Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Äldrevänlighet för vem? Representation och inkludering i Uppsala kommun

Salomonsson, Annemari LU (2020) SOCK04 20201
Department of Sociology
Sociology
Abstract (Swedish)
I denna uppsats analyseras hur en ”äldrevänlig kommun” skapas i en svensk kontext, med Uppsala kommun som exempel. Begreppet äldrevänlighet har vuxit fram genom WHOs arbete och nätverk Age-friendly cities and communities, som syftar till att bemöta en globalt ökande andel befolkning över 60 år. I detta nätverk är idag sex svenska kommuner medlemmar, bland annat Uppsala, och fler än 750 städer deltar internationellt. Syftet med denna uppsats är att undersöka diskurser om hur äldrevänliga kommuner förväntas skapas, vilkas perspektiv inom gruppen äldre som inkluderas respektive exkluderas i detta arbete, med utgångspunkt i Uppsala kommuns Program för äldrevänlighet. Vidare undersöks vilka effekter vissa dominerande perspektiv får för... (More)
I denna uppsats analyseras hur en ”äldrevänlig kommun” skapas i en svensk kontext, med Uppsala kommun som exempel. Begreppet äldrevänlighet har vuxit fram genom WHOs arbete och nätverk Age-friendly cities and communities, som syftar till att bemöta en globalt ökande andel befolkning över 60 år. I detta nätverk är idag sex svenska kommuner medlemmar, bland annat Uppsala, och fler än 750 städer deltar internationellt. Syftet med denna uppsats är att undersöka diskurser om hur äldrevänliga kommuner förväntas skapas, vilkas perspektiv inom gruppen äldre som inkluderas respektive exkluderas i detta arbete, med utgångspunkt i Uppsala kommuns Program för äldrevänlighet. Vidare undersöks vilka effekter vissa dominerande perspektiv får för programmet. För att besvara undersökningens syfte har en diskursanalys gjorts. Analysen visar att Uppsalas program för äldrevänlighet bygger på antaganden om att en ökad äldre befolkning är en ekonomisk risk för den gemensamma välfärden, men även att kommunen har ett ansvar att till viss del anpassa strukturer och infrastruktur efter en äldre befolkning. Dessa problemrepresentationer följer förväntningar på successful ageing, ett hälsosamt åldrande och ett fortsatt aktivt liv utifrån en omarkerad yngre ålder, samtidigt som vissa perspektiv och marginaliserade äldre gruppers erfarenheter osynliggörs. Det riskerar också att leda till en dikotomisering av äldre, där vissa ses som en resurs för samhället och andra som en börda. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Salomonsson, Annemari LU
supervisor
organization
course
SOCK04 20201
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
diskursanalys, policyanalys, äldrevänlighet, äldrevänliga städer, problemrepresentationer, inkludering, exkludering
language
Swedish
id
9029719
date added to LUP
2020-09-22 16:50:02
date last changed
2020-09-22 16:50:02
@misc{9029719,
  abstract     = {{I denna uppsats analyseras hur en ”äldrevänlig kommun” skapas i en svensk kontext, med Uppsala kommun som exempel. Begreppet äldrevänlighet har vuxit fram genom WHOs arbete och nätverk Age-friendly cities and communities, som syftar till att bemöta en globalt ökande andel befolkning över 60 år. I detta nätverk är idag sex svenska kommuner medlemmar, bland annat Uppsala, och fler än 750 städer deltar internationellt. Syftet med denna uppsats är att undersöka diskurser om hur äldrevänliga kommuner förväntas skapas, vilkas perspektiv inom gruppen äldre som inkluderas respektive exkluderas i detta arbete, med utgångspunkt i Uppsala kommuns Program för äldrevänlighet. Vidare undersöks vilka effekter vissa dominerande perspektiv får för programmet. För att besvara undersökningens syfte har en diskursanalys gjorts. Analysen visar att Uppsalas program för äldrevänlighet bygger på antaganden om att en ökad äldre befolkning är en ekonomisk risk för den gemensamma välfärden, men även att kommunen har ett ansvar att till viss del anpassa strukturer och infrastruktur efter en äldre befolkning. Dessa problemrepresentationer följer förväntningar på successful ageing, ett hälsosamt åldrande och ett fortsatt aktivt liv utifrån en omarkerad yngre ålder, samtidigt som vissa perspektiv och marginaliserade äldre gruppers erfarenheter osynliggörs. Det riskerar också att leda till en dikotomisering av äldre, där vissa ses som en resurs för samhället och andra som en börda.}},
  author       = {{Salomonsson, Annemari}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Äldrevänlighet för vem? Representation och inkludering i Uppsala kommun}},
  year         = {{2020}},
}