(O)försvarliga uttalanden – En analys av domstolars försvarlighetsbedömningar i förtalsmål med koppling till #metoo
(2021) LAGF03 20211Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Under hösten 2017 påbörjades #metoo-rörelsen av kvinnor som en reaktion på deras utsatthet för mäns våld. Efter att flera kvinnor i Sverige på sociala medier pekat ut män som utsatt dem för sexualbrott har de blivit åtalade och dömda för förtal. De fällande domarna har legat till grund för debatt och förtalsbestämmelsen har diskuterats i både doktrin och media. Med #metoo-rörelsens ursprung som teoretisk utgångspunkt syftar uppsatsen till att undersöka försvarlighet som grund för straffrihet från förtal utifrån ett genusrättsvetenskapligt perspektiv. Undersökningen görs genom en studie av fem förtalsmål med koppling till #metoo och en kritisk granskning av domstolarnas försvarlighetsbedömningar.
I uppsatsens utredande delar framkommer... (More) - Under hösten 2017 påbörjades #metoo-rörelsen av kvinnor som en reaktion på deras utsatthet för mäns våld. Efter att flera kvinnor i Sverige på sociala medier pekat ut män som utsatt dem för sexualbrott har de blivit åtalade och dömda för förtal. De fällande domarna har legat till grund för debatt och förtalsbestämmelsen har diskuterats i både doktrin och media. Med #metoo-rörelsens ursprung som teoretisk utgångspunkt syftar uppsatsen till att undersöka försvarlighet som grund för straffrihet från förtal utifrån ett genusrättsvetenskapligt perspektiv. Undersökningen görs genom en studie av fem förtalsmål med koppling till #metoo och en kritisk granskning av domstolarnas försvarlighetsbedömningar.
I uppsatsens utredande delar framkommer att en bedömning av försvarlighet innebär en avvägning mellan motstående intressen där yttrandefrihet väger tungt, bland annat på sådana områden där den offentliga debatten är en viktig del av det demokratiska samhällsskicket. Omständigheter som kan tala för försvarlighet innefattar bland annat att målsäganden har en offentlig ställning i samhället och att uttalandet syftat till att förebygga skada hos andra. I de fem granskade förtalsdomarna berör domstolarna flertalet omständigheter i sina försvarlighetsbedömningar. I flera av målen anses målsäganden exempelvis ha en sådan offentlig position som kan tänkas påverka uttalandets försvarlighet. Kvinnornas syften med namngivningarna samt anklagelsernas allvarlighetsgrad diskuteras även i viss omfattning.
Efter att domstolarnas försvarlighetsbedömningar presenterats analyseras deras tolkning och tillämpning av rätten. Enligt gällande rätt kan flera av omständigheterna i målen tala för att kvinnornas uttalanden är att betrakta som försvarliga. Trots det är domstolarnas försvarlighetsbedömningar begränsade till att främst beröra aspekter som talar mot försvarlighet. Rättstillämparen nyttjar inte hela det utrymme som enligt gällande rätt existerar för att argumentera till de tilltalade kvinnornas fördel. (Less) - Abstract
- During the fall of 2017, the #metoo movement was started by women, as a reaction to the male violence they suffer. After several Swedish women named their perpetrators on social media, they were prosecuted and convicted of slander. The convictions have caused debate and the section regarding slander in the Swedish Penal Code has been discussed, both in legal literature and the media. With the #metoo movement’s origin as a theoretical starting point, the aim of this thesis is to examine defense assessments in slander cases with connection to the #metoo movement from a gender perspective. This is done by reviewing five such cases and conducting a critical analysis of the courts’ defense assessments.
The investigation shows that defense... (More) - During the fall of 2017, the #metoo movement was started by women, as a reaction to the male violence they suffer. After several Swedish women named their perpetrators on social media, they were prosecuted and convicted of slander. The convictions have caused debate and the section regarding slander in the Swedish Penal Code has been discussed, both in legal literature and the media. With the #metoo movement’s origin as a theoretical starting point, the aim of this thesis is to examine defense assessments in slander cases with connection to the #metoo movement from a gender perspective. This is done by reviewing five such cases and conducting a critical analysis of the courts’ defense assessments.
The investigation shows that defense assessments are done by weighing opposing interests against each other. One interest of importance is freedom of speech and press, especially in areas where the public debate is considered to be a crucial part of the democratic society – such as political and cultural areas. Several of the circumstances indicating that slander is to be considered defensible are discussed by the courts in their defense assessments.
After the courts’ defense assessments are presented, their interpretations and applications of current law are analyzed. Even though several of the cases’ circumstances can be considered to indicate the slander as being defensible, most aspects discussed in the rulings are regarded by the courts as hindering defensibility. According to current law, the courts have a larger possibility of ruling in favor of the accused women than what is utilized. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9045815
- author
- Warnemyr, Sanna LU
- supervisor
-
- Tova Bennet LU
- organization
- course
- LAGF03 20211
- year
- 2021
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- straffrätt, förtal, metoo, #metoo
- language
- Swedish
- id
- 9045815
- date added to LUP
- 2021-06-29 16:33:13
- date last changed
- 2021-06-29 16:33:13
@misc{9045815,
abstract = {{During the fall of 2017, the #metoo movement was started by women, as a reaction to the male violence they suffer. After several Swedish women named their perpetrators on social media, they were prosecuted and convicted of slander. The convictions have caused debate and the section regarding slander in the Swedish Penal Code has been discussed, both in legal literature and the media. With the #metoo movement’s origin as a theoretical starting point, the aim of this thesis is to examine defense assessments in slander cases with connection to the #metoo movement from a gender perspective. This is done by reviewing five such cases and conducting a critical analysis of the courts’ defense assessments.
The investigation shows that defense assessments are done by weighing opposing interests against each other. One interest of importance is freedom of speech and press, especially in areas where the public debate is considered to be a crucial part of the democratic society – such as political and cultural areas. Several of the circumstances indicating that slander is to be considered defensible are discussed by the courts in their defense assessments.
After the courts’ defense assessments are presented, their interpretations and applications of current law are analyzed. Even though several of the cases’ circumstances can be considered to indicate the slander as being defensible, most aspects discussed in the rulings are regarded by the courts as hindering defensibility. According to current law, the courts have a larger possibility of ruling in favor of the accused women than what is utilized.}},
author = {{Warnemyr, Sanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{(O)försvarliga uttalanden – En analys av domstolars försvarlighetsbedömningar i förtalsmål med koppling till #metoo}},
year = {{2021}},
}