Klimatpåverkan från byggavfall och alternativ återvinning

Abstract

The construction and industrial sector are one of the most climate-affecting industries, regarding greenhouse gas emissions. In 2018 this sector contributed to more than a fifth of the total greenhouse gas emissions in Sweden. The same sector generates approximately one third of the total amount of waste. The government aimed to recycle or reuse 70 percent of non-hazardous materials by 2020. In reality, this figure landed at 50 percent, where the material is primarily recycled to extract energy and only a small part is reused.

With Sweden's environmental goals in mind, the government has developed measures and new regulations to try to achieve these. These drive the construction industry to take responsibility and implement measures. It is seen that more and more construction companies are environmentally certifying their buildings, which shows that they strive to work towards a negative climate impact. Environmental certification of a building requires that the building meets certain set requirements. At the same time as they meet the requirements for environmental impact, the product must also maintain its qualitative properties.

To answer the research questions, a literature study has been conducted to be able to answer whether there are alternative treatment methods for the waste and how to work to reduce the waste. An empirical study has also been carried out by collecting waste statistics and analyzing them to see which treatment methods have been used on the waste from the project and the amounts of the waste. With the help of the Boverket’s climate database, the climate impact was also calculated from four selected waste fractions.

An analysis was carried out with the help of the Boverket’s climate database to compare what the climate impact from the waste would have looked like if other material choices had been made instead. The analysis showed that the product development phase (module A1-A3) contributes to the greatest climate impact of the A-modules. The comparative analysis between rock wool insulation against wood fiber boards and EPS foam plastic showed that wood fiber boards have a lower climate impact than both rock wool material and the foam plastic, but lower thermal insulation capacity and a slightly lower moisture resistance based on that the critical relative humidity is lower.

The analysis showed that it is possible to reduce the climate impact of the waste by choosing other materials, but the materials have other qualities that benefit the building, such as the ability to isolate and resistance to moisture.

The waste statistics show that 45 percent of the non-hazardous waste goes to the combustible fraction and that only the rock wool waste went to landfill. The climate impact from the rock wool that ended up in the landfill was 7,390 kg CO2-eq. Which is less than what the other waste fractions that were studied affected the climate with.

The conclusions that have been drawn from this study are that too much material ends up directly for incineration into new energy, with the background to this study it should be sought that a larger percentage of the waste should end up higher up in the waste hierarchy. In addition, there are cost savings to be made if you can reduce the waste from the outset.

Popular Abstract (Swedish)

Bygg- och industrisektorn är en av mest klimatpåverkande industrier, i form av växthusgasutsläpp. År 2018 bidrog denna sektor med mer än en femtedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Samma sektor genererar ungefär en tredjedel av den totala avfallsmängden i Sverige. Regeringen hade som mål att fram till år 2020 återvinna eller återbruka 70 procent av icke-farligt material. I verkligheten landade denna siffra på 50 procent där materialet framförallt energiåtervinns och endast en liten del återbrukas.

Med Sveriges miljömål i sikte har regeringen tagit fram åtgärder och nya bestämmelser för att försöka uppnå detta. Dessa driver på att byggindustrin tar sitt ansvar och implementerar åtgärder. Man ser att allt fler och fler byggföretag miljöcertifierar sina byggnader, vilket påvisar att de eftersträvar att arbeta mot en negativ klimatpåverkan. Att miljöcertifiera en byggnad kräver att byggnaden uppnår vissa ställda krav. Samtidigt som de uppnår kraven för miljöpåverkan ska produkten även hålla sina kvalitativa egenskaper.

Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om återbruk och vilka återbruksmöjligheter det finns samt var kostnadsbesparingarna kan göras. Målsättningen är att undersöka hur byggavfall på byggarbetsplatsen kan minskas genom åtgärder som återbruk och återvinning samt hur dess klimatpåverkan ser ut ur en generell synpunkt. Arbetet föreslår även lösningar på hur avfall kan minska genom att planera för att avfallet inte ska uppstå.

För att besvara forskarfrågorna har en litteraturstudie genomförts för att kunna besvara om det finns alternativa behandlingsmetoder för avfallet samt hur man kan arbeta för att minska att avfallet uppkommer. En empirisk studie har även genomförts genom att avfallsstatistik har inhämtats och analyserats för ett bostadshus på sju våningar med platsgjuten källare, stomme och lägenhetsskiljande väggar av prefabricerad betong samt övriga innerväggar i lättkonstruktion, för att se vilka behandlingsmetoder som använts på avfallet från nyproduktionsprojektet samt avfallets mängder. Med hjälp av Boverkets klimatdatabas beräknades även klimatpåverkan från fyra utvalda avfallsfraktioner. En analys genomfördes med hjälp utav Boverkets klimatdatabas för att jämföra hur klimatpåverkan från avfallet hade sett ut om andra materialval hade gjorts istället. Analysen visade att produktframtagningssskedet (modul A1-A3) bidrar till störst klimatpåverkan av A-modulerna. Jämförelseanalysen mellan stenullsisolering gentemot träfiberskivor och EPS cellplast visade att träfiberskivor har lägre klimatpåverkan än både stenullsmaterial och cellplasten men även något lägre värmeisoleringsförmåga samt något lägre fuktbeständighet utifrån att den kritiska relativa fuktigheten är satt något lägre.

Analysen visade att det hade gått att minska klimatpåverkan från avfallet genom att välja andra material men materialen har andra egenskaper som gynnar byggnaden som exempelvis isoleringsegenskaper och beständighet mot fukt. Från avfallsstatistiken framkommer det att 45 procent av det icke farliga avfallet går till brännbart fraktionen samt att endast stenullsavfallet gick till deponi. Klimatpåverkan från stenullen som hamnade på deponi var 7 390 kg CO2-ekv, vilket är mindre än vad de övriga avfallsfraktionerna som studerades påverkade klimatet med. Mineraliska massor stod för 30 procent av det totala icke-farliga avfallet och är därmed den största fraktionen följt av brännbart avfall med 27 procent.

Slutsatserna som har dragits från denna studie är att för mycket material hamnar direkt till förbränning till ny energi, med bakgrunden till denna studie bör det eftersträvas att större procent av avfallet ska kunna hamna högre upp i avfallshierarkin. Utöver det finns det kostnadsbesparingar att göra om man kan minska att avfallet uppstår från första början.

• author: Tieu, Donna and Aho, Rikard
• supervisor: Ulla Janson
• organization: Division of Building Services
• course: ABKM01 20211
• year: 2021
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Återbruk. Återvinning. Cirkulär ekonomi. Klimatpåverkan. Återvinningskostnad. Avfallslagstiftning. Produktlagstiftning. Avfallstrappa. CE-märkning. EPD. Svanen. Koldioxidekvivalent.
• publication/series: TVIT-5000
• report number: TVIT-5086
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVIT—21/5086—SE(92)
• language: Swedish
• additional info: Examinator: Birgitta Nordquist
• id: 9061620
• date added to LUP: 2021-08-19 13:16:59
• date last changed: 2021-08-19 13:16:59