Återvätning av organogen jordbruksmark: Möjligheter för klimatvinster i Lunds kommun
(2020) MVEK02 20201Studies in Environmental Science
- Abstract
- Drained organic soils are a big source of greenhouse gas (GHG) emissions. Many of these soils have, historically, been drained to increase the share of agricultural land. In Sweden, they emit around 3.4 million tonnes CO2 and 0.9 million tonnes CO2eq of N2O per year. This thesis was written on request of City of Lund, to gain a better understanding of the contribution of cultivated organic soils to the municipality’s GHG emissions. The spatial mapping found that cultivated organic soils cover approximately 6% of the municipality’s agricultural land area (1 324 ha). These soils are estimated to emit up to 23 419 tonnes CO2eq per year, nearly 10% of the municipality’s total GHG emissions in 2017. The study also examined, through a literature... (More)
- Drained organic soils are a big source of greenhouse gas (GHG) emissions. Many of these soils have, historically, been drained to increase the share of agricultural land. In Sweden, they emit around 3.4 million tonnes CO2 and 0.9 million tonnes CO2eq of N2O per year. This thesis was written on request of City of Lund, to gain a better understanding of the contribution of cultivated organic soils to the municipality’s GHG emissions. The spatial mapping found that cultivated organic soils cover approximately 6% of the municipality’s agricultural land area (1 324 ha). These soils are estimated to emit up to 23 419 tonnes CO2eq per year, nearly 10% of the municipality’s total GHG emissions in 2017. The study also examined, through a literature review, how wetlands on former cultivated soils can be constructed to minimize GHG emissions. Not enough studies have been conducted to determine which wetland plants are best suited for this purpose, or whether the topsoil should be removed before rewetting to decrease methane emissions. However, a high water table is advisable to decrease CO2 and N2O emissions. Lastly, the study considers the incentives and regulations for constructing wetlands on agricultural land with the purpose of decreasing GHG emissions, and how City of Lund can work towards rewetting organic soils. Suggestions to promote rewetting include mapping of suitable locations, establishing a municipal plan for wetland restoration, and initiating wetland projects for research and educational purposes.
Keywords: cultivated organic soils; rewetting; greenhouse gas emissions; City of Lund (Less) - Popular Abstract (Swedish)
- Hur kan organogen jordbruksmark återvätas för att minska växthusgasutsläppen?
Våtmarker och sjöar dikades under 1800-talet ut och omvandlades till jordbruksmark för att kunna mätta en snabbt växande befolkning i Sverige. Men växthusgasutsläppen från dessa dikade jordar bidrar idag till ett stort problem som hotar både liv och försörjning: klimatförändringen. I Lunds kommun kan dikad jordbruksmark släppa ut så mycket som 23 419 ton CO2ekv per år, runt en tiondel av kommunens totala växthusgasutsläpp 2017.
Jord som innehåller en hög andel organiskt material, antingen torv eller gyttja, kallas organogen jord. Torv och gyttja bildas i syrefria miljöer där nedbrytningen går långsamt och organiskt material därför kan ansamlas och lagras... (More) - Hur kan organogen jordbruksmark återvätas för att minska växthusgasutsläppen?
Våtmarker och sjöar dikades under 1800-talet ut och omvandlades till jordbruksmark för att kunna mätta en snabbt växande befolkning i Sverige. Men växthusgasutsläppen från dessa dikade jordar bidrar idag till ett stort problem som hotar både liv och försörjning: klimatförändringen. I Lunds kommun kan dikad jordbruksmark släppa ut så mycket som 23 419 ton CO2ekv per år, runt en tiondel av kommunens totala växthusgasutsläpp 2017.
Jord som innehåller en hög andel organiskt material, antingen torv eller gyttja, kallas organogen jord. Torv och gyttja bildas i syrefria miljöer där nedbrytningen går långsamt och organiskt material därför kan ansamlas och lagras under en mycket lång tid. Exempel på sådana miljöer är våtmarker och sjöar. Ifall dessa dikas ut och torrläggs, syresätts jorden och det organiska materialet börjar brytas ner. Detta leder till höga koldioxid- och lustgasutsläpp, och marken upphör att vara en kolsänka.
På uppdrag av Lunds kommun undersöktes i detta arbete möjligheter för återvätning av organogen jordbruksmark. Kartläggningen visade att det i Lunds kommun finns 1324 hektar organogen jordbruksmark, 6 % av kommunens totala areal jordbruksmark. Merparten, 63 %, av den organogena jordbruksmarken består av betesmark. Ur klimatsynpunkt bör dock åkermarker prioriteras vid återvätning eftersom de släpper ut mer växthusgaser än betesmarker. En återvätning av alla organogena åkermarker i Lunds kommun med en yta över 1 hektar skulle teoretiskt leda till en utsläppsminskning av 6279 ton CO2ekv.
För att återväta marker i syfte att minska växthusgasutsläppen är forskningen enig om att det är viktigt att hålla en hög och stabil vattennivå. Det kan även vara bra att ta bort matjorden innan återvätning för att minska metangasutsläppen, men det behövs fler studier för att avgöra vad som sedan ska göras med den borttagna matjorden. För att den återvätta marken ska bli en kolsänka behövs torvbildande vegetation, men det är inte känt vilka växter som lämpar sig bäst för att minska växthusgasutsläppen från våtmarker.
En annan osäkerhet har att göra med tid. Medan utsläppen av koldioxid och lustgas minskar efter återvätningen är det inte känt hur lång tid det tar för den nyanlagda våtmarken att bli en kolsänka igen. Undersökta våtmarker har visat att detta kan variera stort från år till decennier. Mer forskning, där återvätta marker följs under en längre tid, behövs för att bringa klarhet i ämnet.
Hur ser då förutsättningarna ut i samhället för att återväta organogen jordbruksmark? Idag (2020) finns inga ekonomiska stöd att söka vid återvätning specifikt för att minska växthusgasutsläppen, men ett flertal olika ersättningar kan fås för anläggande av våtmarker i andra syften (exempelvis näringsretention och biologisk mångfald).
Lunds kommun kan bidra till en ökad återvätning bl.a. genom att undersöka lämpliga platser för nya våtmarker och sprida information om återvätning till markägare. De kan även starta egna våtmarksprojekt i utbildningssyfte och inte minst för att bidra med välbehövd forskning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9020402
- author
- Brodén, Emma LU
- supervisor
- organization
- course
- MVEK02 20201
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- cultivated organic soils, rewetting, greenhouse gas emissions, City of Lund
- language
- Swedish
- id
- 9020402
- date added to LUP
- 2020-06-22 10:01:50
- date last changed
- 2020-06-22 10:01:50
@misc{9020402,
abstract = {{Drained organic soils are a big source of greenhouse gas (GHG) emissions. Many of these soils have, historically, been drained to increase the share of agricultural land. In Sweden, they emit around 3.4 million tonnes CO2 and 0.9 million tonnes CO2eq of N2O per year. This thesis was written on request of City of Lund, to gain a better understanding of the contribution of cultivated organic soils to the municipality’s GHG emissions. The spatial mapping found that cultivated organic soils cover approximately 6% of the municipality’s agricultural land area (1 324 ha). These soils are estimated to emit up to 23 419 tonnes CO2eq per year, nearly 10% of the municipality’s total GHG emissions in 2017. The study also examined, through a literature review, how wetlands on former cultivated soils can be constructed to minimize GHG emissions. Not enough studies have been conducted to determine which wetland plants are best suited for this purpose, or whether the topsoil should be removed before rewetting to decrease methane emissions. However, a high water table is advisable to decrease CO2 and N2O emissions. Lastly, the study considers the incentives and regulations for constructing wetlands on agricultural land with the purpose of decreasing GHG emissions, and how City of Lund can work towards rewetting organic soils. Suggestions to promote rewetting include mapping of suitable locations, establishing a municipal plan for wetland restoration, and initiating wetland projects for research and educational purposes.
Keywords: cultivated organic soils; rewetting; greenhouse gas emissions; City of Lund}},
author = {{Brodén, Emma}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Återvätning av organogen jordbruksmark: Möjligheter för klimatvinster i Lunds kommun}},
year = {{2020}},
}