När vården krisar och juridiken paniker

Abstract (Swedish)

Med hänvisning till den rådande resursbristen och till den ökade efterfrågan av vård i allmänhet och intensivvård i synnerhet är prioriteringsbeslut något som många vårdgivare måste befatta sig med dagligen. Under år 2020 när coronapandemin svepte över oss och belastade sjukvården ytterligare så blev frågeställningarna rörande prioriteringsbeslut ännu mer aktuella än innan.
Socialstyrelsen släppte i mars 2020 ett beslutsstöd kallat ”Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden”. De tre centrala lagstadgade principerna i HSL är människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen (prop. 1996/97:60, hälso- och sjukvårdslag (2017:30)).
Dessa principer ska enligt beslutsstödet fortsätta ligga till grund för prioriteringsbeslut inom intensivvården under pandemin, det framgår från Socialstyrelsen beslutstöd. Det kan dock konstateras att det är tämligen oklart vad principerna betyder för prioriteringsbeslutet i praktiken. Inte minst är det svårt att hitta konkret vägledning när det gäller den högst rangordnade principen - människovärdesprincipen. Den principen som tycks ge mest vägledning är behovs- och solidaritetsprincipen som säger att de vårdtagare som har störst behov ska prioriteras. Kritik mot behovs- och solidaritetsprincipen har vidare lyfts då det saknas en konkret definition av begreppet ”behov”. Vilket leder till att även behovs- och solidaritetsprincipen är svår att få vägledning av i praktiken.
Det nya beslutsstödet skiljer sig från de i HSL stadgade principerna på främst ett sätt. I beslutsstödet flyttas fokus nämligen, mer eller mindre direkt, till den kronologiska åldern. Att basera ett prioriteringsbeslut på den kronologiska åldern ska enligt förarbetena till HSL anses strida mot människovärdesprincipen. I detta avseende går beslutsstödet och gällande rätt emot varandra. Det i sig kan betyda att äldre riskerar att få sämre vård än yngre.
Beslutsstödet i fråga är ej lag och slår därför inte ut den gällande rätten och dess principer i HSL. Beslutsstödet ska istället ses som vägledande riktlinjer. Det är oklart vilken effekt riktlinjerna får i praktiken då de flesta prioriteringsbeslutet tas i det dolda.
Glidningarna från människovärdesprincipen som beslutsstödet riskerar att medföra har oroat många inom vården och flera frågeställningar har väckts. Oro kring vart vi är på väg väcks når vi gör avsteg från människovärdesprincipen och dess orubbliga syn på människans egenvärde för att istället låta ålder stå mot ålder. Hur långt kan synssättet och dess argumentation gå? Ska faktorer som socioekonomisk bakgrund eller kön också få definiera ens framtida prognos då de faktorerna spelar roll för ens potentiella livslängd - och därmed också avgöra huruvida man prioriteras högre eller längre inom vården?

Abstract

In regard to the current shortage of resources and the increasing demand for care in general and intensive care in particular, priority decisions are something that many healthcare providers have to deal with on a daily basis. In 2020, as the Corona pandemic swept across us and further burdened the healthcare system, the issues surrounding priority decisions became even more relevant than before. In March 2020, Socialstyrelsen, the National Board of Health and Welfare released a decision support document called "Nationella principer för prioritering av rutinsjukvård under covid-19-pandemin". The three key statutory principles in Häslo- och sjukvårdslagen are the principle of human dignity, the principle of need and solidarity, and the principle of cost-effectiveness (prop. 1996/97:60, hälso- och sjukvårdslag (2017:30)). According to the document these principles should continue to form the basis for priority decisions in intensive care during the pandemic, according to the National Board of Health and Welfare's document. However, it can be noted that it is rather unclear what the principles mean for the prioritization decision in practice. In particular, it is difficult to find concrete guidance from the highest-ranking principle - the principle of human dignity. The principle that seems to provide the most guidance is the principle of need and solidarity, which states that priority should be given to those with the greatest need. Criticism of the principle of need and solidarity has also been levelled at the lack of a concrete definition of the concept of "need". As a result, the principle of need and solidarity is also vague in practice.
The guidelines of the new document differs from the principles in the HSL in one main respect. In the document, the focus shifts, more or less directly, to the chronological age. According to the preparatory work to HSL, basing a prioritization decision on chronological age is considered to be contrary to the principle of human dignity. In this respect, the document and the applicable law are at odds with each other. This may lead to old people receiving worse health care than young people.

The document in question is not law and therefore does not overrule principles in the HSL. The document should instead be seen as indicative guidelines. It is unclear what effect the guidelines will have in practice, as most priority decisions are made behind closed doors.

Departing from the principle of human dignity has raised concerns about where our health care system is headed. The principal view of the intrinsic value of an individual is disregarded as chronological age becomes the decisive factor. How far can this approach and its reasoning go? Should factors such as socio-economic background or gender also be allowed to define one's future prognosis when these factors play a role in one's potential lifespan - and thereby also determine whether one is prioritized higher or longer in health care?

• author: Ek, Karin
• supervisor: Sacharias Votinius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20211
• year: 2021
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: prioriteringar, vården, principer, socialstyrelsen, beslutsstöd, hälsa- och sjukvårdslagen
• language: Swedish
• id: 9045973
• date added to LUP: 2021-11-04 12:51:45
• date last changed: 2021-11-04 12:51:45