Rösträtt för kvinnor - En komparativ uppsats om kampen för kvinnlig rösträtt i Storbritannien och Sverige

Abstract

In Sweden, universal and equal suffrage is established in the first paragraph of the first chapter of the Constitution of Sweden. However, this has not always been the case considering the fact that many people have had to fight for the right to vote. This essay aims to present and compare the fight for women’s suffrage that took place within the United Kingdom as well as Sweden. The women’s suffrage movement is examined through a comparative study with a legal historical perspective. In order to fulfil the purpose of the essay, three questions have been posed in order to analyse the subject in a focused manner and conclusively reach the answers.
The long-lasting struggle for women’s suffrage in the United Kingdom started in the middle of the 19th century. Although many suffrage activists used peaceful methods to draw attention to the struggle, the suffragettes used militant force instead, inspired by their slogan: ”Deeds, not words.” With Emmeline Pankhurst in the lead, the suffragettes carried out violent acts such as hunger strikes, window smashing, and demonstrations. Men were not allowed to become members of the suffragette union, and any help they offered was refused by the organization. Women in the United Kingdom eventually received the right to vote in 1918.
In Sweden, the suffrage struggle was led by the National Association for Women’s Political Suffrage (LKPR). Although inspired by the suffragettes, they refrained from carrying out militant actions and instead adhered to a peaceful method. Their struggle focused more on the formation and expression of opinion, enlightenment, and pressuring decision-makers to make changes. The Swedish suffrage activists also enlisted the help of men and collaborated with male institutions. Women’s suffrage in Sweden was ultimately introduced in 1919.

Abstract (Swedish)

I Sverige stadgas allmän och lika rösträtt i regeringsformens första kapitel i den första paragrafen. Detta har dock inte alltid varit en självklarhet, tvärtom har många fått kämpa för rätten att rösta. Denna uppsats syftar till att presentera och jämföra kampen för kvinnlig rösträtt som skedde i både Storbritannien och Sverige. Detta undersöks med hjälp av en komparativ studie med ett rättshistoriskt perspektiv. För att uppfylla syftet med uppsatsen har det ställts tre frågeställningar som slutligen analyseras och besvaras.
Kampen för kvinnlig rösträtt i Storbritannien startade under mitten av 1800- talet och kom att bli en lång kamp. Det fanns en del av rösträttskämparna som använde fredliga metoder medan andra använde våldsamma metoder. Suffragetterna stod för den militanta delen, och använde våld för att uppmärksamma kampen om kvinnlig rösträtt. Suffragetternas ledord var ”handling inte ord”. Med Emmeline Pankhurst i ledningen utförde suffragetterna bland annat hungerstrejker, fönsterkrossningar och demonstrationer. De avstod även från all hjälp som erbjöds av män, och män var inte tillåtna att vara medlemmar i organisationen. Slutligen erhöll brittiska kvinnor rösträtt år 1918.
I Sverige leddes rösträttskampen för kvinnlig rösträtt av Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt (LKPR). Trots att denna organisation var inspirerad av suffragetterna avstod medlemmarna från att utföra militanta aktioner, utan höll sig till fredliga metoder. Deras kamp gick istället ut på opinionsbildning, upplysning samt påtryckning av beslutsfattare. De svenska rösträttskämparna tog även hjälp av männen och hade samarbeten med manliga institutioner. I Sverige infördes slutligen den kvinnliga rösträtten år 1919.

• author: Rosqvist Raicevic, Isabel
• supervisor: Per Nilsén
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20211
• year: 2021
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Rättshistoria, Rösträtt
• language: Swedish
• id: 9045562
• date added to LUP: 2021-06-29 16:37:06
• date last changed: 2021-06-29 16:37:06