Det flexibla välmåendet: en studie om vikten av psykologisk flexibilitet i relationen mellan empati och välmående
(2020) PSYK11 20201Department of Psychology
- Abstract (Swedish)
- Syftet med den föreliggande studien var att undersöka förhållandet mellan empati, välmående och psykologisk flexibilitet och om psykologisk flexibilitet medierar sambandet mellan empati och välmående. En ökad psykologisk flexibilitet kan ha flera positiva konsekvenser. Inom yrkeslivet, och speciellt inom relationella yrken, kan ökad psykologisk flexibilitet hjälpa anställda att hantera emotionella påfrestningar bättre och må bättre i sitt yrke. Deltagarna (n = 181) ombads att svara på en enkät som berörde empati, i form av ett IRI-test, välmående, i form av ett DASS-21-test samt ett SWLS-test, och psykologisk flexibilitet i form av en nyutvecklad skala. Då SWLS-testet inte gav några signifikanta resultat undersöktes välmående enbart av ett... (More)
- Syftet med den föreliggande studien var att undersöka förhållandet mellan empati, välmående och psykologisk flexibilitet och om psykologisk flexibilitet medierar sambandet mellan empati och välmående. En ökad psykologisk flexibilitet kan ha flera positiva konsekvenser. Inom yrkeslivet, och speciellt inom relationella yrken, kan ökad psykologisk flexibilitet hjälpa anställda att hantera emotionella påfrestningar bättre och må bättre i sitt yrke. Deltagarna (n = 181) ombads att svara på en enkät som berörde empati, i form av ett IRI-test, välmående, i form av ett DASS-21-test samt ett SWLS-test, och psykologisk flexibilitet i form av en nyutvecklad skala. Då SWLS-testet inte gav några signifikanta resultat undersöktes välmående enbart av ett DASS-21-test, vilket snarare är en indikation på emotionell ohälsa än välmående. Resultatet visade ett signifikant samband mellan empati och emotionell ohälsa, och även ett signifikant samband mellan psykologisk flexibilitet och emotionell ohälsa. Mediationsanalysen visade att både psykologisk flexibilitet och psykologisk inflexibilitet agerar partiella mediatorer i sambandet mellan empati-delskalan personal distress och emotionell ohälsa. Psykologisk inflexibilitet visades även vara en partiell mediator mellan empati som helhet och emotionell ohälsa. Resultatet diskuterades i relation till tidigare forskning kring empati och utmattning och i förslag till framtida forskning rekommenderas det att det medierande förhållandet undersöks närmare. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9014555
- author
- Lindkvist, Emilia LU and Nordbring, Markus LU
- supervisor
-
- Eva Hoff LU
- Sima Wolgast LU
- organization
- course
- PSYK11 20201
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Empati, psykologisk flexibilitet, välmående, ACT, relationsyrken
- language
- Swedish
- id
- 9014555
- date added to LUP
- 2020-06-11 16:33:08
- date last changed
- 2020-06-11 16:33:08
@misc{9014555, abstract = {{Syftet med den föreliggande studien var att undersöka förhållandet mellan empati, välmående och psykologisk flexibilitet och om psykologisk flexibilitet medierar sambandet mellan empati och välmående. En ökad psykologisk flexibilitet kan ha flera positiva konsekvenser. Inom yrkeslivet, och speciellt inom relationella yrken, kan ökad psykologisk flexibilitet hjälpa anställda att hantera emotionella påfrestningar bättre och må bättre i sitt yrke. Deltagarna (n = 181) ombads att svara på en enkät som berörde empati, i form av ett IRI-test, välmående, i form av ett DASS-21-test samt ett SWLS-test, och psykologisk flexibilitet i form av en nyutvecklad skala. Då SWLS-testet inte gav några signifikanta resultat undersöktes välmående enbart av ett DASS-21-test, vilket snarare är en indikation på emotionell ohälsa än välmående. Resultatet visade ett signifikant samband mellan empati och emotionell ohälsa, och även ett signifikant samband mellan psykologisk flexibilitet och emotionell ohälsa. Mediationsanalysen visade att både psykologisk flexibilitet och psykologisk inflexibilitet agerar partiella mediatorer i sambandet mellan empati-delskalan personal distress och emotionell ohälsa. Psykologisk inflexibilitet visades även vara en partiell mediator mellan empati som helhet och emotionell ohälsa. Resultatet diskuterades i relation till tidigare forskning kring empati och utmattning och i förslag till framtida forskning rekommenderas det att det medierande förhållandet undersöks närmare.}}, author = {{Lindkvist, Emilia and Nordbring, Markus}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Det flexibla välmåendet: en studie om vikten av psykologisk flexibilitet i relationen mellan empati och välmående}}, year = {{2020}}, }