Tvekande hjortdjur - En beteendeekologisk studie av rådjur och dovhjort för att bedöma effektiviteten av en faunaport och en ekodukt i Skåne, Sverige
(2020) BIOK01 20201Degree Projects in Biology
- Abstract
- Wildlife crossing structures are needed to enable animal movements in an all more broken up landscape. The Swedish Transport Administration need to know how to build these. Previous studies have focused on passing frequencies and indices. Few have looked at the behavior of the visiting animals. In this study, I have complemented passage frequencies with vigilance behavior for roe deer and fallow deer. This has been done at two sites in Scania, southern Sweden; one near Vomb and one near Lemmeströtorp. For passing frequencies there was no difference between Vomb and Lemmeströtorp for fallow deer. For roe deer a larger share passed through at Vomb than at Lemmeströtorp. For vigilance behavior a larger share of both roe deer and fallow deer... (More)
- Wildlife crossing structures are needed to enable animal movements in an all more broken up landscape. The Swedish Transport Administration need to know how to build these. Previous studies have focused on passing frequencies and indices. Few have looked at the behavior of the visiting animals. In this study, I have complemented passage frequencies with vigilance behavior for roe deer and fallow deer. This has been done at two sites in Scania, southern Sweden; one near Vomb and one near Lemmeströtorp. For passing frequencies there was no difference between Vomb and Lemmeströtorp for fallow deer. For roe deer a larger share passed through at Vomb than at Lemmeströtorp. For vigilance behavior a larger share of both roe deer and fallow deer showed non-vigilance in Lemmeströtorp than in Vomb. Except for roe deer, Vomb and Lemmeströtorp were similar regarding passing frequencies but they differed in how vigilant the users were, where they were less vigilant in Lemmeströtorp. Lemmeströtorp can then be deemed to function with a larger margin than Vomb. A margin that can be more important in the future when the animal’s margins are smaller. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- Tvekande hjortdjur
Vägar utgör ett hinder och stor fara för många djur. Ljus och ljud stör djuren och vid stora mängder trafik blir vägen en barriär. Broar och tunnlar kan ge dem möjligheter att passera förbi, men ytterligare kunskap behövs för att veta hur man ska utforma dessa. Tidigare har man mätt antalet av besökande djur som passerat igenom för att bedöma hur väl broarna fungerar. Resultaten har varit tvetydiga. Jag har tittat närmare på hur hjortdjur beter sig vid broarna. Avsikten har varit att utveckla en ny metod som kan ge ett bättre underlag i utvecklingen av hur man ska bygga broar och tunnlar för djuren.
Vid två passager i Skåne har kameror placerats ut för att fotografera besökande och passerande djur. Den ena går över... (More) - Tvekande hjortdjur
Vägar utgör ett hinder och stor fara för många djur. Ljus och ljud stör djuren och vid stora mängder trafik blir vägen en barriär. Broar och tunnlar kan ge dem möjligheter att passera förbi, men ytterligare kunskap behövs för att veta hur man ska utforma dessa. Tidigare har man mätt antalet av besökande djur som passerat igenom för att bedöma hur väl broarna fungerar. Resultaten har varit tvetydiga. Jag har tittat närmare på hur hjortdjur beter sig vid broarna. Avsikten har varit att utveckla en ny metod som kan ge ett bättre underlag i utvecklingen av hur man ska bygga broar och tunnlar för djuren.
Vid två passager i Skåne har kameror placerats ut för att fotografera besökande och passerande djur. Den ena går över och den andra går under vägen. För varje besök har jag tittat på om de passerade, var vaksamma, om de betade, om de rörde sig i sidled och hur många försök de gjorde. Jag tittade på de två vanligaste arterna, rådjur Capreolus capreolus och dovhjort Dama dama. Ålder och kön noterades för varje besökande djur.
För dovhjort var det ingen skillnad i hur stor andel som passerade igenom de olika passagerna, över och under jord. För rådjur var överpassagen sämre. För både dovhjort och rådjur var det en större andel som passerade utan vaksamhet i överpassagen än i underpassagen. För rådjur var det en större andel honor än hanar som passerade med vaksamhet. Närvaron av unge spelade ingen roll för hur stor andel av honorna som var vaksamma. Det skiljde sig inte i vaksamhet mellan unga och äldre hanar. Vaksamheten skiljde sig inte heller mellan grupper och ensamma djur.
En förklaring till att den övergående passagen fungerade sämre för rådjuren kan vara den stora närvaron av dovhjort, vilka kan skrämma bort rådjur. Den mindre andelen vaksamma besökare på den övergående passagen ger den ett gott betyg. Lättskrämda djur hade en större möjlighet att passera. Något som kan vara viktigt för framtiden då djuren kan ha det svårare och för andra arter som är känsligare. Fortsätter rådjurshonorna vara mer vaksamma kan det leda till att man får en skev könsfördelning på vägens två sidor, och detta kan vara negativt för rådjuren i framtiden.
Den valda metoden visade sig vara lovande i vissa avseenden. Att analysera vaksam och ej vaksam tillförde ny kunskap. Betande och rörelse i sidled förekom inte i någon större utsträckning. De flesta djuren använde sig bara av ett försök. Vilka beteenden djuren uppvisar kan skilja sig mellan broar och således rekommenderas denna metod tjäna som inspiration till framtida studier.
Examensarbete för kandidatexamen i Biologi 15 hp 2020
Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Handledare: Jan Olof Helldin
Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet
Handledare: Anders Brodin
Biologiska institutionen, Lunds Universitet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9031252
- author
- Holmberg, Isak
- supervisor
- organization
- course
- BIOK01 20201
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- language
- Swedish
- id
- 9031252
- date added to LUP
- 2020-10-22 12:46:26
- date last changed
- 2020-10-22 12:46:26
@misc{9031252,
abstract = {{Wildlife crossing structures are needed to enable animal movements in an all more broken up landscape. The Swedish Transport Administration need to know how to build these. Previous studies have focused on passing frequencies and indices. Few have looked at the behavior of the visiting animals. In this study, I have complemented passage frequencies with vigilance behavior for roe deer and fallow deer. This has been done at two sites in Scania, southern Sweden; one near Vomb and one near Lemmeströtorp. For passing frequencies there was no difference between Vomb and Lemmeströtorp for fallow deer. For roe deer a larger share passed through at Vomb than at Lemmeströtorp. For vigilance behavior a larger share of both roe deer and fallow deer showed non-vigilance in Lemmeströtorp than in Vomb. Except for roe deer, Vomb and Lemmeströtorp were similar regarding passing frequencies but they differed in how vigilant the users were, where they were less vigilant in Lemmeströtorp. Lemmeströtorp can then be deemed to function with a larger margin than Vomb. A margin that can be more important in the future when the animal’s margins are smaller.}},
author = {{Holmberg, Isak}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Tvekande hjortdjur - En beteendeekologisk studie av rådjur och dovhjort för att bedöma effektiviteten av en faunaport och en ekodukt i Skåne, Sverige}},
year = {{2020}},
}