Jämlikhet i Agenda 2030 - En analys om hur agendan behandlar personer som tillhör flera minoritetsgrupper
(2020) MRSG31 20201Human Rights Studies
- Abstract (Swedish)
- Personer som tillhör flera minoritetsgrupper tenderar att uppleva en speciell typ av diskriminering och utanförskap. Det är ett problem som uppmärksammats genom det så kallade intersektionella perspektivet. Detta perspektiv visar på att det finns en komplexitet i hur mänskliga rättigheter måste definieras för att det ska vara möjligt att främja jämlikhet oberoende av vilka grupper och hur många grupper man tillhör. Det har diskuterats huruvida Agenda 2030 som ämnar för hållbar utveckling har en tillfredsställande koppling till mänskliga rättigheter. Delvis ger agendan ett löfte om att inte lämna någon utanför och delvis har agendan ett helt mål ämnat för att reducera ojämlikhet inom och mellan länder.
Studiens syfte är att undersöka... (More) - Personer som tillhör flera minoritetsgrupper tenderar att uppleva en speciell typ av diskriminering och utanförskap. Det är ett problem som uppmärksammats genom det så kallade intersektionella perspektivet. Detta perspektiv visar på att det finns en komplexitet i hur mänskliga rättigheter måste definieras för att det ska vara möjligt att främja jämlikhet oberoende av vilka grupper och hur många grupper man tillhör. Det har diskuterats huruvida Agenda 2030 som ämnar för hållbar utveckling har en tillfredsställande koppling till mänskliga rättigheter. Delvis ger agendan ett löfte om att inte lämna någon utanför och delvis har agendan ett helt mål ämnat för att reducera ojämlikhet inom och mellan länder.
Studiens syfte är att undersöka hur och om några av delmålen tillhörande mål 10 i Agenda 2030 problematiserar ojämlikhet på ett sätt som är inkluderande för personer som tillhör flera minoritetsgrupper i relation till positiva rättigheter. Det görs genom den diskursanalytiska ansatsen “What's the problem represented to be” och fyra analytiska frågor baserat på ansatsen. Vidare undersöker studien även om delmålen tillhörande mål 10 går i linje med ett icke-idealteoretiskt perspektiv på mänskliga rättigheter i enlighet med Lena Halldenius teori. Studien diskuterar det i relation till social skiktning, substantiell jämlikhet och intersektionalitet. I studien har slutsatser dragits som pekar på att Agenda 2030 inte fullt ut problematiserar ojämlikhet på ett sätt som är inkluderande för de intersektionella upplevelserna av diskriminering och utanförskap hos personer som tillhör flera minoritetsgrupper. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9011335
- author
- Halvarsson, Linnea LU
- supervisor
- organization
- course
- MRSG31 20201
- year
- 2020
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- Multipel minoritetsgrupp tillhörighet, Agenda 2030, intersektionalitet, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, idealteori och mänskliga rättigheter
- language
- Swedish
- id
- 9011335
- date added to LUP
- 2020-08-20 12:10:32
- date last changed
- 2020-08-20 12:10:32
@misc{9011335,
abstract = {{Personer som tillhör flera minoritetsgrupper tenderar att uppleva en speciell typ av diskriminering och utanförskap. Det är ett problem som uppmärksammats genom det så kallade intersektionella perspektivet. Detta perspektiv visar på att det finns en komplexitet i hur mänskliga rättigheter måste definieras för att det ska vara möjligt att främja jämlikhet oberoende av vilka grupper och hur många grupper man tillhör. Det har diskuterats huruvida Agenda 2030 som ämnar för hållbar utveckling har en tillfredsställande koppling till mänskliga rättigheter. Delvis ger agendan ett löfte om att inte lämna någon utanför och delvis har agendan ett helt mål ämnat för att reducera ojämlikhet inom och mellan länder.
Studiens syfte är att undersöka hur och om några av delmålen tillhörande mål 10 i Agenda 2030 problematiserar ojämlikhet på ett sätt som är inkluderande för personer som tillhör flera minoritetsgrupper i relation till positiva rättigheter. Det görs genom den diskursanalytiska ansatsen “What's the problem represented to be” och fyra analytiska frågor baserat på ansatsen. Vidare undersöker studien även om delmålen tillhörande mål 10 går i linje med ett icke-idealteoretiskt perspektiv på mänskliga rättigheter i enlighet med Lena Halldenius teori. Studien diskuterar det i relation till social skiktning, substantiell jämlikhet och intersektionalitet. I studien har slutsatser dragits som pekar på att Agenda 2030 inte fullt ut problematiserar ojämlikhet på ett sätt som är inkluderande för de intersektionella upplevelserna av diskriminering och utanförskap hos personer som tillhör flera minoritetsgrupper.}},
author = {{Halvarsson, Linnea}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Jämlikhet i Agenda 2030 - En analys om hur agendan behandlar personer som tillhör flera minoritetsgrupper}},
year = {{2020}},
}