Den verkställande direktörens interna skadeståndsansvar - En jämförelse mellan Sverige och Tyskland
(2021) LAGF03 20211Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Svenskt företagande har historiskt haft en stark ekonomisk koppling till Tyskland. Den tyska marknaden ses ofta som en attraktiv plattform för svenska företag att etablera sig på och en möjlighet till expansion av bolagets verksamhet. Vid en etablering i Tyskland väljer många svenska aktiebolag att använda sig av bolagsformen Gesellschaft mit beschränkter Haftung, som också är den mest frekvent använda bolagsformen i Tyskland. Att både det tyska Gesellschaft mit beschränkter Haftung och det svenska aktiebolaget utgör kapitalassociationer kan göra att valet om att bilda ett Gesellschaft mit beschränkter Haftung vid en etablering på den tyska marknaden faller sig naturligt.
Huvudregeln att kapitalassociationen svarar för sina egna åtaganden... (More) - Svenskt företagande har historiskt haft en stark ekonomisk koppling till Tyskland. Den tyska marknaden ses ofta som en attraktiv plattform för svenska företag att etablera sig på och en möjlighet till expansion av bolagets verksamhet. Vid en etablering i Tyskland väljer många svenska aktiebolag att använda sig av bolagsformen Gesellschaft mit beschränkter Haftung, som också är den mest frekvent använda bolagsformen i Tyskland. Att både det tyska Gesellschaft mit beschränkter Haftung och det svenska aktiebolaget utgör kapitalassociationer kan göra att valet om att bilda ett Gesellschaft mit beschränkter Haftung vid en etablering på den tyska marknaden faller sig naturligt.
Huvudregeln att kapitalassociationen svarar för sina egna åtaganden är, både i Sverige och i Tyskland, dock begränsad och aktörer inom bolaget kan komma att hållas personligt ansvariga. 29 kap 1§ aktiebolagslagen stadgar att den verkställande direktören kan hållas ansvarig genom ett internt skadeståndsansvar och inom tysk rätt finns det interna skadeståndsansvaret stadgat i 42§ Gesetz betreffend die Gesellschaften mit beschränkter Haftung. I vilken mån aktiebolaget respektive Gesellschaft mit beschränkter Haftung kan förvänta sig ersättning för skada skiljer sig dock åt.
För det interna skadeståndsansvaret inom tysk rätt placeras bevisbördan på den verkställande direktören. Svensk rätt har valt att bolaget ska åläggas bevisbördan för motsvarande situation. Bedömningen av om skuld föreligger är i båda länderna normbunden och därmed starkt influerad av kultur och bransch.
Geografisk och historisk närhet mellan länderna kan dock förleda enskilda att tro att lagstiftningen, likt i Sveriges grannländer Norge och Danmark, ser likartad ut. Uppsatsen syftar till att klargöra rättsläget angående den verkställande direktörens roll i Tyskland och i Sverige. (Less) - Abstract
- Swedish entrepreneurship has historically had a strong economic connection to Germany. The German market is often seen as an attractive platform for Swedish companies to establish themselves on and an opportunity for expansion of the company's operations. When establishing in Germany, many Swedish limited companies choose to use the company form “Gesellschaft mit beschränkter Haftung", which is also the most frequently used company form in Germany. The fact that both “Gesellschaft mit beschränkter Haftung” and the Swedish limited liability company “aktiebolag” constitute capital associations may mean that the choice to form a “Gesellschaft mit beschränkter Haftung" upon establishment on the German market comes naturally.
The main rule... (More) - Swedish entrepreneurship has historically had a strong economic connection to Germany. The German market is often seen as an attractive platform for Swedish companies to establish themselves on and an opportunity for expansion of the company's operations. When establishing in Germany, many Swedish limited companies choose to use the company form “Gesellschaft mit beschränkter Haftung", which is also the most frequently used company form in Germany. The fact that both “Gesellschaft mit beschränkter Haftung” and the Swedish limited liability company “aktiebolag” constitute capital associations may mean that the choice to form a “Gesellschaft mit beschränkter Haftung" upon establishment on the German market comes naturally.
The main rule that the capital association is responsible for its own commitments is, both in Sweden and in Germany, limited and players within the company may be held personally liable. Chapter 29, Section 1 of the Swedish Companies Act stipulates that the CEO may be held liable through an internal liability for damages, and in German law the internal liability for damages is stipulated in section 42 of the law concerning companies with restricted liability. However, the extent to which the limited liability company and Gesellschaften mit beschränkter Haftungcan expect compensation for damage differs.
For the internal liability in German law, the burden of proof is placed on the CEO. Swedish law has chosen that the company should be imposed the burden of proof for a corresponding situation. The assessment of whether debt exists is standard-bound in both countries and thus strongly influenced by culture and industry.
Geographical and historical proximity between the countries can, however, lead individuals to believe that the legislation, like Sweden's neighbors Norway and Denmark, looks similar. The thesis aims to clarify the legal situation regarding the CEO's role in Germany and Sweden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9061805
- author
- Hedman, Elise Eleonor LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20211
- year
- 2021
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- associationsrätt
- language
- Swedish
- id
- 9061805
- date added to LUP
- 2021-09-23 08:45:31
- date last changed
- 2021-11-15 10:25:13
@misc{9061805,
abstract = {{Swedish entrepreneurship has historically had a strong economic connection to Germany. The German market is often seen as an attractive platform for Swedish companies to establish themselves on and an opportunity for expansion of the company's operations. When establishing in Germany, many Swedish limited companies choose to use the company form “Gesellschaft mit beschränkter Haftung", which is also the most frequently used company form in Germany. The fact that both “Gesellschaft mit beschränkter Haftung” and the Swedish limited liability company “aktiebolag” constitute capital associations may mean that the choice to form a “Gesellschaft mit beschränkter Haftung" upon establishment on the German market comes naturally.
The main rule that the capital association is responsible for its own commitments is, both in Sweden and in Germany, limited and players within the company may be held personally liable. Chapter 29, Section 1 of the Swedish Companies Act stipulates that the CEO may be held liable through an internal liability for damages, and in German law the internal liability for damages is stipulated in section 42 of the law concerning companies with restricted liability. However, the extent to which the limited liability company and Gesellschaften mit beschränkter Haftungcan expect compensation for damage differs.
For the internal liability in German law, the burden of proof is placed on the CEO. Swedish law has chosen that the company should be imposed the burden of proof for a corresponding situation. The assessment of whether debt exists is standard-bound in both countries and thus strongly influenced by culture and industry.
Geographical and historical proximity between the countries can, however, lead individuals to believe that the legislation, like Sweden's neighbors Norway and Denmark, looks similar. The thesis aims to clarify the legal situation regarding the CEO's role in Germany and Sweden.}},
author = {{Hedman, Elise Eleonor}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Den verkställande direktörens interna skadeståndsansvar - En jämförelse mellan Sverige och Tyskland}},
year = {{2021}},
}