Upplevda möjligheter och hinder att bedriva personcentrerad vård – en kvalitativ intervjustudie ur ett sjuksköterskeperspektiv inom kirurgisk akutsjukvård.
(2021) AKTM22 20211Department of Health Sciences
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Studier har visat att om vården sker utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, blev patientens upplevelse av vården mer positiv. Dessutom blev vården säkrare då det personcentrerade förhållningssättet även förutsatte ett välfungerande teamarbete över professionsgränserna.
Syfte: Undersöka vilka möjligheter och hinder sjuksköterskor upplever att det finns för att bedriva personcentrerad vård inom den kirurgiska akutsjukvården.
Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes. Intervjuerna analyserades och kategoriserades med hjälp av Burnards et al (2008) innehållsanalys
Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier.... (More) - Bakgrund: Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Studier har visat att om vården sker utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, blev patientens upplevelse av vården mer positiv. Dessutom blev vården säkrare då det personcentrerade förhållningssättet även förutsatte ett välfungerande teamarbete över professionsgränserna.
Syfte: Undersöka vilka möjligheter och hinder sjuksköterskor upplever att det finns för att bedriva personcentrerad vård inom den kirurgiska akutsjukvården.
Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes. Intervjuerna analyserades och kategoriserades med hjälp av Burnards et al (2008) innehållsanalys
Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Erfarenhet och teamarbetets betydelse (utbildningens betydelse för PCV, inställning till PCV): oavsett utbildning och arbetslivserfarenhet såg de intervjuade sjuksköterskorna i studien, PCV som en självklarhet i vården. Externa faktorer av betydelse (verksamhetens inställning till PCV som förhållningssätt, vårdtempots betydelse för att kunna ge personcentrerad vård): sjuksköterskorna i studien, ansåg att verksamheten har ett ansvar att implementera PCV på avdelningen. Vårdtempot, vårdtyngden och personaltätheten spelade stor roll i möjligheterna att bedriva PVC. Partnerskapets betydelse (gynnsamma effekter av partnerskap, hinder för partnerskap): som gynnsamma effekter uppgav sjuksköterskorna i studien, upplevelsen att patienterna var nöjda och hade en större tillit till vården. Autonomin tillgodosågs. Hinder för partnerskapet framkom när sjuksköterskorna i studien upplevde försvårande omständigheter, vid kommunikationssvårigheter, kulturskillnader samt gränsdragningar inom avdelningens ramar och när patientens önskan inte var det bästa.
Slutsatser: Sjuksköterskorna i studien upplevde både möjligheter och hinder i sin strävan att arbeta personcentrerat. De ville arbeta personcentrerat. De ansåg att PCV ska i möjligaste mån tillämpas i alla situationer inom alla yrkesprofessioner. En adekvat implementering i vården gynnas av ytterligare studier, även inom andra akutvårdsenheter. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9061364
- author
- Högberg, Sophie LU and Wikander, Åsa LU
- supervisor
- organization
- course
- AKTM22 20211
- year
- 2021
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Person centered care, Acute, Acute ward, Nurse experience, Surgical
- language
- Swedish
- id
- 9061364
- date added to LUP
- 2021-07-08 16:18:36
- date last changed
- 2021-07-08 16:18:36
@misc{9061364,
abstract = {{Bakgrund: Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Studier har visat att om vården sker utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, blev patientens upplevelse av vården mer positiv. Dessutom blev vården säkrare då det personcentrerade förhållningssättet även förutsatte ett välfungerande teamarbete över professionsgränserna.
Syfte: Undersöka vilka möjligheter och hinder sjuksköterskor upplever att det finns för att bedriva personcentrerad vård inom den kirurgiska akutsjukvården.
Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes. Intervjuerna analyserades och kategoriserades med hjälp av Burnards et al (2008) innehållsanalys
Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Erfarenhet och teamarbetets betydelse (utbildningens betydelse för PCV, inställning till PCV): oavsett utbildning och arbetslivserfarenhet såg de intervjuade sjuksköterskorna i studien, PCV som en självklarhet i vården. Externa faktorer av betydelse (verksamhetens inställning till PCV som förhållningssätt, vårdtempots betydelse för att kunna ge personcentrerad vård): sjuksköterskorna i studien, ansåg att verksamheten har ett ansvar att implementera PCV på avdelningen. Vårdtempot, vårdtyngden och personaltätheten spelade stor roll i möjligheterna att bedriva PVC. Partnerskapets betydelse (gynnsamma effekter av partnerskap, hinder för partnerskap): som gynnsamma effekter uppgav sjuksköterskorna i studien, upplevelsen att patienterna var nöjda och hade en större tillit till vården. Autonomin tillgodosågs. Hinder för partnerskapet framkom när sjuksköterskorna i studien upplevde försvårande omständigheter, vid kommunikationssvårigheter, kulturskillnader samt gränsdragningar inom avdelningens ramar och när patientens önskan inte var det bästa.
Slutsatser: Sjuksköterskorna i studien upplevde både möjligheter och hinder i sin strävan att arbeta personcentrerat. De ville arbeta personcentrerat. De ansåg att PCV ska i möjligaste mån tillämpas i alla situationer inom alla yrkesprofessioner. En adekvat implementering i vården gynnas av ytterligare studier, även inom andra akutvårdsenheter.}},
author = {{Högberg, Sophie and Wikander, Åsa}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Upplevda möjligheter och hinder att bedriva personcentrerad vård – en kvalitativ intervjustudie ur ett sjuksköterskeperspektiv inom kirurgisk akutsjukvård.}},
year = {{2021}},
}