Rätten att neka medicinsk behandling – Att utöva den negativa självbestämmanderätten själv eller genom annan

Abstract (Swedish)

Patienter har i Sverige så kallad negativ självbestämmanderätt, det vill säga en rätt att neka behandling. Denna rätt återfinns i såväl patientlagen som i svensk grundlag. Den negativa självbestämmanderätten uttrycks bland annat genom kravet att patienten måste samtycka till medicinsk behandling för att sådan ska få genomföras. Kravet på samtycke kan åsidosättas vid fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa, vid situationer som omfattas av brottsbalkens regler om nöd samt genom tvångslagstiftning. Vidare kan medicinsk behandling genomföras med stöd av så kallat presumerat samtycke.

Denna uppsats behandlar de situationer där patienten inte själv har förmåga att fatta beslut gällande hälso- och sjukvård och det därför inte kan inhämtas något samtycke till behandling från patienten. I dessa fall kan patientens negativa självbestämmanderätt inte garanteras. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur patientens rätt att neka behandling utövas inom hälso- och sjukvården när patienten saknar beslutsförmåga och identifiera de brister som finns. Syftet är vidare att undersöka hur avsaknaden av en tydlig reglering av frågan innebär att patienters negativa självbestämmanderätt inte respekteras.

Det kan konstateras att patientens negativa självbestämmanderätt har kommit att stärkas under de senaste decennierna men att, såsom systemet är utformat idag, det yttersta ansvaret att fatta beslut för den som själv inte kan hamnar hos sjukvårdspersonalen. Det finns också flertalet sätt att kringgå samtyckeskravet. Endast vad gäller organdonation och i vissa fall vad gäller livsuppehållande behandling erbjuds möjlighet för patienten att med bindande verkan i förväg neka behandling. Det finns ett antal lagstiftade lösningar för att fatta beslut åt en person som är oförmögen att själv fatta beslut, däribland framtidsfullmakter men ingen av dessa lösningar ger rätt att besluta i frågor som rör hälso- och sjukvård.

I England har problemet med beslutsfattande inom hälso- och sjukvården för den som inte själv kan fatta beslut angripits genom inrättandet av så kallade advance directives. Advance directives är en slags framtidsfullmakt som även får omfatta beslut om hälso- och sjukvård. Med hjälp av advance directives och den reglering av framtidsfullmakter som redan finns i Sverige diskuteras i uppsatsen huruvida införandet av framtidsfullmakter på den svenska hälso- och sjukvårdens område hade kunnat vara en lösning för att tillförsäkra patienter deras negativa självbestämmanderätt i Sverige. Det kan konstateras att ytterligare reglering av frågan är nödvändig för att stärka patienters självbestämmanderätt och för att öka rättssäkerheten på området. Gällande rätt är bristfällig vad gäller regleringen av beslutsfattande inom hälso- och sjukvård för den som inte själv kan fatta beslut. I uppsatsen konstateras att framtidsfullmakter inom hälso- och sjukvården är en möjlig väg mot en stärkt negativ bestämmanderätt för patienter.

Abstract

Patients in Sweden have the right to negative autonomy which means they have a right to refuse treatment. This right can be found in the Swedish Patient Act as well as in constitutional law. Negative autonomy is guaranteed through the requirement that patients must consent to medical treatment for such treatment to lawfully be carried out. Exemptions from the requirement of consent can be made in cases where there is acute and serious danger for the patient’s life or health, cases which fall within the necessity regulation in the Criminal Code, or through coercive legislation. Furthermore, medical treatment can be carried out based on so called presumed consent.

This paper examines the cases where a patient lacks decision-making capacity and thus cannot consent to medical treatment. In such cases it is impossible to guarantee the patient’s negative autonomy. The purpose of the paper is to examine how a patient’s right to refuse treatment is practiced within the healthcare system when the patient lacks decision-making capacity and identify the existing shortcomings. Moreover, the purpose is to examine how the lack of clear legislation means that we are unable to guarantee respect for patients’ negative autonomy.

A patient’s right to negative autonomy has been strengthened during the past few decades. However, because of how the system is currently designed, the responsibility to make decisions regarding the healthcare of a patient who lacks decision-making capacity falls on the healthcare providers and there are several ways to bypass the consent requirement. The only decisions about medical treatment that can be made in advance and result in a legally binding decision are refusals of organ donation and, in certain cases, refusals of life sustaining treatment. There are a number of legal possibilities that allow another person to make decisions for a person who lacks capacity, for example continuing powers of attorney. However, none of these legal possibilities include the right to make decisions about healthcare.

In England, the issue of healthcare decision-making for a person who lacks decision-making capacity has been tackled through the use of advance directives. Advance directives are advance decisions to refuse treatment. Using advance directives and the current Swedish regulation of framtidsfullmakter, the paper discusses whether using framtidsfullmakter in healthcare might be a way of providing patients their right to negative autonomy. It is stated that further regulation is required to strengthen patients’ rights and to ensure compliance with the rule of law. The current legislation lacks regulation about how to decide about medical treatment for patients lacking capacity. The paper concludes that the use of framtidsfullmakter in healthcare could strengthen patients’ negative autonomy.

• author: Ekberg, Ellen
• supervisor: Titti Mattsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The right to refuse medical treatment
• course: JURM02 20202
• year: 2020
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: socialrätt, offentlig rätt, komparativ rätt, medicinsk rätt, framtidsfullmakter, negativ självbestämmanderätt, patienträtt, advance directives
• language: Swedish
• id: 9034577
• date added to LUP: 2021-01-27 09:55:47
• date last changed: 2021-01-27 09:55:47