Material- och utformningsval för minskad klimatpåverkan

Abstract (Swedish)

Att människan påverkar klimatet och att utsläpp av växthusgaser värmer planeten är ingen nyhet. Byggsektorn stod 2015 för 18 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och 2018 lanserade Bygg- och anläggningssektorn en färdplan för att nå en klimatneutral värdekedja tills år 2045. Tidigare studier har pekat på att majoriteten av klimatpåverkan ifrån flerbostadshus kommer från driftskedet, men senare studier visar att påverkan från byggskedet utgör en allt större andel av de totala utsläppen. Intresset för att undersöka byggskedets (A1-A5) klimatpåverkan har växt och Sveriges Riksdag har i syfte att synliggöra och minska byggproduktionens klimatpåverkan föreslagit en ny lag om att byggherren måste utföra en klimatdeklaration på alla nybyggnationer.

I studien beräknades ett äldreboendes klimatpåverkan och i byggskedet har alternativa, mer klimatvänliga, lösningar presenterades för att studera reduceringspotentialen som är möjlig med syftet att undersöka hur utsläppen kan minskas med alternativa materialval. Med användning av Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, BM, visar studien att det finns stor möjlighet till klimatförbättring med relativt enkla lösningar och materialbyten. Metoder som använts för studien är insamling av information från EPD-databaser, mailkonversationer och intervjuer med ämnesexperter och representanter för företag. Information har även samlats genom fysiska möten och diskussion tillsammans med handledare på Lunds universitet, Skanska Sverige AB och IVL Svenska Miljöinstitutet. Beräkning av klimatpåverkan har utförts med generiska resurser i Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg samt med indata från EPDer. Den bakomliggande metoden för indata till materialen är livscykelanalyser vilka materialtillverkare utfört men som även beskrivs i studien. Klimatbelastningen har fokuserat byggmaterial, bland annat har tillverkningsprocessen för installationerna avgränsats bort.

Genom att projektera för en lägre klimatbelastning kan utsläppen reduceras med mellan 21-42 % för de studerade byggdelarna i arbetsmodulerna A1-A5 vilka representerar en byggnads byggskede. Resultatet visar även att byggnadens mest klimatpåverkande material är betong och konstruktionsstål vilket som följd innebär att byggnadens stomme har den största klimatpåverkan och även störst potential till reducering av sin belastning. Olika kombinationer har studerats och ett alternativ som bedöms förhållandevis enkelt att tillämpa, byte till beprövade lösningar som finns idag, har en potential att minska påverkan med 21 %. Resultaten visar att det går att reducera klimatbelastningen vid produktionen av materialen och genom att återvinna och framförallt återbruka byggmaterial kan väldigt mycket klimatbelastning undvikas. Med byggprojekt som utför klimatkalkyler och ur ett klimatperspektiv undersöker alternativa material är Sverige på god väg att uppfylla flera delmål som Bygg- och Anläggningsbranschens färdplan satt upp.

Popular Abstract

The emissions of greenhouse gases caused by the construction sector represented 2015 18 % of Sweden’s total greenhouse emissions and the sector had by 2018 published a plan on how to reach a climate neutral value chain by 2045. Studies have shown that the construction phase has become a larger part of the climate impact from new-built multi-family residential buildings than before, in, in relation to the maintenance phase of buildings’ lifespan.

The Swedish Government has proposed a new law to make the constructor carry out climate calculus for construction of all new buildings. In this study the climate impact from the construction phase of a retirement home is calculated and suggestions of alternative materials and technical solutions are made to show the potential reduction of CO2e. By using Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, BM, the study showed a potential for climate impact reduction using solutions and material changes. By planning for the use of low-impact-materials the climate impact in the construction phase, A1-A5, can be decreased for the studied parts by 21-42 % compared to the building without alterations. The suggested alternative solutions have been focused on the building materials, the building services system are not included. The study’s results also showed concrete and construction steel as the materials contributing to most of the building materials total climate impact. As most of the building’s foundation consists of these materials, the foundation has the largest climate impact and therefore the highest reduction potential. The study suggested that the biggest part of materials’ climate impact originate from the production of the materials and through recycling and reusing construction materials the impact can be severely reduced. Different combinations have been examined and one alternative with solutions that are judged to be easy to apply, existing technical solutions of today had potential of reducing the impact with 21 %. With construction projects starting to conduct climate impact calculations, the results support that Sweden is on its way to fulfill several of the sub goals set by and for the construction sector.

• author: Mattsson, Christian and Odell, Elias
• supervisor: Birgitta Nordquist
• organization: Division of Building Services
• alternative title: Klimatförbättringsalternativ vid byggproduktion av ett äldreboende
• course: ABKM01 20201
• year: 2020
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Global uppvärmningspotential, Koldioxidekvivalent, Livscykelanalys, EPD, Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, Klimatpåverkan, Äldreboende Global Warming Potential, Carbon dioxide equivalent (CDE), Life Cycle Assessment, Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM), Climate Impact, Retirement home
• publication/series: ISRN LUTVDG/TVIT—20/5076
• report number: 5076
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVIT—20/5076—SE(129)
• language: Swedish
• additional info: Examinator: Petter Wallentén
• id: 9021720
• date added to LUP: 2020-07-24 10:54:55
• date last changed: 2020-07-24 10:54:55