Skyddszoner intill naturskydd i skogsmark- en angränsande fråga

Abstract

This master thesis aims to investigate buffer zones in forests close to a protected area; how they can occur and what consequences they may have for landowners. Protection of forests due to high nature values is a highly debated topic in Sweden. The debate has led to a governmental investigation concerning the subject.

In order to find real cases where a buffer zone has occurred, Swedish authorities such as Skogsstyrelsen and länsstyrelsen have been contacted. The cases have been studied in order to understand how buffer zones have occurred and what consequences they may have for landowners. The cases form the basis of chapter 5, the analytical part of the thesis. Based on these cases conclusions have been drawn.

The purpose of a buffer zone is to protect high nature values from negative changes in the local climate and in hydrology. In Swedish legislation, there is no legal basis for forming a buffer zone to a protected area. However, there is a legal basis for forming a buffer zone to high nature values.

The thesis shows that buffer zones can be parted into two groups. The first group consists of buffer zones which had the purpose to be just a buffer zone. The second group consists of buffer zones that were never intended to be buffer zones, just a form of protection, but offer the same result.

The consequences for the landowner depends on which kind of buffer zone that is created. Some of them generate compensation for the lost land-use and others don’t. Many times the problem for the landowner could have been solved by including the buffer zone into the protected area since it would have generated compensation.

The greatest problems identified in this thesis seem to occur around Natura 2000-areas. The legalisation for Natura 2000 makes it possible to confine the proprietary outside of the geographic boundaries of the Nature 2000-area. Another problem connected to Natura 2000 is that the right to compensation is associated with great transaction costs.

Another problem which the thesis has pointed out is when a protected area has become too small for its natural value. As years have passed the natural value has become stronger and the protected area too small. This can result in the landowners proprietary yet again being restricted- should the landowner have to tolerate this without compensation?

To understand if buffer zones in forest land are a problem, contact has been made with various parties in the industry. Skogsstyrelsen and länsstyrelsen believe that there is no problem, while representatives of the landowners believe that there is a problem. This indicates that there are different opinions on the issue.

Abstract (Swedish)

I detta arbete undersöks skyddszoner intill skyddade områden i skogsmark, hur de kan uppstå, vilken rättslig grund som finns för dessa samt vilka konsekvenser de kan få för fastighetsägare. Arbetet är avgränsat till att undersöka skyddszoner intill naturreservat, nationalparker samt Natura 2000-områden. Naturvård kopplat till äganderätten i skog är idag ett högaktuellt ämne som bland annat resulterat i två olika statliga utredningar, Skogsutredningen och Artskyddsutredningen.

Den lagstiftning som rör naturreservat, nationalparker och Natura 2000 finns i miljöbalkens 7 kapitel. Naturreservat och nationalparker är områdesskydd som genererar en direkt ersättning vid bildandet. Natura 2000 utgör ett nätverk av områden som uppfyller kraven i Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet. När området utpekas som ett Natura 2000-område och ingår i nätverket uppstår inget direkt skydd utan det ska istället strävas efter att området skyddas av ett områdesskydd, t.ex. ett naturreservat. När ett område har pekats ut för Natura 2000 uppstår dock ett indirekt skydd då all verksamhet, som på ett betydande sätt kan komma att påverka Natura 2000-området negativt, är tillståndspliktig. Tillståndsansökan ska förenas med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Först vid ett sådant nekat tillstånd kan ersättning för den förlorade markanvändningen sökas. Skogsstyrelsen kan utfärda ett natura-råd som beskriver hur en åtgärd ska utföras för att den inte ska vara tillståndspliktig. Ersättningsregler för skydd av naturvärden finns i miljöbalkens 31:e kapitel.

Skogsbruket styrs i Sverige av skogsvårdslagen och med stöd av lagens 30 § kan Skogsstyrelsen meddela föreskrifter för den hänsyn som ska tas för miljövården. Dessa inskränkningar får inte vara så långtgående att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Med stöd av föreskrifterna får Skogsstyrelsen bilda en skyddszon för en hänsynskrävande biotop. En hänsynskrävande biotop kan t.ex. vara ett vattendrag eller naturskog.

Syftet med en skyddszon är att skydda ett naturvärde, en värdekärna, från negativa förändringar i det lokala klimatet och i hydrologin. Arbetet utreder den rättsliga grunden för en skyddszon och förtydligar skillnaden mellan en skyddszon som inkluderas i ett områdesskydd och övriga skyddszoner. Vid bildande av ett naturreservat/nationalpark får en skyddszon inkluderas i reservatet för att skydda värdekärnan. Vidare får Skogsstyrelsen bilda en skyddszon med stöd av 30 § SVL för att skydda en hänsynskrävande biotop. Det är däremot inte tillåtet att bilda en skyddszon intill ett områdesskydd i syfte att skydda områdesskyddet som sådant.

Arbetet visar att en skyddszon kan uppstå på olika vis. I vissa fall kan en skyddszon bildas i syfte att skapa just en skyddszon. I andra fall kan en skyddszon uppstå trots att det tänkta syftet inte var att bilda en sådan, men effekten av skyddsformen blev densamma som för en skyddszon. Ett hänsynsbeslut med stöd av 30 § SVL och ett utökat naturreservat med inkluderad skyddszon är exempel på fall där syftet är att skapa en skyddszon. Naturvårdsavtal är en skyddsform där syftet kan vara att skapa en skyddszon. Syftet behöver dock inte vara det för att effekten ska bli som en skyddszon. Natura-råd och frivilliga avsättningar är andra exempel på skyddsformer där effekten av dessa kan bli att en skyddszon uppstår.

För fastighetsägaren spelar det stor roll vilken typ av skyddszon som uppstår med avseende på rätten till ersättning. Beroende på om ett område skyddas med naturvårdsavtal eller genom att ett närliggande reservat utvidgas utgår olika mycket ersättning. Om skyddszonen uppstår med stöd av 30 § SVL utgår ingen ersättning alls, samma sak kan uppstå med natura-råd. Om naturreservat/nationalpark hade utvidgats eller om området hade tagits med vid bildandet av skyddet hade ersättning utgått.

För Natura 2000-områden har arbetet identifierat ett flertal problematiker. En av dessa är att transaktionskostnaderna för att söka ersättning är stora, större än den ersättning som skulle kunna genereras. Därför söks sällan tillstånd vilket resulterar i att Skogsstyrelsens bedömning i Natura-råden aldrig motprövas samt att ersättning sällan utgår. Detta resulterar i en rättsosäkerhet för fastighetsägaren.

En annan problematik kopplat till Natura 2000 är hur länsstyrelsen tenderar att utnyttja lagstiftningen genom att de vid bildandet av ett naturreservat, för att skydda ett Natura 2000, inte tar med en skyddszon. De vet att de har möjlighet att begränsa markanvändningen i efterhand då tillstånd troligen kommer krävas för att få utföra åtgärden. Ersättningsmässigt spelar det stor roll för fastighetsägaren. Natura 2000-områden kan också vara problematiska då fastighetsägaren inte i klartext vet vilka begränsningar det innebär samt den faktiska geografiska avgränsningen för inskränkningarna.

Arbetet har också identifierat den problematik som kan uppstå när en värdekärna “växer ur” sitt områdesskydd. Ska en fastighetsägare behöva ta hänsyn till detta naturvärde, som troligen inte hade funnits om det inte vore för det närliggande områdesskyddet, utan ersättning?

För att utreda om skyddszoner i skogsmark utgör en problematik har olika tjänstepersoner intervjuats. Svaren visar på att det råder meningsskiljaktigheter gällande denna fråga; myndigheter upplever ingen problematik, medan representanter för fastighetsägare kan se en problematik.

• author: Larsson Rosander, Ylva and Björkman, Vendela
• supervisor: Fredrik Warnquist
• organization: Real Estate Science
• course: VFTM01 20211
• year: 2021
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Skyddszon, natura-råd, hänsynsbeslut, äganderätt, ersättning, Natura 2000, skog, skogsvårdslag, hänsyn, naturreservat, nationalpark, värdekärna, naturvärde, tillstånd, Skogsstyrelsen, fastighetsgräns, transaktionskostnad, skogsbruk, naturvårdsavtal
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVLM 21/5481SE
• language: Swedish
• id: 9051278
• date added to LUP: 2021-06-11 09:53:24
• date last changed: 2021-06-11 09:53:24