Uppfostran av Sveriges barn och mödrar
(2020) EKHK31 20201Department of Economic History
- Abstract (Swedish)
- Utgångspunkten för studien är att undersöka allmänhetens ställningstagande kring förändringar inom barnavården under tidsperioden 1900 till 1950. Under denna tidsperiod skedde en övergång från att barnavården var en privat angelägenhet till att bli statlig. År 1937 beslutade riksdagen om att införa fri spädbarnsvård för hela landet, sedan sekelskiftet år 1900 hade liknande verksamhet bedrivits av den filantropiska föreningen Mjölkdroppen. Till början kom Mjölkdroppens verksamhet främst att gagna spädbarn till fattiga mödrar men fram till år 1930 kom allt fler spädbarn att kunna ta del av verksamhetens resurser. Mot slutet av 1940-talet övergick således verksamheten från filantropisk till statlig. Studien undersöker och jämför hur synen på... (More)
- Utgångspunkten för studien är att undersöka allmänhetens ställningstagande kring förändringar inom barnavården under tidsperioden 1900 till 1950. Under denna tidsperiod skedde en övergång från att barnavården var en privat angelägenhet till att bli statlig. År 1937 beslutade riksdagen om att införa fri spädbarnsvård för hela landet, sedan sekelskiftet år 1900 hade liknande verksamhet bedrivits av den filantropiska föreningen Mjölkdroppen. Till början kom Mjölkdroppens verksamhet främst att gagna spädbarn till fattiga mödrar men fram till år 1930 kom allt fler spädbarn att kunna ta del av verksamhetens resurser. Mot slutet av 1940-talet övergick således verksamheten från filantropisk till statlig. Studien undersöker och jämför hur synen på moderskapet och det statliga ansvaret skildras i tidningstexter från denna tidsperiod. Ett genusperspektiv har använts för att belysa och undersöka moderskapet och det statliga ansvaret. Teorin utgår från antagandet om att staten agerar överordnad och i relation till kvinnan bär rollen som den ansvarsfulla, beskyddande och försörjande mannen. En textuell metod, innehållsanalys, har använts för att undersöka ställningstaganden i tidningstexterna. Studien konstaterar att modern genomgående skildras i behov av hjälp och utbildning från såväl Mjölkdroppen som av staten för att kunna fullgöra moderskapet. Såväl den yngre som äldre modern kritiseras för att besitta otillräckliga eller felaktiga kunskaper kring spädbarnsvård. Den yrkesverksamma modern klandras för att arbeta istället för att förse barnet med den naturliga födan, bröstmjölken. I resultatet som berör statens ansvar återfinns synen på att det är statens plikt att agera omhändertagande av modern samtidigt som staten kritiseras för att inte vara tillräckligt omhändertagande av barnen. Resultatet tolkas som att modern i relation till staten placeras i en underordnad position då staten intar mannens roll i enlighet det stereotypa genuskontraktet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9028975
- author
- Hilding, Vendela LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- En textuell analys av medias framställning av barnavården under 1900-talets första hälft.
- course
- EKHK31 20201
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Moderskap, Statligt ansvar, Barnavård, Mjölkdroppen, Barnavårdscentraler
- language
- Swedish
- id
- 9028975
- date added to LUP
- 2021-02-02 08:05:23
- date last changed
- 2021-02-02 08:05:23
@misc{9028975,
abstract = {{Utgångspunkten för studien är att undersöka allmänhetens ställningstagande kring förändringar inom barnavården under tidsperioden 1900 till 1950. Under denna tidsperiod skedde en övergång från att barnavården var en privat angelägenhet till att bli statlig. År 1937 beslutade riksdagen om att införa fri spädbarnsvård för hela landet, sedan sekelskiftet år 1900 hade liknande verksamhet bedrivits av den filantropiska föreningen Mjölkdroppen. Till början kom Mjölkdroppens verksamhet främst att gagna spädbarn till fattiga mödrar men fram till år 1930 kom allt fler spädbarn att kunna ta del av verksamhetens resurser. Mot slutet av 1940-talet övergick således verksamheten från filantropisk till statlig. Studien undersöker och jämför hur synen på moderskapet och det statliga ansvaret skildras i tidningstexter från denna tidsperiod. Ett genusperspektiv har använts för att belysa och undersöka moderskapet och det statliga ansvaret. Teorin utgår från antagandet om att staten agerar överordnad och i relation till kvinnan bär rollen som den ansvarsfulla, beskyddande och försörjande mannen. En textuell metod, innehållsanalys, har använts för att undersöka ställningstaganden i tidningstexterna. Studien konstaterar att modern genomgående skildras i behov av hjälp och utbildning från såväl Mjölkdroppen som av staten för att kunna fullgöra moderskapet. Såväl den yngre som äldre modern kritiseras för att besitta otillräckliga eller felaktiga kunskaper kring spädbarnsvård. Den yrkesverksamma modern klandras för att arbeta istället för att förse barnet med den naturliga födan, bröstmjölken. I resultatet som berör statens ansvar återfinns synen på att det är statens plikt att agera omhändertagande av modern samtidigt som staten kritiseras för att inte vara tillräckligt omhändertagande av barnen. Resultatet tolkas som att modern i relation till staten placeras i en underordnad position då staten intar mannens roll i enlighet det stereotypa genuskontraktet.}},
author = {{Hilding, Vendela}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Uppfostran av Sveriges barn och mödrar}},
year = {{2020}},
}