Nya boendeformer för äldre

Abstract (Swedish)

Befolkningen i Sverige står inför en demografisk utveckling och en allt större andel av Sveriges befolkning kommer vara äldre. År 2018 estimerades att andelen personer äldre än 80 år kommer öka med upp till hela 50 procent i Sverige under de närmaste tio åren Det leder i sin tur till en större påfrestning på landets vård och omsorg och det kommer behövas fler äldreboenden för att möta den ökande efterfrågan.
Sveriges kommuner har nu i uppgift att planera för de kommande åren och bemöta den demografiska utvecklingen genom att planera för nya vård och omsorgsboenden. För kommunerna blev det 2019 möjligt att inrätta en ny form av vård och omsorgsboende. Den nya boendeformen fick namnet biståndsbedömt trygghetsboende och ska vara ett mellanting mellan hemtjänst och ett särskilt boende för äldre. Målgruppen ska vara de som inte är så sjuka att de behöver vård dygnet runt, men som inte känner sig trygga i sina hem och behöver vård i viss utsträckning.
Syftet med detta examensarbete är att undersöka den nya form av boende som nu är möjligt för kommunerna att inrätta. Det ska studeras hur kommunerna och vissa privata fastighetsbolag ställer sig till denna nya boendeform. Vidare ska det tas fram kostnadsförslag för ett biståndsbedömt trygghetboende för att kunna jämföra med de andra boendeformerna som finns idag. Slutligen ska en legal analys göras för att se om de biståndsbedömda trygghetsboendeplatserna kan säljas som bostadsrätter för att frigöra kapital för kommunen och därmed främja nybyggnation.
I Studien har information samlats in genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. Först utfördes en litteraturstudie för att förstå hur äldreomsorgen fungerar i Sverige i nuläget. Sedan utfördes en enkätundersökning och en intervjustudie för att få reda på kommunernas och de privata fastighetsbolagens syn på och åsikter om det biståndsbedömda trygghetsboendet. Vidare gjordes en kassaflödesanalys för att undersöka kostnader för de olika boendeformerna. Slutligen gjordes en lagrumsundersökning för att få reda på om det går att sälja biståndsbedömda trygghetsboendeplatser som bostadsrätter.
Utifrån undersökningarna finns det delade åsikter om den nya boendeformen biståndsbedömt trygghetsboende. Utifrån enkätstudien till kommunerna ser de på biståndsbedömt trygghetsboende som en extra kostnad och en onödig risk att investera i eftersom det är oprövat på marknaden. Kommunerna anser också att de behöver prioritera särskilda boenden med heldygnsomsorg eftersom de är tvingande enligt lag att tillhandahålla sådana. De privata fastighetsbolagen som intervjuades i studien anser att det biståndsbedömda trygghetsboendet är ett bra komplement till den nuvarande bostadsmarknaden för äldre. De ser också att det kommer vara en extra kostnad initialt men att det finns andra samhällsekonomiska effekter som skulle göra det till en bra investering i längden. De påstår att det skulle öka tryggheten för äldre som inte är tillräckligt sjuka för att få en plats på ett särskilt boende och dessutom samla hemtjänsttagare så att resorna inom vården skulle minska.
Kassaflödesanalysen visar att det biståndsbedömda trygghetsboendets kostnader per brukare kommer bli någonstans mellan kostnaden för en brukare i hemtjänsten och en på ett särskilt boende. Eftersom fastighetskostnaderna är låga jämfört med vårdkostnaderna i ett biståndsbedömt trygghetsboende så kan det ge en storskalighetsfördelseffekt att samla hemtjänsten på en och samma plats och göra det biståndsbedömda trygghetsboendet mindre kostsamt per brukare än hemtjänsten.
Lagrumsanalysen visar att det inte är lagens intention men det kan vara möjligt att sälja biståndsbedömda trygghetsboendeplatser som bostadsrätter. Det finns heller ingen lag som motsätter en bostadsrättsförenings rätt att bedriva ett biståndsbedömts trygghetsboende om lagen om valfrihet (LOV) är infört i kommunen. Det kan dock uppstå problem under och efter köpet av bostaden vid till exempel bestämning av andrahandsvärde vid försäljning.
Det biståndsbedömda trygghetsboendet kan förbättra bostadsmarknaden för äldre och få positiva konsekvenser för de äldre som inte känner sig tillräckligt trygga i sitt hem och för vård och omsorgsenheterna i samhället. Samtidigt kan det vara mer samhällsekonomiskt lönsamt för kommunerna att inrätta den nya boendeformen. Vad gäller biståndsbedömda trygghetsboendeplatser som bostadsrätter är det legalt komplext och inget som kommunerna eller fastighetsbolagen prioriterar i nuläget.

Popular Abstract

The Swedish population is facing a demographic development that will result in a larger
proportion of the population being older than it is today. This will lead to a greater
strain on the country’s health- and elderly care systems. In 2018, it was estimated that
the proportion of people older than 80 years will increase by as much as 50 % in Sweden
over the next ten years. With an increased number of elderly people, more housing for
the elderly will be required to meet the growing demand for healthcare and elderly care.
Sweden’s municipalities bears the responsibility for elderly care and now face the task
of planning for the coming years and respond to the demographic developments by
planning new housing for the elderly. In 2019, it became possible for municipalities to
introduce a new form of housing for the elderly. The new form of housing was given
the name assessed social housing (biståndsbedömt trygghetsboende in Swedish) and
should be an intermediary between home service and the retirement homes that already
exist. The target group should be those who are not so ill that they need care around the
clock, but who do not feel safe in their homes and need care to some extent.
The purpose of this degree project is to investigate this new form of housing. It will be
studied how the municipalities and certain real estate companies that invest in
retirement homes approach this new form of housing. Furthermore, a cash flow analysis
will be made for the new housing form to be able to compare the costs for municipalities
compared to the costs of home care and retirement homes. Finally, a new alternative
will be explored in which the new form of housing is sold as co-operative apartments
to free capital for the municipality and promote new construction.
In the study, information was collected through both qualitative and quantitative
methods. A literature study was conducted to understand how elderly care works in
Sweden. In addition, a survey was conducted to find out the views and opinions about
the new form of housing from the municipalities and an interview study to find out the
views and opinions from the real estate companies. A cash flow analysis was made
based on data from Malmö municipality and Kolada to investigate costs for different
types of housing for the elderly. Finally, a legal analysis was conducted to find out
whether it is possible to sell this new type of housing as co-operative apartments.
Based on the results, it is evident that the new housing form is facing different opinions.
Based on the survey study, it is found that the municipalities see it as an extra cost and
an unnecessary risk to invest in the new housing form as it is untested by the market.
The municipalities also feel that they need to prioritize retirement homes with full-day
care because they are compelled by the law to provide such. The private real estate
companies believe that the new housing form is a good complement to the current
housing market for the elderly. They also see that it would be an additional cost initially
but that there are other socio-economic effects that would make it a good investment in
the long run. They claim that it would increase the safety for those who are not in need
to live in a retirement home and that it would gather home care users.


The cash flow analysis shows that the new form of housing cost per user will be
somewhere in between the cost per user in the homecare and cost per user in a
retirement home. Since the property costs are low compared to the costs of care in
retirement homes, the economies of scale effect of gathering the home care in one place
can make the new housing form cost less per user than the home care itself.
The legal analysis shows that it is not the intention of the law, but it may be possible to
sell the new housing form as co-operative apartments. Also, there is no law that opposes
the right of a co-operative to run elderly care if the Law on Freedom of Choice (Lagen
om valfrihet in Swedish) is introduced in the municipality. However, problems can
arise during and after the purchase of the home and one example is the second-handvalue.
The new form of housing can help the housing market for the elderly and have positive
consequences for the elderly. At the same time, it may be more socio-economically
profitable for the municipalities to introduce the new housing form. As far as selling
the new housing as co-operatives are concerned, it is legally complex and nothing that
the municipalities or the real estate companies currently prioritize.

• author: Hall, Björn and Tidelund, Vincent
• supervisor: Fredrik Kopsch
• organization: Real Estate Science
• course: VFTM01 20201
• year: 2020
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Social Sciences
• keywords: Biståndsbedömt trygghetsboende, äldreboende, äldreomsorg, kostnader, preferenser, finansiering
• publication/series: Nya boendeformer för äldre
• report number: Masters degree
• other publication id: LUTVDG/TVLM 20/54463 SE
• language: Swedish
• id: 9027024
• date added to LUP: 2020-08-28 09:47:54
• date last changed: 2020-08-28 09:47:54