Advanced

Sökande efter nedslagskratrar i Sverige, med fokus på avtryck i berggrunden

Halvarsson, Ellinor LU (2020) In Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet GEOL01 20201
Department of Geology
Abstract (Swedish)
Sökandet efter nedslagskratrar har fått mycket uppmärksamhet sedan 1960 talet och flertalet
kratrar över hela jorden har bekräftats sedan dess. Likaså har många strukturer i berggrunden utan känt ursprung
uppmärksammats och föreslagits som möjliga nedslagsstrukturer. I Sverige finns ungefär 40 föreslagna potentiella
nedslagskratrar. I denna kandidatuppsats studeras elva av dessa; Björkö, Vara, Unden, Kattfjorden, Järna, Båven,
Ledfat, Burträsket, Sautusjärvi, Dobblon och Lycksele. Detta görs i syfte att bedöma vilka som är mest troliga att
vara verkliga nedslagskratrar. Bedömningen baseras på litteraturstudier och studier av berggrundskartor och geofysiska kartor för respektive struktur.
Vissa av strukturerna (ex Vara, Unden och... (More)
Sökandet efter nedslagskratrar har fått mycket uppmärksamhet sedan 1960 talet och flertalet
kratrar över hela jorden har bekräftats sedan dess. Likaså har många strukturer i berggrunden utan känt ursprung
uppmärksammats och föreslagits som möjliga nedslagsstrukturer. I Sverige finns ungefär 40 föreslagna potentiella
nedslagskratrar. I denna kandidatuppsats studeras elva av dessa; Björkö, Vara, Unden, Kattfjorden, Järna, Båven,
Ledfat, Burträsket, Sautusjärvi, Dobblon och Lycksele. Detta görs i syfte att bedöma vilka som är mest troliga att
vara verkliga nedslagskratrar. Bedömningen baseras på litteraturstudier och studier av berggrundskartor och geofysiska kartor för respektive struktur.
Vissa av strukturerna (ex Vara, Unden och Båven) har knappt beskrivits alls i tidigare litteratur. Därför ifrågasätts att strukturerna klassas som potentiella nedslagskratrar. På grund av detta föreslås det vara lämpligare att i
framtida studier utvärdera hur troligt det är att strukturerna är potentiella nedslagskratrar snarare än verkliga
nedslagskratrar. Avsaknaden av tidigare litteratur om vissa strukturer kan även tänkas ha påverkat bedömningen
som gjorts i detta kandidatarbete. Det är därför möjligt att framtida studier ger en mer rättvis bedömning.
I detta kandidatarbete bedöms Dobblon, Ledfat och Björkö att vara mer troliga verkliga nedslagskratrar än de
andra strukturerna. Bedömningen görs eftersom dessa påvisar flera spår av nedslag än de andra strukturerna. Tidigare litteratur föreslår även att det förekommer både nedslagsbreccia och kraterfyllnadssediment i Dobblon, Ledfat
och Björkö. Däremot föreslår tidigare litteratur även att plana deformationsstrukturer (PDFs) finns i tunnslip från
Dobblon. Därför bedöms Dobblon vara allra mest trolig av de elva strukturerna att vara en verklig nedslagskrater. (Less)
Abstract
The search of impact craters have recieved a lot of attention since the 1960s and many impact craters on
various places on Earth have been recogniced since then. Additionally, many structures in the bedrock without
known origin have also recieved attention and been suggested as possible impact structures. In Sweden there are
approximately 40 suggested potential impact craters. In this bachelor thesis eleven of these structures; Björkö,
Vara, Unden, Kattfjorden, Järna, Båven, Ledfat, Burträsket, Sautusjärvi, Dobblon och Lycksele, are studied. The
aim is to evaluate which of these structures that are more likely to be an actual impact crater. This is done through
literature studies and the study of bedrock maps and geophysical maps of... (More)
The search of impact craters have recieved a lot of attention since the 1960s and many impact craters on
various places on Earth have been recogniced since then. Additionally, many structures in the bedrock without
known origin have also recieved attention and been suggested as possible impact structures. In Sweden there are
approximately 40 suggested potential impact craters. In this bachelor thesis eleven of these structures; Björkö,
Vara, Unden, Kattfjorden, Järna, Båven, Ledfat, Burträsket, Sautusjärvi, Dobblon och Lycksele, are studied. The
aim is to evaluate which of these structures that are more likely to be an actual impact crater. This is done through
literature studies and the study of bedrock maps and geophysical maps of each structure.
Some of the structures (e.g. Vara, Unden and Båven) have just barely been described in the literature. Hence it
is questioned why these are classified as potentiall impact craters. Because of this it is proposed that further studies
evaluate the likleyhood of these structures to be potential impact craters, rather than accual impact craters. The lack
of litterature about some of the structures may also have affected the judgement in this bachelor thesis. Hence, a
fairer evalutation may be done with future investigations.
In this bachelor thesis Dobblon, Ledfat and Björkö are suggested to be more likely to be accual impact craters
than the other structures. This because these three show more traces of impact than the other structures. Furthermore, litterature suggests that there are impact breccia and crater fill sediment at these impact sites. However, it is
also suggested in litterature that there are planar deformation structures (PDFs) in a thin section from Dobblon.
Thus, Dobblon is suggested to be the most likely of them all to be an accual impact crater. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Halvarsson, Ellinor LU
supervisor
organization
course
GEOL01 20201
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Nedslagskratrar, Potentiella nedslagskratrar, Slagkäglor, Chockmetamorfos, Plana deformationsstrukturer
publication/series
Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet
report number
597
language
Swedish
id
9020079
date added to LUP
2020-06-18 11:19:21
date last changed
2020-06-18 11:19:21
@misc{9020079,
  abstract     = {The search of impact craters have recieved a lot of attention since the 1960s and many impact craters on
various places on Earth have been recogniced since then. Additionally, many structures in the bedrock without
known origin have also recieved attention and been suggested as possible impact structures. In Sweden there are
approximately 40 suggested potential impact craters. In this bachelor thesis eleven of these structures; Björkö,
Vara, Unden, Kattfjorden, Järna, Båven, Ledfat, Burträsket, Sautusjärvi, Dobblon och Lycksele, are studied. The
aim is to evaluate which of these structures that are more likely to be an actual impact crater. This is done through
literature studies and the study of bedrock maps and geophysical maps of each structure.
Some of the structures (e.g. Vara, Unden and Båven) have just barely been described in the literature. Hence it
is questioned why these are classified as potentiall impact craters. Because of this it is proposed that further studies
evaluate the likleyhood of these structures to be potential impact craters, rather than accual impact craters. The lack
of litterature about some of the structures may also have affected the judgement in this bachelor thesis. Hence, a
fairer evalutation may be done with future investigations.
In this bachelor thesis Dobblon, Ledfat and Björkö are suggested to be more likely to be accual impact craters
than the other structures. This because these three show more traces of impact than the other structures. Furthermore, litterature suggests that there are impact breccia and crater fill sediment at these impact sites. However, it is
also suggested in litterature that there are planar deformation structures (PDFs) in a thin section from Dobblon.
Thus, Dobblon is suggested to be the most likely of them all to be an accual impact crater.},
  author       = {Halvarsson, Ellinor},
  keyword      = {Nedslagskratrar,Potentiella nedslagskratrar,Slagkäglor,Chockmetamorfos,Plana deformationsstrukturer},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  series       = {Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet},
  title        = {Sökande efter nedslagskratrar i Sverige, med fokus på avtryck i berggrunden},
  year         = {2020},
}