Ett virtuellt nexus - En granskning av tillämpningen av en omsättningsbaserad skatt för multinationella företag i ljuset av EU:s fria rörligheter

Abstract (Swedish)

Befintliga skatterättsliga principer grundar sig på föreställningar om att affärsverksamheter bedrivs genom fysisk närvaro. En stat kan därför, för närvarande, endast grunda beskattningsanspråk på en av de två huvudprinciperna hemvist eller källstat. Enligt den sistnämnda principen kan en stat enbart beskatta sådana företag som innehar någon form av fysisk etablering inom statens jurisdiktion. Digitaliseringen och internets framfart har emellertid medfört att nya affärsmodeller har vuxit fram och multinationella företag kan numera bedriva inkomstbringande verksamhet virtuellt dygnet runt till konsumenter världen över. Utifrån den genomförda utredningen kan slutsatsen dras att rådande definitioner av fast driftställe således har möjliggjort för företag som tillhandahåller digitala tjänster att undgå beskattningsbar närvaro i flertalet stater, varför införandet av en ny grund för beskattning har föreslagits av flera aktörer. Bland annat har OECD föreslagit att ett nytt skatterättsligt nexus ska införas enligt vilken multinationella företag som omsätter över vissa tröskelnivåer ska bli skattskyldiga även i marknadsstater, dvs. de stater där företagens användare och konsumenter befinner sig.

En omsättningsbaserad skatt kommer främst kommer att träffa väletablerade och framgångsrika multinationella företag eftersom dessa har omsättningar som överskrider tröskelvärdena för skattskyldighet. Det kan med hänsyn till den befintliga marknaden för digitala tjänster även antas att en betydande andel av dessa multinationella företag kommer att ha anknytning till moderbolag utanför EU. Syftet med uppsatsen har därför varit att analysera om ett EU-lands införande och tillämpning av en sådan omsättningsbaserad skatt för multinationella företag är förenlig med EU:s fria rörligheter samt förbud mot diskriminering och icke-diskriminerande hinder. Uppsatsen har med hjälp av den rättsdogmatiska metoden, samt inslag av såväl EU-rättslig som rättsanalytisk metod, kommit fram till ett antal slutsatser.

Det kan konstateras att den omsättningsbaserade skatten kan anses vara objektiv till sin utformning, såtillvida att den kommer att tas ut på identiska villkor för samtliga företag som uppfyller de föreskrivna villkoren för skattskyldighet utan att göra någon åtskillnad mellan företag beroende på var de har sina säten. En sådan lagstiftning kan därför inte anses ge upphov till någon direkt diskriminering grundad på nationalitet. I det avseendet är en omsättningsbaserad skatt för multinationella företag således förenlig med de fria rörligheterna och EU:s diskrimineringsförbud.

Uppsatsen har emellertid även undersökt huruvida den omsättningsbaserade skatten kan anses innebära indirekt diskriminering eller icke- diskriminerande restriktioner för den fria rörligheten. Med avseende på att reglerna föreslås bli tillämpliga för multinationella företag, innebär det att endast sådana aktieinnehav som möjliggör för aktieinnehavaren att ha ett betydande inflytande över ett annat företags beslut och dess verksamhet kommer att ingå i bedömningsunderlaget för eventuell skattskyldighet. Slutsatsen kan därför dras att frågan om skattens förenlighet med de fria rörligheterna omfattas av etableringsfrihetens tillämpningsområde. Härvid kan det konstateras att argument kan framföras såväl för, som emot, att en omsättningsbaserad skatt utgör hinder för etableringsfriheten.

Abstract

Existing tax law principles are based on notions that businesses operate through physical presence. Therefore, a state can only make tax claims based on either the residence principle, or the source principle. According to the latter, a state can only make tax claims against companies that have a physical establishment within the state’s jurisdiction. However, digitalisation and the progression of the Internet have resulted in the emergence of new business models. Nowadays, multinational enterprises can conduct businesses virtually around the clock to consumers all around the world. Thus, it can be concluded that current definitions of permanent establishment have made it possible for companies that provide digital services to avoid taxable presence in several states. Due to this, various organizations have proposed the introduction of a new basis for taxation. OECD, among others, has proposed the introduction of a new nexus, according to which multinational enterprises exceeding certain turnover- thresholds will be taxable in market states, i.e., the states where the companies’ users and consumers are located.

A tax based on turnover will primarily affect well-established and successful multinational enterprises since these are the ones that have turnovers exceeding the thresholds for tax liability. With regard to the existing market for digital services, it can also be assumed that a considerable amount of the multinational enterprises taxable in market states can be linked to a parent company outside of EU. Thus, the purpose of this essay has been to examine whether the introduction and application of a turnover-based tax for multinational enterprises in a member state of the EU is compatible with the four freedoms and the EU principles of non-discrimination and non- discriminatory measures. By using the legal dogmatic method, as well as elements of both EU-law method and legal analytic method, several conclusions can be made.

It can be stated that such turnover-based tax can be considered objective in its form as tax liability in market states will be based on identical terms for all companies that meet its prescribed conditions, without making any distinctions between undertakings according to where they have their registered office. Consequently, such tax legislation cannot be considered as direct discrimination based on nationality. In this matter, a turnover-based tax for multinational enterprises can be regarded as compatible with EU- law.

However, the thesis has also examined whether the turnover-based tax for multinational enterprises in question can be considered to cause restrictions on any of the four freedoms. Regarding the fact that the tax legislation is intended to apply to multinational enterprises, merely such shareholding which enables the holder to exert a definite influence on another company’s decisions and to determine its activities, falls within the scope of a potential tax liability. Therefore, it can be concluded that the question falls within the scope of the freedom of establishment and that it is possible to both argue for, and against, that the tax legislation in question entails restrictions on the freedom of establishment.

• author: Weibull, Emmy
• supervisor: Mats Tjernberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: A virtual nexus - An examination of the application of a turnover-based tax for multinational enterprises in the light of the four freedoms
• course: JURM02 20211
• year: 2021
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: skatterätt, tax law, digital skatt, digital tax, multinationella företag, multinational enterprises, OECD, Pillar One
• language: Swedish
• id: 9062238
• date added to LUP: 2021-09-01 13:28:04
• date last changed: 2021-09-01 13:28:04