Advanced

Looking through the window of the past: what has happened to the queens? - A bumblebee phenology study using two long-term data sources

Svensson, Emma (2020) BIOM02 20201
Degree Projects in Biology
Abstract
Bumblebees (Bombus spp.) are important wild bee pollinators in colder climates, making them one of the main pollinators in Scandinavia. In Sweden, the composition and abundance of bumblebee species has shifted dramatically since the 1940s, putting the ecological stability and productivity of crops and wild plants at risk. It has been proposed that the change in bumblebee abundance is linked to the landscape scale reduction in landscape complexity, as well as the different morphological, ecological and life-history traits of the species. In this study, I assessed historic and contemporary data collected from museum specimens and from citizen science observations in Sweden over a 120-year period, to investigate the potential shift in... (More)
Bumblebees (Bombus spp.) are important wild bee pollinators in colder climates, making them one of the main pollinators in Scandinavia. In Sweden, the composition and abundance of bumblebee species has shifted dramatically since the 1940s, putting the ecological stability and productivity of crops and wild plants at risk. It has been proposed that the change in bumblebee abundance is linked to the landscape scale reduction in landscape complexity, as well as the different morphological, ecological and life-history traits of the species. In this study, I assessed historic and contemporary data collected from museum specimens and from citizen science observations in Sweden over a 120-year period, to investigate the potential shift in emergence time of hibernating queens of ten different bumblebee species. I found that specimens exposed to intensified landscapes in Skåne during the studying period emerged earlier compared to individuals collected in areas of extensive agriculture. I also found that queens of bumblebee species classified as early-emerging, collected from the whole of Sweden during the last two decades, have become earlier in their emergence whilst those of late-emerging species have not shifted significantly in emergence time during the same period. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
En kortare skönhetssömn för drottningar genom tiden

Humlor, av släktet Bombus, är livsviktiga pollinerare med en årlig livscykel som påbörjas när de övervintrande drottningarna vaknar på vårkanten. Dessa humledrottningar lägger grunden för den kommande vår- och sommarsäsongen, då de på egen hand startar upp hela samhällen av hårt arbetande humlor samt föder upp nya generationens drottningar. Dock, har det spekulerats kring om drottningarnas uppvaknande rubbats med tiden och påverkat den värdefulla balansen i kolonins livscykel samt deras omgivande miljö.

Med hjälp av historiska datakällor kan tidpunkten för olika återkommande ekologiska fenomen jämföras från år till år och eventuella förändringar som skett med tiden kan då upptäckas.... (More)
En kortare skönhetssömn för drottningar genom tiden

Humlor, av släktet Bombus, är livsviktiga pollinerare med en årlig livscykel som påbörjas när de övervintrande drottningarna vaknar på vårkanten. Dessa humledrottningar lägger grunden för den kommande vår- och sommarsäsongen, då de på egen hand startar upp hela samhällen av hårt arbetande humlor samt föder upp nya generationens drottningar. Dock, har det spekulerats kring om drottningarnas uppvaknande rubbats med tiden och påverkat den värdefulla balansen i kolonins livscykel samt deras omgivande miljö.

Med hjälp av historiska datakällor kan tidpunkten för olika återkommande ekologiska fenomen jämföras från år till år och eventuella förändringar som skett med tiden kan då upptäckas. Tidpunkten för humledrottningars uppvaknande om våren är ett exempel på ett sådant fenomen som sker årligen och som lätt kan påverkas av rådande miljöförhållanden i deras omgivning.

Jag samlade in information om när humledrottningar observerats för att kunna undersöka om tiden för deras uppvaknande förändrats sedan början av 1900-talet och fram till idag. Jag använde data från Entomologiska museet i Lund (data från Skåne under 1900-talet) och Artportalen (data från hela Sverige under 2000-talet). Drottningarna från 1900-talets Skåne delade jag in i två längre tidsperioder, om ca. 50–60 år, för att jämföra den genomsnittliga uppvakningstiden före och efter jordbrukets industrialisering som inträffade under 1900-talets mitt. De humledrottningar som observerats i hela Sverige under 2000-talet jämförde jag på ett liknande vis, dock jämfördes endast ett årtionde med ett annat i detta fall, för att se om det skett någon förändring i uppvaknandet mellan de två senaste decennierna. Denna information kombinerade jag därefter med olika faktorer som kan tänkas ha en inverkan, såsom förändrade landskapstyper under olika tidsperioder, i ett försök att förklara vad som kan ligga bakom dessa förändringar.

För de båda dataseten uppmärksammades en förändring i uppvakningstiden. Drottningarna i Skåne vaknade i genomsnitt upp i början av juni under den tidigare delen av 1900-talet, medan de under den senare halvan av 1900-talet i genomsnitt vaknade upp i mitten av maj. Under 2000-talet i Sverige vaknade drottningarna i genomsnitt närmare slutet av maj, medan under 2010-talet vaknade de i genomsnitt en vecka tidigare, det vill säga i mitten av maj precis som drottningarna i Skåne under den andra halvan av 1900-talet. Detta tyder på att det skett en stor förändring i humledrottningars uppvakningstid under det senaste århundradet och att det varit ett snabbt skifte från ett årtionde till ett annat. Oavsett geografisk skala och tidsrymd, syns en gemensam riktning för drottningarna, som blivit tidigare under tidens gång. Eftersom detta i sin tur kan ha konsekvenser för arter som humlorna interagerar med, till exempel tidigt blommande växter som kräver insektspollinering, blir roten till fenomenet en viktig nöt att knäcka i framtiden.

Masterexamensprojekt i Biologi 30 hp 2020.
Biologiska institutionen, Lunds universitet

Handledare/Medhandledare: Anna Persson, Maria Blasi-Romero & Romain Carrié
Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svensson, Emma
supervisor
organization
course
BIOM02 20201
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
language
English
id
9039135
date added to LUP
2021-02-02 11:24:23
date last changed
2021-02-02 11:24:23
@misc{9039135,
  abstract     = {Bumblebees (Bombus spp.) are important wild bee pollinators in colder climates, making them one of the main pollinators in Scandinavia. In Sweden, the composition and abundance of bumblebee species has shifted dramatically since the 1940s, putting the ecological stability and productivity of crops and wild plants at risk. It has been proposed that the change in bumblebee abundance is linked to the landscape scale reduction in landscape complexity, as well as the different morphological, ecological and life-history traits of the species. In this study, I assessed historic and contemporary data collected from museum specimens and from citizen science observations in Sweden over a 120-year period, to investigate the potential shift in emergence time of hibernating queens of ten different bumblebee species. I found that specimens exposed to intensified landscapes in Skåne during the studying period emerged earlier compared to individuals collected in areas of extensive agriculture. I also found that queens of bumblebee species classified as early-emerging, collected from the whole of Sweden during the last two decades, have become earlier in their emergence whilst those of late-emerging species have not shifted significantly in emergence time during the same period.},
  author       = {Svensson, Emma},
  language     = {eng},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Looking through the window of the past: what has happened to the queens? - A bumblebee phenology study using two long-term data sources},
  year         = {2020},
}