Uppbörd av skatt och andra förpliktelser – En EU-skatterättslig analys av ett antal lagändringar i SFL som berör utländska företag som bedriver näringsverksamhet i Sverige

Abstract (Swedish)

Riksdagen har under hösten 2020 antagit de lagförslag som utarbetats i prop. 2019/20:190 Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp – förändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige. Den mest omtalade ändringen avser den s.k. 183-dagarsregeln i SINK och övergången från ett formellt till ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp. I propositionen presenterades det även lagförslag som numera innebär kraftigt ökade bördor och administrativa skyldigheter för utländska företag på följande sätt: (1) skyldigheter för utländska företag utan fast driftställe i Sverige att redovisa och innehålla skatt från ersättningar som betalas ut till arbetstagare som numera inte är undantagna från beskattning i Sverige enligt 183-dagarsregeln i SINK, (2) skyldigheter för svenska företag att göra skatteavdrag med 30 procent från ersättningar för utfört arbete i Sverige av utländska företag som inte är godkända för F-skatt och (3) skyldigheter för utländska företag utan fast driftställe i Sverige att lämna särskilda uppgifter för bedömning av skattskyldighet i Sverige.

Uppsatsens syfte är att undersöka om dessa lagändringar är förenliga med de grundläggande friheterna i FEUF. För att besvara uppsatsens syfte kommer rättsdogmatisk metod och EU-rättslig metod att användas. Den rättsdogmatiska metoden används för att fastställa de genomförda lagändringarnas närmare innehåll. Detta för att kunna ha ett relevant jämförelsematerial som de EU-rättsliga källorna sedan kan jämföras mot. Det innebär att lagtext, förarbeten och doktrin används som källa i denna del. Den EU-rättsliga metoden innebär i detta fall prejudikatstolkning från EU-domstolen (i ljuset av lagändringarna) i kombination med den trestegsmetod EU-domstolen själv använder sig av vid tolkning av FEUF: (1) är de grundläggande friheterna i FEUF tillämpliga? (2) medför den nationella lagstiftningen hinder? (3) kan den nationella lagstiftningen ändå rättfärdigas?

Uppsatsens slutsatser är att samtliga ändringar utgör hinder för den fria rörligheten för tjänster enligt artiklarna 56 och 57 FEUF. Däremot kan lagändringarna ett och tre ovan rättfärdigas med hänvisning till behovet av en effektiv skatteuppbörd och en effektiv skattekontroll. Det innebär att dessa lagändringar är fördragsenliga. Lagändring nummer två ovan kan dock inte rättfärdigas eftersom den baseras på en allmän presumtion för skatteundandragande, vilket inte är tillåtet enligt EU-domstolens praxis. Det innebär att denna lagändring är fördragsstridig och kan inte tillämpas av myndigheter, domstolar etc. i Sverige.

Abstract

The Swedish parliament adopted during the late autumn of 2020 the law proposals that were suggested by the Swedish government in prop. 2019/20:190 Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp – förändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige. The most debated topic has been the changes in the so called 183-day rule in SINK and the transition from a formal to an economic employer approach. In the same bill there were also some suggested provisions that now affect foreign companies in the following ways: (1) obligations for foreign companies without permanent establishments in Sweden to withhold preliminary tax on behalf of their employees who now are liable to pay taxes in Sweden, as an effect of the changes in the 183 day-rule in SINK, (2) obligations for Swedish companies to make tax deductions of 30 percent on payments for work carried out in Sweden by foreign companies unless the foreign companies has an approval for F-skatt and (3) obligations for foreign companies without permanent establishments in Sweden to provide specific information to SKV for assessment of their tax liability in Sweden.

The purpose of the essay is to examine whether these legislative changes are compatible with the fundamental freedoms as expressed in TFEU. To fulfill the purpose, the legal dogmatic method and the EU legal method will be used. The former for the purpose of determine the legislative changes and for the purpose to establish a comparison material that will be used within the EU legal method. For that matter, legal text, preparatory work and doctrine will be used in that part of the examination. The EU legal method involves interpretation of precedents by the CJEU (in the light of the legislative changes) in combination with the three-step method used by the CJEU itself: (1) are the fundamental freedoms in TFEU applicable? (2) does the legislation cause restrictions? (3) can the legislation still be justified?

The conclusions of the essay are that all the above legislative changes constitute restrictions to the freedom to provide services under article 56 and 57 TFEU. However, the first and the third legislative changes above can be justified by the need to ensure effective collection of tax and to ensure the effectiveness of fiscal supervision and are therefore in accordance with TFEU. The second legislative change cannot be justified as it is based on a general presumption of tax evasion, which is not allowed according to case law from the CJEU and can therefore not be applied by authorities, courts etc. in Sweden.

• author: Hoffert, Theodor
• supervisor: Peter Nilsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Collection of taxes and other obligations – An EU tax law analysis regarding a number of law changes in SFL that affects foreign companies conducting business in Sweden
• course: JURM02 20202
• year: 2020
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU-rätt, EU law, Skatterätt, Tax Law, Ekonomisk arbetsgivare, Economic employer
• language: Swedish
• id: 9034444
• date added to LUP: 2021-01-25 12:24:40
• date last changed: 2021-01-25 12:24:40