Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Räntelägets påverkan på investeringsnivån

Bång, Felix LU (2021) NEKH03 20202
Department of Economics
Abstract (Swedish)
Vid genomförandet av företagsinvesteringar anses räntan vara en av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till. Eftersom klassisk makroekonomisk teori antar att en ränteökning kommer att leda till en minskad investeringsnivå var det inte konstigt att många höjde på ögonbrynen när den svenska styrräntan höjdes trots att en ekonomisk nedgång tagit sin början. Samtidigt har det visat sig svårt att upprätthålla en stabil inflation trots omfattande räntesänkningar, och flera undersökningar tyder på att centralbanker haft problem att bidra till en ökad ekonomisk aktivitet trots rekordlåga räntenivåer. Denna studie syftar därför till att undersöka om förändringar i räntenivå signifikant påverkat aggregerade investeringar i OECD-länder under åren... (More)
Vid genomförandet av företagsinvesteringar anses räntan vara en av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till. Eftersom klassisk makroekonomisk teori antar att en ränteökning kommer att leda till en minskad investeringsnivå var det inte konstigt att många höjde på ögonbrynen när den svenska styrräntan höjdes trots att en ekonomisk nedgång tagit sin början. Samtidigt har det visat sig svårt att upprätthålla en stabil inflation trots omfattande räntesänkningar, och flera undersökningar tyder på att centralbanker haft problem att bidra till en ökad ekonomisk aktivitet trots rekordlåga räntenivåer. Denna studie syftar därför till att undersöka om förändringar i räntenivå signifikant påverkat aggregerade investeringar i OECD-länder under åren 1975-2019 och i så fall i vilken utsträckning.
En kvantitativ forskningsmetod används för studien där samtliga dataunderlag är hämtade från OECD:s statistiska databas. Två regressionsmodeller har estimerats som pooled OLS vilket möjliggjort en analys av effekterna av lång respektive kort ränta samt av nio kontrollvariabler. De båda modellerna har sedan korrigerats då både multikollinearitet samt fixerade individspecifika effekter förekommer, vilket mynnat ut i två stycken one-way error component models.
Studiens resultat tyder på att det kan finnas ett statistiskt säkerställt negativt samband mellan nivån på långa räntor och förändringar i aggregerade investeringar men bara om hänsyn inte tas till andra förklarande variabler. Däremot finns det inga resultat som kan bekräfta att det finns något samband mellan korta räntor och den aggregerade investeringsnivån. Förslag till framtida forskning på området är att inkludera andra länder än OECD-länder, att analysera olika tidsperioder samt att genomföra en kvalitativ studie. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Bång, Felix LU
supervisor
organization
course
NEKH03 20202
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Aggregerade investeringar, Ränta, Penningpolitik, OECD, Paneldata
language
Swedish
id
9039338
date added to LUP
2021-03-11 12:01:02
date last changed
2021-03-11 12:01:02
@misc{9039338,
  abstract     = {{Vid genomförandet av företagsinvesteringar anses räntan vara en av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till. Eftersom klassisk makroekonomisk teori antar att en ränteökning kommer att leda till en minskad investeringsnivå var det inte konstigt att många höjde på ögonbrynen när den svenska styrräntan höjdes trots att en ekonomisk nedgång tagit sin början. Samtidigt har det visat sig svårt att upprätthålla en stabil inflation trots omfattande räntesänkningar, och flera undersökningar tyder på att centralbanker haft problem att bidra till en ökad ekonomisk aktivitet trots rekordlåga räntenivåer. Denna studie syftar därför till att undersöka om förändringar i räntenivå signifikant påverkat aggregerade investeringar i OECD-länder under åren 1975-2019 och i så fall i vilken utsträckning. 
En kvantitativ forskningsmetod används för studien där samtliga dataunderlag är hämtade från OECD:s statistiska databas. Två regressionsmodeller har estimerats som pooled OLS vilket möjliggjort en analys av effekterna av lång respektive kort ränta samt av nio kontrollvariabler. De båda modellerna har sedan korrigerats då både multikollinearitet samt fixerade individspecifika effekter förekommer, vilket mynnat ut i två stycken one-way error component models.
Studiens resultat tyder på att det kan finnas ett statistiskt säkerställt negativt samband mellan nivån på långa räntor och förändringar i aggregerade investeringar men bara om hänsyn inte tas till andra förklarande variabler. Däremot finns det inga resultat som kan bekräfta att det finns något samband mellan korta räntor och den aggregerade investeringsnivån. Förslag till framtida forskning på området är att inkludera andra länder än OECD-länder, att analysera olika tidsperioder samt att genomföra en kvalitativ studie.}},
  author       = {{Bång, Felix}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Räntelägets påverkan på investeringsnivån}},
  year         = {{2021}},
}