är blåmusslan (Mytilus edulis). Blåmusslor filtrerar växtplankton, en process som är viktig för Östersjön som har stora problem med övergödning. Tidigare studier har visat att R. harrisii är en försiktig jägare och föredrar stillasittande föda så som blåmusslor. Därför är det viktigt att få en uppfattning om vilken påverkan en ny predator som R. harrisii kan ha på blåmusslorna.

Målet med detta projekt var att jämföra R. harrisii med C. maenas för att utvärdera vilken art som är mest konkurrenskraftig. Detta testades genom att utvärdera deras hantering av lik stora blåmusslor från Östersjön och Öresund (västkusten). Den andra delen av projektet syftade till att jämföra biomassan mellan de två M. edulis populationerna och ta fram det förväntade optimala bytesvärdet för de båda krabborna baserat på konsumerad biomassan per hanteringstid, för att förutspå vilken effekt de invasiva krabborna kommer få för blåmusslorna i Östersjön.

Resultaten visade att det tar längre tid för R. harrisii än C. maenas att hantera sina musslor. Troligen beror det på storleksskillnaden mellan de två arterna. Tidigare studier visar att större krabbor kan hantera sina byten snabbare än vad mindre kan. När det gäller jämförelsen av hanteringstiden mellan de två musselpopulationerna så visar det sig att det tar längre tid för båda krabbarterna att hantera blåmusslor från västkusten. En bakomliggande faktor till denna skillnad kan vara att musslorna från Östersjön har varit utsatta för mer stress då det är en mycket lägre salthalt jämfört med västkusten. Ökad stress för musslor kan leda till förändringar så som minskad tillväxt. Resultaten från uppskattningen av biomassan visar att det inte är någon skillnad mellan de två populationerna. Det finns inte heller någon signifikant skillnad i optimala bytesstorleken mellan musslor från öst- och västkusten för någon av krabbarterna. En anledning till det kan vara att det inte är någon skillnad i biomassa mellan populationerna.

Den stora slutsatsen från denna studie är att om R. harrisii skulle sprida sig till västkusten så skulle C. maenas ha en fördel när det gäller hantering av musslorna. Den kortare hanteringstiden bidrar till en snabbare konsumtionshastighet och minskar tiden som C. maenas blir utsatt för angrepp från predatorer. Det verkar som att krabborna inte föredrar någon specifik storlek av musslorna, vilket kan tolkas som att när krabborna väl har tagit ett byte så äter dom upp det oavsett storlek.

Masterexamensprojekt i Biologi, 30 hp, Biologiska institutionen, Lunds universitet
Handledare: Ander Persson
Akvatisk ekologi (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hyltén, Filip
supervisor
organization
course
BIOM02 20192
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
language
English
id
9011219
date added to LUP
2020-05-28 15:38:15
date last changed
2020-05-28 15:38:15
@misc{9011219,
  abstract     = {It is well documented that invasive species could have significant impacts on the native ecosystem in its introduced range. Recently the Baltic Sea has been invaded by the North American Harris mud crab, Rhithropanopeus harrisii (Gould 1841). This crab could potentially have big impacts on the ecosystem since there is a lack of crabs in the Baltic Sea. This study aimed to evaluate what impacts R. harrisii could have on Carcinus maenas, which is a crab native to the Swedish west coast, as well as to see if there is any difference in handling of Mytilus edulis from the Swedish west or east coast. This was done by observing the handling time of M. edulis from the Swedish west and east coast for both crab species. Firstly, the results show that the native C. maenas was better at handling the mussels of similar size than the invasive R. harrisii. Secondly, it took longer for both crab species to handle mussels from the Swedish west coast compared to the ones from the Baltic Sea. These findings implicate that C. maenas should have an advantage over R. harrisii when it comes to foraging on M. edulis and that there is something that makes a difference in handling of M. edulis depending on coastal origin.},
  author       = {Hyltén, Filip},
  language     = {eng},
  note         = {Student Paper},
  title        = {The bigger the better -A comparison in handling mussels between two crab species in Swedish waters},
  year         = {2020},
}