Överdäckningar – En analys av dagens riskhanteringsproblematik inom denna allt vanligare stadsbyggnadsstrategi

Abstract

The concept of road- and railway overbuilding is an increasingly popular method to use in spatial planning to get rid of physical barriers and create exploitable areas for residential, commercial, and recreational development. Despite the many benefits the method entails, it also brings a lot of problems and challenges regarding risk management with the main issue being how to evaluate and manage risks with extremely low probability and catastrophic consequences. These risks are primarily linked to large scale explosions as a result of transportation of dangerous goods through the tunnel part of the overbuilding which may have disastrous consequences on both the tunnel-users and third-party individuals that are located above. The purpose of this thesis was thus to investigate if there is any applicable science internationally and how the risk management related to overbuilding is conducted in Sweden as well if anything is in need of change. The conclusion implies that the risk management has a lot of room for improvement, in particular when it comes to managing the uncertainty and ambiguity around catastrophic risks, how to enhance the collaboration between actors, and how to facilitate and strengthen the decision-making process.

Popular Abstract (Swedish)

Överdäckningar
– En analys av dagens riskhanteringsproblematik inom denna allt vanligare stadsbyggnadsstrategi

I takt med en ökande befolkningsmängd
och urbanisering har överdäckningar på senare
tid blivit en allt vanligare strategi inom
fysisk planering. En överdäckning definieras i regel av en konstruktion som tunnlar in ett nytt eller befintligt väg- och/eller järnvägsstråk och på så sätt skapar exploaterbar yta ovanför samtidigt som den reducerar den så
kallade barriäreffekten mellan stadsdelar.
Trots de många fördelarna medför även överdäckningar stora problem och utmaningar gällande riskhantering, i synnerhet kopplat till värderingen av risker med väldigt låg sannolikhet och katastrofal konsekvens.

En överdäckning består av en tunneldel och detaljsplansdel, och kan därmed ses som två separata infrastruktursystem som i viss utsträckning även interagerar. I dagsläget finns inga konkreta riktlinjer, regelverk eller lagar som specifikt behandlar överdäckningar sett till sin helhet, utan endast för de två separata systemen. Riskhanteringen som bedrivs i samband med överdäckningsprojekt har således visat sig bli fragmenterad när risker som påverkar båda systemen ska analyseras, värderas och hanteras.
Genom en intervjustudie med ett antal inom ämnet insatta personer kombinerat med en kompletterande riskanalysgranskning, kartlades de huvudsakliga problem och utmaningar som präglat riskhanteringen genom åren. Utöver den påtagliga bristen på lämpliga riktlinjer, lagar, och regelverk ansågs riskvärderingen utgöra en central del av problematiken, i synnerhet kopplat till händelser med mycket låg sannolikhet och katastrofal konsekvens. Respondenterna var även överens om att samspelet mellan de inblandade intressenterna inte fungerar bekymmersfritt vilket även gäller beslutsfattandeprocessen.

För att undersöka forskningsläget kring ämnet både nationellt och internationellt utfördes en systematisk litteraturstudie vilken resulterade i en mängd vetenskapliga artiklar varav ingen specifikt behandlade överdäckningar. Trots ett antal intressanta exempel på innovativa riskanalys- och riskvärderingsstrategier kunde slutsatsen dras att det råder brist på forskning kring ämnet.
Som nämnts tidigare grundar sig de huvudsakliga problemen och utmaningarna i värderingen av händelser med mycket låg sannolikhet och katastrofal konsekvens. Ett typexempel på en sådan händelse är en storskalig explosion till följd av transport av farligt gods vilket inte bara påverkar tunneltrafikanterna utan även tredje man som befinner sig i bebyggelsen ovanför överdäckningen. I dagsläget används acceptans-kriterier utvecklade av DNV (Det Norske Veritas) under tidigt 2000-tal för värdering av individ- och samhällsrisk. Enligt utsago från respondenterna räcker dessa kriterier inte till när antalet omkomna överstiger 1000 vilket ofta är fallet för de storskaliga explosionerna som analyseras. Det råder konsensus om att dessa måste utvecklas eller avvecklas och ersättas med lämpligare alternativ för att kunna reducera osäkerheterna som resultaten medför och på så sätt även förenkla beslutsfattandet. Fortsättningsvis kunde slutsatsen dras från intervjustudien att man bör jobba vidare med riskstyrningen för att på så sätt reducera oklarheter kring ansvarsfördelning inom projekten samt undvika att oförutsedda målkonflikter uppstår mellan intressenter.
Avslutningsvis ämnade även arbetet redogöra för huruvida det nya riskhanteringsperspektivet är applicerbart inom överdäckningsprojekt och vad de olika intervjurespondenter har för inställning till hållbarhet och resiliens inom infrastruktur i allmänhet. Det nya riskhanteringsperspektivet där osäkerhetshantering och kunskap hos de som utför riskhanteringsarbetet står i fokus kan med stor sannolikhet bidra med positivt inflytande. Vidare var majoriteten av respondenterna eniga om att hållbarhet och resiliens är två fundamentala aspekter av riskhanteringen och bör således alltid beaktas inom infrastrukturprojekt så länge det är rimligt ekonomiskt.

• author: Ahlström, Marcus
• supervisor: Henrik Tehler
• organization: Risk Management and Safety Engineering (M.Sc.Eng.)
• alternative title: Road and railway overbuilding – An analysis of today’s risk management problems regarding this increasingly utilised strategy for spatial planning
• course: VRSM01 20202
• year: 2021
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Risk management, risk analysis, risk evaluation, road tunnel, railway tunnel, dangerous goods, overbuilding, spatial planning
• language: Swedish
• id: 9037938
• date added to LUP: 2021-01-26 09:51:28
• date last changed: 2021-01-26 09:51:28