Cultural Ecosystem Services on the university campus - A student-centered approach to assess psychological and climate-related benefits of cultural ecosystem services on the university campus.

Abstract

With climate change being one of the largest worldwide challenges of our time, it is important to prevent the loss of natural ecosystems that can act to mitigate climate change. Moreover, ensuring that urban areas are designed for human needs in conjunction with climate change adaptation/mitigation for a sustainable environment is crucial. University campus environments serve as places for study but are also used for other purposes. It is important that a campus area is designed with multifunctionality in mind. This study assesses students’ appraisals of a university campus environment with integrated climate adaptation features and evaluates the cultural ecosystem services (CES) provided by the environment as measures of Perceived Restorativeness (PRS), Quality-of-Life (QoL), and Core Affect (SCA). In this study, 21 university students individually followed a predetermined structured walk on the Lund University campus. The participants responded to a web-based questionnaire on their mobile phone with stops in four predetermined places. The four places included varying types of environmental features and values for climate change adaptation/mitigation. Important findings include that areas with water surfaces are highly restorative, which was also the case for areas with high perceived biodiversity. The study showed that CES and climate change adaptation/mitigation work well in conjunction with each other. Simultaneously, by addressing these values it could also aid biodiversity measures and by assessing students’ activities serve as a good basis for achieving multifunctionality in the environment. Careful design of urban green spaces including a diversity of features can thus preserve and improve CES, while contributing both to climate change adaptation/mitigation strategies and biodiversity.

Popular Abstract (Swedish)

Vad ser du som de viktigaste värdena som kan naturen ge dig?

Nu tänker du kanske, att naturen får oss att må bra och att den har ett egenvärde i sig. Men vad händer när dessa värden, som oftast inte är mätbara, ska konkurrera med andra värden? Stora delar av vår urbana miljö är överexploaterad, vi behöver platser att vila på, arbeta på och mycket mycket mer. De immateriella värden som naturen ger oss, kallade kulturella ekosystemtjänster, är beroende av levande naturmiljöer. Vill gärna ha dem nära oss och vi vill använda dem till såväl rekreation som vila eller till andra saker. Vi mår bra av naturmiljöer!

De är dock svåra att mäta, eftersom det inte riktigt går att sätta pris på dessa värden som så mycket annat. De är ovärderliga! Men tänk om det skulle vara möjligt att mäta, vore det inte då fiffigt om man behandlade flera värden från naturmiljön samtidigt? Så att utforma en studie som undersökte just detta vore väl en bra läsning? Jag hoppas det, låt mig berätta mer om studien! Vi börjar med det kanske största hotet för såväl människa som natur.

Klimatförändringarna.

De är en av vår tids största utmaningar, lägg därtill att flertalet av jordens ekosystem riskerar kollaps och vi kan konstatera att det är bråttom. Det är av yttersta vikt att hitta en väg framåt som förhindrar klimatförändringar och ekosystemkollaps, samtidigt som den dystra verkligheten är att vi till viss del måste anpassa oss till denna problematik. Den urbana miljön kan användas för att hitta synergieffekter mellan lösningar som samtidigt bidrar med andra värden. För denna studien är universitetsområden särskilt intressanta, där såväl klimatanpassningar som ekosystemtjänster kan skapa dessa synergieffekter. Av särskilt intresse är de kulturella ekosystemtjänster som grönområden kan bidra med, så som återhämtning och rekreation. Genom att 21 studenter fick skatta utemiljön genom psykometriska instrument på universitetscampus, Lunds universitet, kunde det konstateras att mångfunktionella grönområden med fördel kan implementeras för att skapa synergieffekter; genom att ta hänsyn till klimatanpassning och kulturella ekosystemtjänster men även biologisk mångfald i planeringen av utemiljöer.

Att skapa mångfunktionella grönområden stödjer inte bara en åtgärd utan flera samtidigt som exempelvis att individers aktiviteter tenderar att gå hand i hand med vilka kulturella ekosystemtjänster området kan erbjuda. Detta visar på en hållbar väg framåt för urban utveckling som kan stödja flertalet värden för såväl människa som natur, restaurera ekosystem samt en möjlighet att anpassa sig till den verklighet och möjliga framtid som klimatförändringarna för med sig. Om vi arbetar med naturen, så arbetar naturen med oss och det är nog det som de flesta av oss vill, för att vi ska kunna fortsätta känna glädje över dessa immateriella värden som naturen ger oss!

Läs gärna mer om studien och bär gärna med dig detta i läsningen; hur skulle du jämföra olika grönområden och förmåga att ge återhämtning – och hur övertygar du beslutsfattare om att detta är viktigt?

• author: Hahn, Christoffer
• supervisor: Ann Eklund; Maria Johansson
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM30 20211
• year: 2021
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: cultural ecosystem services, environmental appraisal, university campus, green areas, climate change adaptation, climate change mitigation, urban heat island effect, perceived biodiversity, perceived restorativeness, NCP, multifunctionality.
• language: English
• id: 9066104
• date added to LUP: 2021-10-05 12:58:36
• date last changed: 2021-10-15 08:18:18