Beskattning vid anställdas förvärv av aktiegåvor

Abstract

Since the gift tax was removed, the distinction between gifts and income has gained greater importance. According to chapter 8 article 2 of the Income Tax Act (1999:1229), Inkomstskattelagen, a gift is not taxable. However, according to chapter 11 article 1 income from employment, pensions et cetera are taxable. When an employee receives shares from his or her employer or from the owner of the company this divergence between gifts and income gains relevance. In such cases one must determine whether the transfer of shares is connected to the employment and therefore leads to income taxation, or if there are reasons to classify the transfer as a gift.

This thesis aims to examine the current legal situation regarding taxation when employees receive a gift of shares from their employer or company owner. This includes examining civil law relative to tax law, with an emphasis on the gift concept. This essay also aims to examine how the current legal situation relates to the tax law principles of neutrality and uniformity. To examine this a legal dogmatic method has been chosen.

At first, the concept of gift is examined in both civil law and tax law. My conclusion is that civil law lacks a unified definition of the concept of gift. However, an established perception in civil law seems to be that the concept has some characteristic elements. In tax law doctrine, the vast majority is of the opinion that these characteristic elements in civil law also provide guidance for what constitutes a gift in tax law. Although, The Supreme Administrative Court does not seem to take the civil law gift concept in consideration. Instead, the court's assessment is based on whether the transfer of shares has connections with the employment.

Due to the fact that the assessment is done by examining the individual circumstances in each case, my conclusion is that it is complicated to identify any clear guidelines for the court’s assessment. However, some
circumstances tend consistently to have great importance in case law. In particular a close relationship between the assignor and the employee leading to a presumption that the transfer constitutes a gift. In the latest judgment from the Supreme Administrative Court the legal position appears to have undergone a change. A more restrictive view seems to exist on whether share transfers at all may constitute a gift when given to an employee not related to the giver.

The current legal situation may collide with the requirement of uniformity and neutrality in taxation, since similar transfers may result in different fiscal treatment. However, my conclusion is that since an assessment of comparability is subjective, there is no clear answer on whether the current legal situation is contrary to the requirement of uniformity and neutrality. Although, my opinion is that differences exist between a gift of shares to a close related employee compared to a gift of shares to an unrelated employee. As a result of these differences, no requirements of equal tax treatment or neutrality in taxation may be at hand.

Abstract (Swedish)

Då gåvobeskattning har avskaffats får gränsdragningen mellan gåva och inkomst större betydelse. Enligt 8 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) är en gåva skattefri, medan inkomst är skattepliktig enligt 11 kap. 1 §. Distinktionen mellan gåva och inkomst blir relevant när en anställd förvärvar aktier utan ersättning från arbetsgivare eller ägare till bolaget. Här måste fastställas om överlåtelsen har koppling till anställningen och ska inkomstbeskattas, eller om ett annat syfte finns till aktiegåvan som gör att den har karaktär av en gåva.

Uppsatsen syftar därav till att utreda rättsläget vad gäller beskattning av anställdas aktiegåvor. Det innefattar även att undersöka civilrättens verkan mot skatterätten, med inriktning på gåvobegreppet. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur den skattemässiga behandlingen av aktiegåvor förhåller sig till principer om neutralitet och likformighet. En rättsdogmatisk metod har valts för uppsatsen, som söker svar i rättskällorna som ingår i rättskälleläran.

Inledningsvis undersöks gåvobegreppet i civilrättslig och skatterättslig doktrin. Här är min slutsats att en civilrättslig gåva saknar en fast definition, men att en vedertagen uppfattning är att begreppet har vissa utmärkande element. Merparten i skatterättslig doktrin menar att dessa grunddrag även fungerar som en yttre ram för vad som utgör en skatterättslig gåva. HFD:s bedömning av dessa aktieöverlåtelser verkar däremot inte utgå från det civilrättsliga gåvobegreppet. Istället görs en bedömning av om överlåtelsen har sin grund i ett anställningsförhållande.

Eftersom bedömningen av en aktieöverlåtelse sker genom att se på de enskilda omständigheterna som är unika för varje fall är min slutsats att det är komplicerat att utröna vad domstolen fäster vikt vid. Vissa omständigheter väger dock genomgående tungt i praxis, särskilt en närståenderelation mellan överlåtare och förvärvare som verkar leda närmast till en presumtion för att överlåtelsen är en gåva. Rättsläget verkar dessutom delvis ändrats efter HFD:s senaste avgörande. Uppfattningen tycks nu vara att aktiegåvor till anställda i stort sett endast kan ske till närstående, om inte en vänskap lik en familje- eller släktrelation föreligger.

Den rådande rättstillämpningen skulle kunna strida mot kravet på likformighet och neutralitet i beskattningen då två aktieöverlåtelser kan få olika skattemässig behandling beroende på förvärvare. Min slutsats är dock att eftersom en jämförbarhetsbedömning är subjektiv saknas ett entydigt svar på hur stora likheter som finns mellan en överlåtelse till en närstående anställd och till en icke närstående anställd. Därför finns heller inget entydigt svar på hur det nuvarande rättsläget förhåller sig till neutralitetsprincipen och likformighetsprincipen. Min uppfattning är emellertid att en överlåtelse till en närstående anställd tycks skilja sig åt i jämförelse med en överlåtelse till en icke närstående anställd, vilket kan resultera i att det inte bör finnas krav på skattemässig lik behandling. Eftersom ett anspråk på neutralitet finns för att två alternativ ses som likvärdiga gör det att även ett krav på skattemässig neutralitet kan ifrågasättas.

• author: Schöttle, Clara
• supervisor: Mats Tjernberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20202
• year: 2020
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: finansrätt, skatterätt
• language: Swedish
• id: 9033889
• date added to LUP: 2021-02-09 11:38:53
• date last changed: 2021-02-09 11:38:53