Hur yttrande- och pressfriheten begränsas av Ungerns regering i samband med desinformation om Covid-19
(2021) MRSG31 20202Human Rights Studies
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsens syfte är att analysera hur och varför diskursen kring den ungerska regering-ens dominans och makt är problematisk för journalister i landet. Ungern har fått mycket kritik angående sin Covid-19-lagstiftning, vilket motiverar problematiseringen kring detta. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka diskursiva strategier och strukturer kommer till ut-tryck i den argumentation som företrädare för Ungerns regering använder sig av i syfte att begränsa press- och yttrandefriheten och för att reproducera regeringens maktdominans? Samt: Hur kan den ungerska regeringens sätt att införa en lag mot spridandet av desin-formation problematiseras utifrån olika teoretiska perspektiv på yttrandefrihet? Primär-materialet består av fem artiklar av... (More)
- Uppsatsens syfte är att analysera hur och varför diskursen kring den ungerska regering-ens dominans och makt är problematisk för journalister i landet. Ungern har fått mycket kritik angående sin Covid-19-lagstiftning, vilket motiverar problematiseringen kring detta. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka diskursiva strategier och strukturer kommer till ut-tryck i den argumentation som företrädare för Ungerns regering använder sig av i syfte att begränsa press- och yttrandefriheten och för att reproducera regeringens maktdominans? Samt: Hur kan den ungerska regeringens sätt att införa en lag mot spridandet av desin-formation problematiseras utifrån olika teoretiska perspektiv på yttrandefrihet? Primär-materialet består av fem artiklar av regeringsmedarbetaren Zoltán Kovács från den statliga internet-tidningen About Hungary, skrivna under 2020. Samtliga artiklar är valda för att de är skrivna på engelska samt behandlar den samtida pandemin och ifrågasättandet av desinformation. Van Dijks kritiska diskursanalys (CDA) används som teori och metod, och dessutom används olika perspektiv på yttrandefrihet för att besvara fråga 2. Analysen visar att Kovács använder flertalet diskursiva strategier för att reproducera regeringens makt och legitimera sitt styresätt, samt för att misskreditera oberoende journalister för att begränsa press- och yttrandefriheten. Den andra frågan besvaras olika utefter vilket per-spektiv som appliceras. Teorierna som använts har två huvudsakliga positioner, antingen är begränsningar på yttrandefrihet accepterat eller oförsvarbart. Sammanfattningsvis legi-timerar Ungerns regering sin lagstiftning genom att illegitimera de som har en annan åsikt, samt att samtliga perspektiv menar att befolkningens välmående ska ligga till grund för hur en regering bör fatta beslut. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9038736
- author
- Thorsson, Tilda LU
- supervisor
-
- Ida Jansson LU
- organization
- course
- MRSG31 20202
- year
- 2021
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- Ungern, yttrandefrihet, pressfrihet, demokrati, desinformation, kritisk diskursanalys
- language
- Swedish
- id
- 9038736
- date added to LUP
- 2021-02-18 11:45:59
- date last changed
- 2021-02-18 11:45:59
@misc{9038736,
abstract = {{Uppsatsens syfte är att analysera hur och varför diskursen kring den ungerska regering-ens dominans och makt är problematisk för journalister i landet. Ungern har fått mycket kritik angående sin Covid-19-lagstiftning, vilket motiverar problematiseringen kring detta. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka diskursiva strategier och strukturer kommer till ut-tryck i den argumentation som företrädare för Ungerns regering använder sig av i syfte att begränsa press- och yttrandefriheten och för att reproducera regeringens maktdominans? Samt: Hur kan den ungerska regeringens sätt att införa en lag mot spridandet av desin-formation problematiseras utifrån olika teoretiska perspektiv på yttrandefrihet? Primär-materialet består av fem artiklar av regeringsmedarbetaren Zoltán Kovács från den statliga internet-tidningen About Hungary, skrivna under 2020. Samtliga artiklar är valda för att de är skrivna på engelska samt behandlar den samtida pandemin och ifrågasättandet av desinformation. Van Dijks kritiska diskursanalys (CDA) används som teori och metod, och dessutom används olika perspektiv på yttrandefrihet för att besvara fråga 2. Analysen visar att Kovács använder flertalet diskursiva strategier för att reproducera regeringens makt och legitimera sitt styresätt, samt för att misskreditera oberoende journalister för att begränsa press- och yttrandefriheten. Den andra frågan besvaras olika utefter vilket per-spektiv som appliceras. Teorierna som använts har två huvudsakliga positioner, antingen är begränsningar på yttrandefrihet accepterat eller oförsvarbart. Sammanfattningsvis legi-timerar Ungerns regering sin lagstiftning genom att illegitimera de som har en annan åsikt, samt att samtliga perspektiv menar att befolkningens välmående ska ligga till grund för hur en regering bör fatta beslut.}},
author = {{Thorsson, Tilda}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hur yttrande- och pressfriheten begränsas av Ungerns regering i samband med desinformation om Covid-19}},
year = {{2021}},
}