Kalkningens effekt och spridning - Uppföljning och utvärdering av kalkning och försurning i Ulricehamns kommun

Abstract

Acidification was one of the biggest environmental issues during the 20th centaury, especially in Sweden since acidic emissions from other regions ended up in the ground and water here. In this study, data from several lakes in Ulricehamn Municipality was analysed with consideration of acidification. Liming has been carried out in three lakes, Surströmmasjön, Vallsjön and Trehörningen, since the 1980s to counteract the consequences of acidification. The effects of liming were evaluated in terms of pH and alkalinity. Moreover, six other lakes and a few streams have also been tested throughout the years, some of which are positioned downstream from the limed lakes. The results show a significant difference of the mean pH for all limed lakes before and after liming started, furthermore the effects have spread to another lake in the case of Vallsjön. It is possible that the same goes for Surströmmasjön, although this cannot be said for certain without more data prior to the liming. In this study, I show that the positive effects are most abundant in Vallsjön, however a significant increase in pH and alkalinity can also be seen in Trehörningen all throughout the testing period.
As for the lakes that has not been limed and which are not positioned downstream from a limed lake, no significant increase in pH has occurred even though the deposition of acid emissions has decreased greatly since testing began. Here I discuss the impact of forestry, which could have slowed down the recovery since the majority of the lakes’ drainage areas consist of forest. In the future, the impact of forestry on acidification will continue to increase and it is therefore important to plan acidification efforts accordingly.

Popular Abstract (Swedish)

Kalkning ger nytt liv till sura sjöar

Försurning är idag inte något som det pratas speciellt mycket om i fikarummen runt om i landet, trots att det är ett problem som fortfarande lever kvar och som man jobbar för att lösa helt och hållet. Kalkning kan hjälpa till att återskapa livsmiljöer för en mängd arter i försurningsdrabbade vatten, men hur har egentligen utvecklingen i sjöarna sett ut sedan man började kalka? Hur ser läget för försurningsproblemen ut idag och hur väntas de förändras i framtiden?
Innan klimatförändringarna blev den stora miljösnackisen var försurning ett av 1900-talets allra största miljöproblem i Sverige. Den snabba utvecklingen av samhället gjorde att en stor mängd försurande utsläpp föll ned i landets sjöar och vattendrag, vilket sänkte vattnets pH-värde och gjorde det surare. Försurningens följder innebar att många djur och växter tog stor skada och hela ekosystems funktion förändrades till det sämre. Problemet blev som värst under 70-talet och för att få bukt med konsekvenserna påbörjades kalkning i en stor mängd sjöar – en mycket stor miljövårdssatsning som pågår än idag. Kalket hjälper till att neutralisera det sura vattnet och bidrar till att sjöarna och deras ekosystem kan återhämta sig. Det är tack vare kalkningen som livet i många sjöar återigen kan frodas!
I Ulricehamns kommun kalkar man tre sjöar i dagsläget: Surströmmasjön, Vallsjön och Trehörningen. Inom kommunen vill man gärna veta hur läget ser ut för sjöarna idag och om man nått upp till det miljömål som är aktuellt i sammanhanget, ’Bara naturlig försurning’. En studie har därför gjorts där sjöarnas utveckling sedan 80-talet följts upp och där de sjöar som kalkats jämförts med andra sjöar i samma område. Som väntat går det att se att kalkningen haft effekt i sjöarna, vars pH-värden idag är både högre och mer stabila. Tack vare detta kan sjöarna återigen hysa arter som är hotade och som därför är extra viktiga att hjälpa, exempelvis flodpärlmusslan och flodkräftan. Den biologiska mångfalden kan med andra ord öka avsevärt med hjälp av kalkning.
Något som kan verka motsägelsefullt är att de okalkade sjöarna inte sett någon förbättring, trots att nedfallet av försurande ämnen minskat kraftigt sedan vattenprover först började tas. Utsläppen av svavel, som alltid varit den största källan till försurning, har minskat med 70% i Europa sedan 70-talet. Det är därför möjligt att andra faktorer spelar roll, framför allt anses skogsbruk vara den källa till försurning som också kan haft påverkan. När träd inte dör naturligt och förmultnar, utan istället skövlas och forslas bort, försvinner också försurningsbuffrande ämnen från marken, som sedan innebär att även vattnet blir surare. Eftersom områdena kring flera av sjöarna består till stor del av skog kan detta ha saktat ner återhämtningen hos sjöarna. Studien som utförts kan komma till nytta genom att kommunen får en bättre överblick över hur situationen ser ut idag och vad som kan tänkas påverka sjöarna i framtiden. Målet för framtiden är såklart att våra sjöar ska vara friska och fulla av liv utan hjälp från oss människor.

• author: Åkesson, Maria
• supervisor: Anders Nilsson
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEK02 20201
• year: 2020
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Försurning, kalkning, sjöar, pH, alkalinitet, skogsbruk, miljömål
• language: Swedish
• id: 9022650
• date added to LUP: 2020-06-26 09:24:58
• date last changed: 2020-06-26 09:24:58