Advanced

Från åker till artrik gräsmark? - Vegetationsanalys av igenlagd åker vid Hörjelgården, sydöstra Skåne

Åhrén, Hjalmar (2021) BIOK01 20201
Degree Projects in Biology
Abstract (Swedish)
Den här studien undersöker om en tidigare åkermark i sydöstra Skåne har potential att utvecklas till en artrik gräsmark. En inventering av kärlväxter utfördes i ett målområde för att undersöka vilka gräsmarksarter från den omedelbara omgivningen som lyckats etablera sig i den igenlagda åkern. Med hjälp av ekologiska indikatorvärden undersöktes vad som utmärkte de arter som förekom i målområdet med avseende på olika miljöfaktorer, från de som ej lyckats etablera sig från omgivningen. Totalt återfanns 76 arter i målområdet, varav en rödlistad (Ask, Fraxinus excelsior). En ordinationsanalys visade att förekomsten av arter inte var homogen: den centrala delen bestod av arter knutna till friska gräsmarker medan kantzonerna bestod av arter som... (More)
Den här studien undersöker om en tidigare åkermark i sydöstra Skåne har potential att utvecklas till en artrik gräsmark. En inventering av kärlväxter utfördes i ett målområde för att undersöka vilka gräsmarksarter från den omedelbara omgivningen som lyckats etablera sig i den igenlagda åkern. Med hjälp av ekologiska indikatorvärden undersöktes vad som utmärkte de arter som förekom i målområdet med avseende på olika miljöfaktorer, från de som ej lyckats etablera sig från omgivningen. Totalt återfanns 76 arter i målområdet, varav en rödlistad (Ask, Fraxinus excelsior). En ordinationsanalys visade att förekomsten av arter inte var homogen: den centrala delen bestod av arter knutna till friska gräsmarker medan kantzonerna bestod av arter som indikerar olika grader av igenväxning/ohävd. Indikatoranalysen visade på att de etablerade arterna i målområdet krävde lägre pH och temperatur än de arter som inte etablerats. Etablerade arter hade också högre värden för index som indikerar beroende av bete/slåtter och mängden av andra organismer som är associerade till arterna (biodiversitetsrelevans). Baserat på resultatet bedömdes gräsmarken ha potential att utvecklas till en mer artrik gräsmark där specialister kan etableras om skötseln förbättras genom bättre hävd. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Från åker till artrik gräsmark?

Ett rikt odlingslandskap är ett av de 16 miljömål som Sveriges riksdag har beslutat att Sverige ska arbeta mot. Målet innebär bland annat bevarande och stärkande av den biologiska mångfalden i jordbruksområden. Idag riskerar många av odlingslandskapets naturtyper försvinna inom en nära framtid och en av de viktigaste är naturbetesmarker, som i många fall är artrika. Dess relevans i dagens moderna jordbruk har minskat och arealen naturbetesmark har minskat avsevärt sedan 1900-talets början. Detta har bidragit till att många växtarter knutna till gräsmarker har blivit mer ovanliga och hotade arter riskerar därför att utrotas. Därför behöver naturbetesmarker restaureras och återskapas.

En plats där det... (More)
Från åker till artrik gräsmark?

Ett rikt odlingslandskap är ett av de 16 miljömål som Sveriges riksdag har beslutat att Sverige ska arbeta mot. Målet innebär bland annat bevarande och stärkande av den biologiska mångfalden i jordbruksområden. Idag riskerar många av odlingslandskapets naturtyper försvinna inom en nära framtid och en av de viktigaste är naturbetesmarker, som i många fall är artrika. Dess relevans i dagens moderna jordbruk har minskat och arealen naturbetesmark har minskat avsevärt sedan 1900-talets början. Detta har bidragit till att många växtarter knutna till gräsmarker har blivit mer ovanliga och hotade arter riskerar därför att utrotas. Därför behöver naturbetesmarker restaureras och återskapas.

En plats där det finns potential för detta är på Hörjelgården i sydöstra Skåne. Där finns många värdefulla marker för hotade arter och likaså marker som har kan ha potential att bli mer värdefulla. En av dessa är en tidigare åkermark där fjolårsgräset bränns årligen, som jag valt att titta mer på i detalj. I studien undersökte jag vilka växtarter som förekommer där och vilka krav de ställer på sin miljö. Jag har även undersökt arternas fördelning på gräsmarken och dess potential att utvecklas till en artrik naturlig gräsmark som ovanliga och hotade växtarter kan spridas till.

Marken inventerades under försommaren 2020 där förekomsten av alla kärlväxtarter noterades. Totalt påträffades 76 arter påträffades och några av de vanligaste arterna var ogräsmaskrosor Taraxcum sect. Ruderalia, rödsvingel Festuca rubra som påträffades 41 respektive 34 gånger. Påträffade arter jämfördes med tidigare gjorda inventeringar på Hörjelgårdens marker, som sedan analyserades och testades med hjälp av index och statistiska tester. Analysen påvisade att arterna i området kan delas i två grupper: en enhetlig grupp som växer i centrala delar och utgörs av mer typiska gräsmarksarter och en grupp som växer i kantzonerna och är mer varierad i artsammansättning.

Arterna som påträffades i området visade sig vara ha större relevans för biologisk mångfald jämfört med de andra arterna som finns på Hörjelgården. Likaså är de mer anpassade för betesdjur och slåtter, trivs i generellt i ett kallare klimat och trivs också i jord med ett lägre pH än övriga arter på Hörjelgården som inte förekommer på marken. De flesta av arterna som påträffades är vanliga arter och tyder på att gräsmarken inte i sig är särskilt speciell. Ask Fraxinus excelsior påträffades, som bedöms som starkt hotad. Ett fåtal arter som återfanns var gräsmarksarter som ställer högre krav på sin livsmiljö, vilket visar på att marken kan utvecklas till något mer värdefullt. Många delar av området håller på att växa igen av större växtarter, vilket hotar gräsmarksarterna. Detta är ett problem och borde åtgärdas genom att man röjer och sköter marken bättre, exempelvis genom att låta kreatur beta vissa delar av året. Marken bedöms i dagsläget kunna användas som en stödmark för ovanliga och hotade gräsmarksarter och bidra till spridningen av dessa arter. Om rätt medel används så har marken potential att utvecklas till en naturbetesmark

Handledare: Stefan Andersson
Examensabete 15 hp i Biologi:
Examensarbete – kandidatexamen 2020
Biologiska institutionen, Lunds universitet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Åhrén, Hjalmar
supervisor
organization
course
BIOK01 20201
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
language
Swedish
id
9040277
date added to LUP
2021-02-11 16:00:30
date last changed
2021-02-11 16:00:30
@misc{9040277,
  abstract     = {Den här studien undersöker om en tidigare åkermark i sydöstra Skåne har potential att utvecklas till en artrik gräsmark. En inventering av kärlväxter utfördes i ett målområde för att undersöka vilka gräsmarksarter från den omedelbara omgivningen som lyckats etablera sig i den igenlagda åkern. Med hjälp av ekologiska indikatorvärden undersöktes vad som utmärkte de arter som förekom i målområdet med avseende på olika miljöfaktorer, från de som ej lyckats etablera sig från omgivningen. Totalt återfanns 76 arter i målområdet, varav en rödlistad (Ask, Fraxinus excelsior). En ordinationsanalys visade att förekomsten av arter inte var homogen: den centrala delen bestod av arter knutna till friska gräsmarker medan kantzonerna bestod av arter som indikerar olika grader av igenväxning/ohävd. Indikatoranalysen visade på att de etablerade arterna i målområdet krävde lägre pH och temperatur än de arter som inte etablerats. Etablerade arter hade också högre värden för index som indikerar beroende av bete/slåtter och mängden av andra organismer som är associerade till arterna (biodiversitetsrelevans). Baserat på resultatet bedömdes gräsmarken ha potential att utvecklas till en mer artrik gräsmark där specialister kan etableras om skötseln förbättras genom bättre hävd.},
  author       = {Åhrén, Hjalmar},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Från åker till artrik gräsmark? - Vegetationsanalys av igenlagd åker vid Hörjelgården, sydöstra Skåne},
  year         = {2021},
}