Hur når man fram? Om retoriska strategier i kampen för klimatet
(2023) HEKK03 20192Human Ecology
- Abstract (Swedish)
- Redan för över ett århundrade sedan, i industrialiseringens vagga, funderade fysiker, kemister och naturvetenskapare på de eventuella konsekvenser de oreglerade utsläppen av fossila bränslen i atmosfären kunde få. Bland annat förutsåg man en framtida global uppvärmning. Nu har det gått många årtionden sedan vi fick svart på vitt att den globala uppvärmningen är ett faktum. Det råder överväldigande konsensus bland klimatforskare om att den antropogena globala uppvärmningen är en sedan länge bevisad sanning. Ändå tampas vi fortfarande med klimatförändringsförnekare, klent engagemang och handlingsförlamning från både individen, gruppen och politikens håll. Vad beror detta på? I min uppsats har jag med hjälp av teorier hämtade från... (More)
- Redan för över ett århundrade sedan, i industrialiseringens vagga, funderade fysiker, kemister och naturvetenskapare på de eventuella konsekvenser de oreglerade utsläppen av fossila bränslen i atmosfären kunde få. Bland annat förutsåg man en framtida global uppvärmning. Nu har det gått många årtionden sedan vi fick svart på vitt att den globala uppvärmningen är ett faktum. Det råder överväldigande konsensus bland klimatforskare om att den antropogena globala uppvärmningen är en sedan länge bevisad sanning. Ändå tampas vi fortfarande med klimatförändringsförnekare, klent engagemang och handlingsförlamning från både individen, gruppen och politikens håll. Vad beror detta på? I min uppsats har jag med hjälp av teorier hämtade från socialpsykologin och kommunikationsvetenskapen försökt ta redo på vad det är som brustit i kommunikationen mellan dem som sitter på kunskapen, och de som behöver informeras och övertygas om den globala uppvärmningens faktualitet. Jag har gjort en närläsning av Rachel Carsons Tyst vår och tre av Greta Thunbergs mer kända tal, samt en analys av medias reaktion på dessa. Jag har försökt visa att man med hjälp av kunskap om – och rätt implementering av vissa verktyg (bl.a. framing, ELM, group-efficacy, identitet och gruppidentifiering, samt olika känslolägen och hur de påverkar vår motivation och förmåga att tolka och processa information) bör kunna utveckla mer välfungerande mallar för hur man genom effektiv kommunikation uppnår för klimatet nödvändiga attitydförändringar – och förhoppningsvis även beteendeförändringar – hos den breda massan. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9026249
- author
- Berg Grassman, Tintin LU
- supervisor
- organization
- course
- HEKK03 20192
- year
- 2023
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- global uppvärmning, kommunikation, framing, ELM, group efficacy, gruppidentitet, attitydförändringar
- language
- Swedish
- id
- 9026249
- date added to LUP
- 2023-01-17 10:09:28
- date last changed
- 2023-01-17 10:09:28
@misc{9026249, abstract = {{Redan för över ett århundrade sedan, i industrialiseringens vagga, funderade fysiker, kemister och naturvetenskapare på de eventuella konsekvenser de oreglerade utsläppen av fossila bränslen i atmosfären kunde få. Bland annat förutsåg man en framtida global uppvärmning. Nu har det gått många årtionden sedan vi fick svart på vitt att den globala uppvärmningen är ett faktum. Det råder överväldigande konsensus bland klimatforskare om att den antropogena globala uppvärmningen är en sedan länge bevisad sanning. Ändå tampas vi fortfarande med klimatförändringsförnekare, klent engagemang och handlingsförlamning från både individen, gruppen och politikens håll. Vad beror detta på? I min uppsats har jag med hjälp av teorier hämtade från socialpsykologin och kommunikationsvetenskapen försökt ta redo på vad det är som brustit i kommunikationen mellan dem som sitter på kunskapen, och de som behöver informeras och övertygas om den globala uppvärmningens faktualitet. Jag har gjort en närläsning av Rachel Carsons Tyst vår och tre av Greta Thunbergs mer kända tal, samt en analys av medias reaktion på dessa. Jag har försökt visa att man med hjälp av kunskap om – och rätt implementering av vissa verktyg (bl.a. framing, ELM, group-efficacy, identitet och gruppidentifiering, samt olika känslolägen och hur de påverkar vår motivation och förmåga att tolka och processa information) bör kunna utveckla mer välfungerande mallar för hur man genom effektiv kommunikation uppnår för klimatet nödvändiga attitydförändringar – och förhoppningsvis även beteendeförändringar – hos den breda massan.}}, author = {{Berg Grassman, Tintin}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Hur når man fram? Om retoriska strategier i kampen för klimatet}}, year = {{2023}}, }