Det svenska medgivande-institutet i förhållande till unionsrättens princip om effektivt domstolsskydd

Abstract (Swedish)

I svensk gällande rätt kan svaranden medge kärandens talan och på så vis hindra att en domstol prövar tvisten i sak även om käranden får en dom i enlighet med sitt medgivna yrkande. Principen om effektivt domstolsskydd, som bland annat finns nedtecknad i artikel 47 i EU-stadgan, ställer dock ett krav på att enskilda har en ”rätt till effektivt rättsmedel inför domstol”. Detta har tolkats i doktrin som ett krav för den enskilde att få sin sak prövad och att sanktioner ska finnas.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka rättigheter som följer av principen om effektivt domstolsskydd och granska svensk processrätts förenlighet med dessa. Genom uppsatsen frågeställningen har fokus lagts på att undersöka till vilken grad dessa rättigheter uppfylls genom det svenska medgivande-institutet. Uppsatsen har avgränsats genom att endast analysera i vilken mån rättigheterna uppfylls i diskriminerings- och konsumentmål. Vilka rättigheter som följer av principen för enskilda har genom en rättsdogmatisk metod tagits fram för att kunna analysera huruvida den svenska gällande rätten uppfyller enskildas rättigheter.

Enligt EU-domstolens praxis har enskilda rätt att få sin sak prövad i en domstol enligt principen om effektivt domstolsskydd. Att få sin sak prövad är knutet till att den enskilde ska kunna göra sina unionsrättigheter gällande. Likaså verkar det enligt principen om effektivt domstolsskydd finnas ett krav på att sanktioner för kränkning av unionsrättigheter inte bara ska ges i form av en kompensation utan även ett erkännande. De ska även vara avskräckande och i diskrimineringsmål inte rent symboliska.

Ett medgivande i svensk rätt binder domstolen på så vis att den ska utfärda en dom i enlighet med kärandens yrkanden som har medgivits av svaranden. Detta innebär enligt gällande svensk rätt att domstolen varken gör en civilrättslig prövning i sak eller uttrycker sig om käromålets grunder. Detta kan ge upphov till ett ifrågasättande av om käranden har kunnat göra sina rättigheter gällande inför domstol. Även är det tveksamt om den förpliktelse eller skyldighet som följer av en sådan dom ger den enskilde ett lämpligt erkännande eller är av en sådan avskräckande och inte rent symbolisk natur som principen kräver.

Det kortfattade svaret på frågeställning är därför att det svenska medgivande-institutet ur flera synvinklar riskerar att inte fullt ut uppfylla de rättigheter som följer av principen om effektivt domstolsskydd i artikel 47 i EU-stadgan. Samtidigt finns det vissa fall eller under vissa omständigheter där medgivande-institutet kan tänkas uppfylla rättigheterna.

Abstract

In Swedish applicable law, a respondent is able to concede to the applicant’s claim in a way that prevents a judicial review even if the judgement that follows is in compliance with the applicant’s conceded claim. The principle of effective judicial protection, for example codified in article 47 CFREU, demands that individuals have a “right to an effective remedy before a tribunal”. This has been interpreted in the literature as a requirement for individuals to have access to court and for sanctions to exist.

The purpose of this essay has been to examine which rights are granted by the principle of effective judicial protection and to review whether Swedish procedural law is compatible with these rights. Through the essay question, focus have been to examine to what extent these rights are being met by the Swedish concession mechanism. In this essay, a delimitation has set focus of the investigation on whether these rights are fulfilled in discrimination and consumer cases. What rights are granted by the principle has been established by a legal dogmatic method in order to be able to analyze whether Swedish applicable law fulfills these rights that individuals are entitled to.

According to the case law of European Court of Justice, individuals are entitled to access to court pursuant to the principle of effective judicial protection. In this regard, the access to court, are interconnected with the right of individuals to protect their union rights. The principle of effective judicial protection seems as well to require that sanctions for infringement of union rights should not only be compensating but also consist of a recognition. Sanctions should also be dissuasive and in discrimination cases not purely symbolic.

In Swedish law a concession binds the court, and the court should therefore issue a judgment in accordance with the conceded petition. Consequently, the court has neither made a civil examination of the subject or a statement about the cause of action. One can therefore question whether the individual has been able to protect his union rights before a court. It is also uncertain if such a judgement meets the requirement that sanctions should contain a recognition of the infringement of the rights, and if the sanction is as dissuasive and not symbolic as is required by the principle.

The short answer to the essay question is that the Swedish concession mechanism in many regards is in danger of not fully meeting the rights that follows from the principle of effective judicial protection in article 47 CFREU. Nonetheless, in certain cases and under certain circumstances the concession mechanism might fulfill the rights.

• author: Rönneholm, Jens
• supervisor: Marja Liisa Öberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20202
• year: 2020
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU-rätt, Processrätt
• language: Swedish
• id: 9034099
• date added to LUP: 2021-02-09 11:40:22
• date last changed: 2021-02-09 11:40:22