Hjärt- och lungtransplanterade patienters hälsorelaterade livskvalité, stress, depression, ångest och copingstrategier efter transplantation -en enkätstudie
(2020) SINM22 20201Department of Health Sciences
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Efter en hjärt- eller lungtransplantation finns det risk för komplikationer och bieffekter. Vilket skapar en komplex situation att förhålla sig till för personer som genomgått en hjärt- eller lungtransplantation och kan påverka deras livskvalité långsiktigt på flera sätt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur hjärt- och lungtransplanterade patienter uppskattar sin hälsorelaterade livskvalité, stress, depression, ångest och copingstrategi upp till fem år (60 månader) efter transplantation. Metod: Deltagare (n=21) som genomgått en hjärt- eller lungtransplantation fyllde i enkäter innan transplantation och sedan sex månader, ett år, två år och fem år efter transplantation. Enkäterna berörde faktorerna hälsorelaterade... (More)
- Bakgrund: Efter en hjärt- eller lungtransplantation finns det risk för komplikationer och bieffekter. Vilket skapar en komplex situation att förhålla sig till för personer som genomgått en hjärt- eller lungtransplantation och kan påverka deras livskvalité långsiktigt på flera sätt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur hjärt- och lungtransplanterade patienter uppskattar sin hälsorelaterade livskvalité, stress, depression, ångest och copingstrategi upp till fem år (60 månader) efter transplantation. Metod: Deltagare (n=21) som genomgått en hjärt- eller lungtransplantation fyllde i enkäter innan transplantation och sedan sex månader, ett år, två år och fem år efter transplantation. Enkäterna berörde faktorerna hälsorelaterade livskvalité, stress, depression, ångest och copingstrategier. Studien hade en longitudinell och kvantitativ ansats och data analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Deltagarna visade en konstant förbättring avseende självskattad livskvalité och stress i form av intrång och undvikande från innan transplantation och fem år efter. För värden rörande deltagarnas uppskattade hälsotillstånd, depression, ångest och copingstrategi sågs de mest positiva värdena efter ett och två år. Det framkom en signifikant skillnad för deltagarna fem år efter transplantation jämfört med före transplantation avseende hälsorelaterade livskvalité, stress, ångest och copingstrategi. Depressiva symtom avvek från övriga värden då det inte framkom någon signifikant skillnad. Slutsats: Studien visar på att det är till fördel för patienten att genomföra en hjärt- eller lungtransplantation för att få en bättre livskvalité. Vilket kan i sin tur motivera patienter att utföra transplantationen. Vidare bör sjukvårdspersonal vara uppmärksamma på att depressiva symtom kan dyka upp även flera år efter transplantation. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9013214
- author
- Ljungberg, Anna LU and Maack, Gunilla LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Heart- and lungtransplanted patients health-related quality of life, stress, depression, anxiety and coping ability after transplantation -A survey study
- course
- SINM22 20201
- year
- 2020
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Copingstrategi, depression, efter transplantation, hjärttransplantation, hälsorelaterade livskvalité, longitudinellstudie, lungtransplantation, stress, ångest
- language
- Swedish
- id
- 9013214
- date added to LUP
- 2024-06-10 10:26:05
- date last changed
- 2024-06-10 10:26:05
@misc{9013214,
abstract = {{Bakgrund: Efter en hjärt- eller lungtransplantation finns det risk för komplikationer och bieffekter. Vilket skapar en komplex situation att förhålla sig till för personer som genomgått en hjärt- eller lungtransplantation och kan påverka deras livskvalité långsiktigt på flera sätt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur hjärt- och lungtransplanterade patienter uppskattar sin hälsorelaterade livskvalité, stress, depression, ångest och copingstrategi upp till fem år (60 månader) efter transplantation. Metod: Deltagare (n=21) som genomgått en hjärt- eller lungtransplantation fyllde i enkäter innan transplantation och sedan sex månader, ett år, två år och fem år efter transplantation. Enkäterna berörde faktorerna hälsorelaterade livskvalité, stress, depression, ångest och copingstrategier. Studien hade en longitudinell och kvantitativ ansats och data analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Deltagarna visade en konstant förbättring avseende självskattad livskvalité och stress i form av intrång och undvikande från innan transplantation och fem år efter. För värden rörande deltagarnas uppskattade hälsotillstånd, depression, ångest och copingstrategi sågs de mest positiva värdena efter ett och två år. Det framkom en signifikant skillnad för deltagarna fem år efter transplantation jämfört med före transplantation avseende hälsorelaterade livskvalité, stress, ångest och copingstrategi. Depressiva symtom avvek från övriga värden då det inte framkom någon signifikant skillnad. Slutsats: Studien visar på att det är till fördel för patienten att genomföra en hjärt- eller lungtransplantation för att få en bättre livskvalité. Vilket kan i sin tur motivera patienter att utföra transplantationen. Vidare bör sjukvårdspersonal vara uppmärksamma på att depressiva symtom kan dyka upp även flera år efter transplantation.}},
author = {{Ljungberg, Anna and Maack, Gunilla}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hjärt- och lungtransplanterade patienters hälsorelaterade livskvalité, stress, depression, ångest och copingstrategier efter transplantation -en enkätstudie}},
year = {{2020}},
}