Föräldrars erfarenhet av babypottning
(2020) DSKM21 20202Department of Health Sciences
- Abstract (Swedish)
- Föräldrar saknar stöd och information om babypottning från barnhälsovården men det finns inga specifika riktlinjer för när potträning ska introduceras. Barn i västvärlden introduceras till att använda potta i allt högre ålder än tidigare. I Sverige pottränas 95 % av barnen efter två års ålder och flertalet barn har inte uppnått kontroll över blås- och tarmtömning förrän vid fyra års ålder. Trots en pågående trend att återgå till tidigare potträning saknas svensk forskning om föräldrars erfarenheter och behov av stöd beträffande babypottning. Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenhet av att utföra babypottning samt undersöka behov av stöd och information från BHV-sjuksköterskan. Metoden är en kvalitativ intervjustudie.... (More)
- Föräldrar saknar stöd och information om babypottning från barnhälsovården men det finns inga specifika riktlinjer för när potträning ska introduceras. Barn i västvärlden introduceras till att använda potta i allt högre ålder än tidigare. I Sverige pottränas 95 % av barnen efter två års ålder och flertalet barn har inte uppnått kontroll över blås- och tarmtömning förrän vid fyra års ålder. Trots en pågående trend att återgå till tidigare potträning saknas svensk forskning om föräldrars erfarenheter och behov av stöd beträffande babypottning. Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenhet av att utföra babypottning samt undersöka behov av stöd och information från BHV-sjuksköterskan. Metoden är en kvalitativ intervjustudie. Datainsamlingen skedde genom individuella semistrukturerade intervjuer, där 13 föräldrar ingick. Materialet har analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utföll i de fyra kategorierna upptäcka babypottning, utmaningar, samspel samt kunskap och stöd. Föräldrar såg hälsofördelar för barnet till följd av kroppspositionen vid babypottning och även en positiv inverkan på bland annat miljön kunde ses. Svårigheter kring babypottning handlar om stressfaktorer och perioder då barnet visar minskat intresse. Kommunikationen mellan förälder och barn sågs som en viktig aspekt i utövandet av babypottning och bidrog till ett utökat samspel sinsemellan. Föräldrar efterfrågar information både i större omfattning och i tidigare skede och efterfrågar ett utökat stöd från barnhälsovården. Visst bemötande från vårdpersonal och omgivning kan påverka utförandet av babypottning. Konklusion, det upplevs finnas en vinning med att introducera babypottning i tidig ålder. Barnets hälsa kan främjas genom en ergonomisk kroppsposition som underlättar tömning av blåsa och tarm. Babypottning kan också leda till ett förbättrat samspel mellan förälder och barn. Studien visar att det krävs mer kunskap om babypottning från BVC för att kunna ge föräldrar det stöd de är i behov av samt att information om babypottning behöver ges i ett tidigare skede. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9032240
- author
- Persson, Johanna LU and Gonzalez Eyzaguirre, Carolina LU
- supervisor
- organization
- course
- DSKM21 20202
- year
- 2020
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Babypottning, föräldrars erfarenhet, stödjande faktorer, barnhälsovård
- language
- Swedish
- id
- 9032240
- date added to LUP
- 2021-01-20 15:57:36
- date last changed
- 2021-01-20 15:57:36
@misc{9032240,
abstract = {{Föräldrar saknar stöd och information om babypottning från barnhälsovården men det finns inga specifika riktlinjer för när potträning ska introduceras. Barn i västvärlden introduceras till att använda potta i allt högre ålder än tidigare. I Sverige pottränas 95 % av barnen efter två års ålder och flertalet barn har inte uppnått kontroll över blås- och tarmtömning förrän vid fyra års ålder. Trots en pågående trend att återgå till tidigare potträning saknas svensk forskning om föräldrars erfarenheter och behov av stöd beträffande babypottning. Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenhet av att utföra babypottning samt undersöka behov av stöd och information från BHV-sjuksköterskan. Metoden är en kvalitativ intervjustudie. Datainsamlingen skedde genom individuella semistrukturerade intervjuer, där 13 föräldrar ingick. Materialet har analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utföll i de fyra kategorierna upptäcka babypottning, utmaningar, samspel samt kunskap och stöd. Föräldrar såg hälsofördelar för barnet till följd av kroppspositionen vid babypottning och även en positiv inverkan på bland annat miljön kunde ses. Svårigheter kring babypottning handlar om stressfaktorer och perioder då barnet visar minskat intresse. Kommunikationen mellan förälder och barn sågs som en viktig aspekt i utövandet av babypottning och bidrog till ett utökat samspel sinsemellan. Föräldrar efterfrågar information både i större omfattning och i tidigare skede och efterfrågar ett utökat stöd från barnhälsovården. Visst bemötande från vårdpersonal och omgivning kan påverka utförandet av babypottning. Konklusion, det upplevs finnas en vinning med att introducera babypottning i tidig ålder. Barnets hälsa kan främjas genom en ergonomisk kroppsposition som underlättar tömning av blåsa och tarm. Babypottning kan också leda till ett förbättrat samspel mellan förälder och barn. Studien visar att det krävs mer kunskap om babypottning från BVC för att kunna ge föräldrar det stöd de är i behov av samt att information om babypottning behöver ges i ett tidigare skede.}},
author = {{Persson, Johanna and Gonzalez Eyzaguirre, Carolina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Föräldrars erfarenhet av babypottning}},
year = {{2020}},
}