Hur flyger en utsatt organisation sig igenom en samhällskris?
(2020) SKOK11 20201Department of Strategic Communication
- Abstract (Swedish)
- I december 2019 rapporterade Worlds Health Organization (WHO) om ett nytt virus som låg bakom flera stycken lunginflammationer i staden Wuhan i Kina. Inte långt senare konstaterade de kinesiska myndigheterna att det rörde sig om ett helt nytt luftvägsvirus som tillhör familjen coronavirus, så kallat COVID-19 (Doktor.se, 2020). Viruset spred sig snabbt över nationella gränser, vilket resulterade i en pandemi, som lämnade många samhällen och organisationer i kris. När organisationer hamnar i kris ställs krav på kriskommunikation för att uppnå ett positivt organisatoriskt rykte. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med nya insikter om hur organisationer som befinner sig i kris, som ett resultat av en samhällskris, kan tillämpa... (More)
- I december 2019 rapporterade Worlds Health Organization (WHO) om ett nytt virus som låg bakom flera stycken lunginflammationer i staden Wuhan i Kina. Inte långt senare konstaterade de kinesiska myndigheterna att det rörde sig om ett helt nytt luftvägsvirus som tillhör familjen coronavirus, så kallat COVID-19 (Doktor.se, 2020). Viruset spred sig snabbt över nationella gränser, vilket resulterade i en pandemi, som lämnade många samhällen och organisationer i kris. När organisationer hamnar i kris ställs krav på kriskommunikation för att uppnå ett positivt organisatoriskt rykte. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med nya insikter om hur organisationer som befinner sig i kris, som ett resultat av en samhällskris, kan tillämpa retoriska kommunikationsstrategier i sin kriskommunikation på sociala medier för att skapa förutsättningar för positiv organisatorisk ryktesspridning. För att undersöka detta har flygbolaget SAS kriskommunikation på Facebook under starten av COVID-19-krisen analyserats genom en textuell och visuell retorisk analys. Analysen bygger på de tre retoriska appellerna och Benoite’s resonemang om Image Repair Theory. Huruvida en organisation använder retoriska kommunikationsstrategier i utformandet av dess kriskommunikation kan ha en framträdande inverkan på hur mottagarna uppfattar budskapet. Det avser såväl text och bild enskilt, som text och bild i samspel med varandra. Studien konstaterar att det är essentiellt att en organisation som befinner sig i en kris, orsakat av en samhällskris, kommunicerar lösningar eller förebyggande åtgärder, samt visar empati mot de drabbade för att upprätthålla positivt organisatoriskt rykte. Ett generellt mål för kriskommunikation, oavsett krisens art, är att avsändaren uppfattas som trovärdig eftersom det skapar förutsättningar för att få mottagarens förtroende. (Less)
- Popular Abstract
- In December 2019, the World's Health Organization (WHO) reported on a new virus that was behind several pieces of pneumonia in the city of Wuhan, China. The Chinese authorities found that it was a completely new airway virus belonging to the coronavirus family, called COVID-19. The virus spread rapidly across national borders, resulting in a pandemic, which left many countries and organizations in crisis. When organizations end up in crisis, demands are placed on crisis communication in order to achieve positive organizational reputation. This qualitative study aims to contribute with new insights about how organizations in crisis, as a result of a social crisis, can apply rhetorical communication strategies in their crisis communication... (More)
- In December 2019, the World's Health Organization (WHO) reported on a new virus that was behind several pieces of pneumonia in the city of Wuhan, China. The Chinese authorities found that it was a completely new airway virus belonging to the coronavirus family, called COVID-19. The virus spread rapidly across national borders, resulting in a pandemic, which left many countries and organizations in crisis. When organizations end up in crisis, demands are placed on crisis communication in order to achieve positive organizational reputation. This qualitative study aims to contribute with new insights about how organizations in crisis, as a result of a social crisis, can apply rhetorical communication strategies in their crisis communication on social media to create the conditions for good organizational rumor dissemination. To examine this, the Scandinavian airline SAS crisis communication on Facebook during the start of the COVID-19 crisis is analyzed through a textual and visual rhetorical analysis. The analysis is based on the three rhetorical appeals and Benoit’s reasoning of Image Repair Theory. How you use rhetorical communication strategies, in the form of crisis communication, can have a prominent impact on how the recipients receive the message. This applies both when it comes to the design of text and image, as well as how they interact. It can be concluded that it is of importance that an organization that is in a social crisis, communicate solutions, or preventative measures, as well as showing empathy towards the affected to deal with the consequences of the crisis. A general goal of crisis communication, regardless of the nature of the crisis, is that the sender is perceived as credible as it creates the trust of the recipient. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9014050
- author
- Röding Lindner, Felicia LU and Bergholm, Sandra
- supervisor
- organization
- course
- SKOK11 20201
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Kriskommunikation, organisationskris, samhällskris, sociala medier, retorisk analys, SAS
- language
- Swedish
- id
- 9014050
- date added to LUP
- 2020-06-23 22:50:58
- date last changed
- 2020-06-23 22:50:58
@misc{9014050,
abstract = {{I december 2019 rapporterade Worlds Health Organization (WHO) om ett nytt virus som låg bakom flera stycken lunginflammationer i staden Wuhan i Kina. Inte långt senare konstaterade de kinesiska myndigheterna att det rörde sig om ett helt nytt luftvägsvirus som tillhör familjen coronavirus, så kallat COVID-19 (Doktor.se, 2020). Viruset spred sig snabbt över nationella gränser, vilket resulterade i en pandemi, som lämnade många samhällen och organisationer i kris. När organisationer hamnar i kris ställs krav på kriskommunikation för att uppnå ett positivt organisatoriskt rykte. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med nya insikter om hur organisationer som befinner sig i kris, som ett resultat av en samhällskris, kan tillämpa retoriska kommunikationsstrategier i sin kriskommunikation på sociala medier för att skapa förutsättningar för positiv organisatorisk ryktesspridning. För att undersöka detta har flygbolaget SAS kriskommunikation på Facebook under starten av COVID-19-krisen analyserats genom en textuell och visuell retorisk analys. Analysen bygger på de tre retoriska appellerna och Benoite’s resonemang om Image Repair Theory. Huruvida en organisation använder retoriska kommunikationsstrategier i utformandet av dess kriskommunikation kan ha en framträdande inverkan på hur mottagarna uppfattar budskapet. Det avser såväl text och bild enskilt, som text och bild i samspel med varandra. Studien konstaterar att det är essentiellt att en organisation som befinner sig i en kris, orsakat av en samhällskris, kommunicerar lösningar eller förebyggande åtgärder, samt visar empati mot de drabbade för att upprätthålla positivt organisatoriskt rykte. Ett generellt mål för kriskommunikation, oavsett krisens art, är att avsändaren uppfattas som trovärdig eftersom det skapar förutsättningar för att få mottagarens förtroende.}},
author = {{Röding Lindner, Felicia and Bergholm, Sandra}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hur flyger en utsatt organisation sig igenom en samhällskris?}},
year = {{2020}},
}