Visselblåsare i svensk rätt - ett rättsläge under förändring

Abstract (Swedish)

Människorna i dagens samhälle vill kunna ta del av så mycket information som möjligt. Positiva förändringar i ett samhälle sker endast om information kring negativa förhållanden avslöjas. I arbetslivet är det arbetstagare som har närmast till information om missförhållanden. Vilket gör att visselblåsare har en viktig kontrollfunktion på svenska arbetsplatser. Aktuella händelser, internationella resolutioner och EU-direktiv har gjort att den svenska lagstiftningen på området är under stor utveckling. Denna uppsats har som syfte att granska hur möjligheten att slå larm och det svenska skyddet mot repressalier ser ut för arbetstagare som vill larma om ett missförhållande. Uppsatsen kommer även behandla det aktuella lagförslag som lämnats till följd av implementering av EU-direktiv 2019/1936 samt analysera förslagets påverkan på arbetstagares möjligheter att slå larm.

Uppsatsen slår fast och beskriver ett brett rättsläge som skiljer sig åt beroende på den enskildes anställning och situation. Uppsatsen redogör för arbetsrättsliga regleringar och principer på området för arbetstagare och arbetsgivaren samt diskuterar den intresseavvägning som finns vid ett utökande av visselblåsares rättigheter. Möjligheten och skyddet för visselblåsare inom den privata respektive offentliga sektorn skiljer sig åt, som en följd av att yttrandefriheten och meddelarskyddet inte går att åberopa inom delar av den privata sektorn. Detta till följd av att grundlagsregleringen gäller mot det allmänna. Senaste årens svenska lagförändringar och avgöranden från Europadomstolen har gjort att denna skillnad alltmer jämnats ut.

Nuvarande visselblåsarlag och förslaget på den nya visselblåsarlagen gäller och föreslås gälla vid sidan av nuvarande lagstiftning, vilket i uppsatsen diskuteras och slutligen beskrivs som den bästa lösningen framför en kodifiering av rätten. Nuvarande rättsläge för visselblåsare ger ett spretigt intryck och gör att det går att ifrågasätta hur starkt skyddet för visselblåsare egentligen är. Den föreslagna nya lagstiftningen är betydligt mer omfattande än nuvarande lagstiftning och är till största del positiv för svenska visselblåsare. Omfattningen gör dock lagen svårtolkad för den enskilde arbetstagaren och avgörande för lagen blir hur bestämmelsen kring kravet på information till arbetstagaren faller ut.

Abstract

People in today's society always want as much information as possible. Positive changes in a society can only happen if information about misconduct is revealed. The employees are the ones closest to information about misconduct in the workplace. Therefore whistleblowers are important sources of information that eventually will lead to improvements and better control of Swedish workplaces. Current events, international resolutions and directives from the European Union have led to several improvements to the Swedish legislation in this area.

The purpose of this paper is to examine employees’ possibilities to expose wrongdoings and their legal protection against reprisals at the workplace. The paper will also examine the current bill that has been submitted following EU-directive 2019/1936 and analyze its impact on employees' ability to sound an alarm.

The paper states and describes a wide legal situation that differs depending on the individual's employment and situation. The paper examines labor law regulations and principles for both employees and employers. Furthermore, it discusses the balance of interest that comes with an expansion of whistleblowers’ rights. The protection for whistleblowers differs between the private or public sector, following that the freedom of expression and the freedom of information cannot be invoked since the constitutional regulations apply here. Legal changes in recent years as well as decisions from the European court of Justice have gradually reduced these differences.

The whistleblowing law and the bill of a new one, apply and are proposed to be applied next to the current legislation, which the paper discusses and finally describes as the preferred solution over a codification of the law. The legal matter of a whistleblower gives a mixed impression and it can be questioned how strong the protection of whistleblowers really is. The proposed legislation is significantly more extensive than the current legislation and it is mostly positive for Swedish whistleblowers. Though the extent of the law is difficult for the individual worker to interpret. Crucial for the law is how the provision regarding the requirement of information to the employee will fall out.

• author: Rosenlöf, Arvid
• supervisor: Niklas Selberg
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• course: LAGF03 20211
• year: 2021
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: arbetsrätt, visselblåsare
• language: Swedish
• id: 9045812
• date added to LUP: 2021-06-29 16:37:17
• date last changed: 2021-06-29 16:37:17