Anknytningens betydelse i familjehemsärenden

Abstract (Swedish)

Familjehemsplacering är en samhällelig vårdform som innebär att barn inte längre bor med sina vårdnadshavare utan placeras i ett annat hem. Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialtjänsten tar emot barn för stadigvarande vård och fostran. Familjehemsplacering regleras i Socialtjänstlagen (2001:453) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52).

Familjehemsplacering aktualiserar frågan om var ett barn har sitt hem och vilka möjligheter det har till anknytning med personer i dess närhet. Genom att tillämpa både en tvärvetenskaplig och rättsanalytisk metod görs i denna uppsats en granskning av den gällande rätten kring familjehemsplacering
utifrån ett anknytningsperspektiv såsom det definieras inom anknytningsteorin.

Anknytningsteorin är en allmänt vedertagen utvecklingspsykologisk teori som behandlar samspelet mellan anknytning och omvårdnad. Den ämnar förklara hur människan sedan födseln påverkas av sina närmaste relationer och vilken verkan det har på den psykiska hälsan på sikt.

Genom att analysera lagar, relevanta förarbeten och praxis från Högsta förvaltningsdomstolen svarar uppsatsen på frågeställningarna om vad anknytning enligt anknytningsteorin innebär, samt om anknytning enligt anknytningsteorin behandlas i den gällande rätten som reglerar familjehemsplaceringar, och i sådana fall hur.

I analysen framkommer det att anknytningsteorin inte diskuteras i någon större omfattning i den gällande rätten rörande familjehemsplaceringar. Däremot förekommer anknytningsbegreppet oftare, om än även det i måttlig omfattning. Anknytning behandlas överhuvudtaget inte i den svenska lagtexten, vilket skiljer sig från ett antal av de övriga nordiska länderna, där ett barns anknytning till familjehemmet kan påverka om vården ska upphöra eller ej.

Det är främst i förhållande till bestämmelserna om flyttningsförbud och vårdnadsöverflyttning som anknytning, i en betydelse som motsvarar en känslomässig förbindelse i enlighet med anknytningsteorin, förekommer.

Genom praxis har det också fastställts att begäran om vårdens upphörande, när det inte längre föreligger ett vårdbehov, inte kan avslås endast på den grund att ett barn har format en känslomässig anknytning till familjehemsföräldrarna. Det utesluts dock inte att anknytning kan diskuteras inom ramen för principen om barnets bästa i de fall då grundläggande rekvisit om vårdbehov är uppfyllda. Det återstår att se vilken effekt införlivandet av barnkonventionen som svensk lag kommer att ha på frågan.

Popular Abstract

Family home placement is a form of social care that means that children no longer live with their parents but are placed in another home. A family home is an individual home that, on behalf of the social services, receives children for permanent care and upbringing. Family home placement is regulated in the Social Services Act (2001: 453) and the Act with special provisions on the care of young people (1990: 52).

Family home placement raises the question of where a child has its home and what possibilities it has for attachment with people in its vicinity. By applying both an interdisciplinary and a legal analytical method, this thesis examines Swedish law regarding family home placement from an attachment perspective as defined in the attachment theory.

Attachment theory is a generally accepted developmental psychological theory that deals with the interplay between attachment and nursing. It intends to explain how humans are affected by their immediate relationships since birth and what effect it has on their mental health in the long run.

By analyzing laws, relevant preparatory material and cases from the Supreme Administrative Court, the essay answers the questions of what attachment according to the attachment theory means, and whether attachment according to the attachment theory is dealt with in the applicable law that regulates family home placements, and if so, how.

The analysis shows that the attachment theory is not discussed to any great extent in the applicable law regarding family home placements. On the other hand, the concept of attachment occurs more often, albeit to a moderate extent. Attachment is not dealt with at all in the Swedish legislation, which differs from a number of the other Nordic countries, where a child's attachment to the family home can affect whether the care is to cease or not.

It is mainly in relation to the provisions on prohibition of relocation and transfer of custody that attachment, in a way that resembles to an emotional connection in accordance with the attachment theory, appears.

Case law has also established that a request for termination of care, when there no longer is a need for care, cannot be rejected solely on the fact that a child has formed an emotional attachment to the family home parents. However, it is not discounted that connection can be discussed within the principle of the best interests of the child in cases where basic prerequisites of care needs are met. It remains to be seen what effect the incorporation of the Convention on the Rights of the Child as Swedish law will have on the issue.

• author: Höglind, Melinda
• supervisor: Vilhelm Persson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The significance of attachment in family home placements
• course: JURM02 20201
• year: 2020
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: socialrätt, familjehem, vårdnadsöverflyttning, flyttningsförbud, upphörande av vård, socialtjänstlagen, släktplacering, lagen med bestämmelser om vård av unga, anknytning, anknytningsteori.
• language: Swedish
• id: 9025765
• date added to LUP: 2020-09-09 13:06:39
• date last changed: 2020-09-09 13:06:39