Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Distriktssköterskans erfarenheter av att använda E-hälsa som verktyg inom primärvården

Lévai, Rebecca LU and Östlund, Kristin LU (2021) DSKM21 20212
Department of Health Sciences
Abstract (Swedish)
Abstrakt
Bakgrund: Covid-19 blev en katalysator för E-hälsa, en teknologi som redan fanns på plats och som kunde bemöta den ökade efterfrågan som pandemin innebar. Patienter som tidigare varit tveksamma till E-hälsa har på grund av Covid-19 varit mer benägna att använda sig av digitala verktyg. Ett flertal studier visar på en kraftig övergång till E-hälsa. Forskningsläget gällande distriktssköterskans upplevelse av att arbeta med E-hälsa är sparsam.
Syfte: Syftet med studien var att kartlägga distriktssköterskans användning av E-hälsa som verktyg och vilken erfarenhet de har kring användandet av E-hälsa samt om det finns några skillnader mellan privata och offentliga vårdcentraler.
Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie och... (More)
Abstrakt
Bakgrund: Covid-19 blev en katalysator för E-hälsa, en teknologi som redan fanns på plats och som kunde bemöta den ökade efterfrågan som pandemin innebar. Patienter som tidigare varit tveksamma till E-hälsa har på grund av Covid-19 varit mer benägna att använda sig av digitala verktyg. Ett flertal studier visar på en kraftig övergång till E-hälsa. Forskningsläget gällande distriktssköterskans upplevelse av att arbeta med E-hälsa är sparsam.
Syfte: Syftet med studien var att kartlägga distriktssköterskans användning av E-hälsa som verktyg och vilken erfarenhet de har kring användandet av E-hälsa samt om det finns några skillnader mellan privata och offentliga vårdcentraler.
Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie och genomfördes med hjälp av digital enkät, i studien deltog 47 distriktssköterskor/sjuksköterskor anställda vid både privata och offentliga vårdcentraler i Skåne.
Resultat: En majoritet var positiva till digitala tjänster inom primärvården och tyckte att E- tjänster sparar tid. De upplevde dock att de behövde mer avsatt tid till detta. Över hälften ansåg att de kunde arbeta personcentrerat vid digitala kontakter. Privatanställda var mer positivt inställda gällande att använda digitala verktyg inom primärvården samt huruvida E- tjänster är tidsbesparande samt till ökade digitala kontakter i framtiden.
Konklusion: På grund av ett lågt antal studiedeltagare måste slutsatser dras med försiktighet. Ytterligare forskning krävs för att undersöka anledningen till att vårdcentraler i privat regi är mer positiva till användning av E-hälsa, i syfte att utröna om det finns utvecklingsområden för vårdcentraler i offentlig regi. Vidare krävs utveckling och synkronisering av digitala system så att E-hälsa kan nå målsättningen att vara tidsbesparande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lévai, Rebecca LU and Östlund, Kristin LU
supervisor
organization
course
DSKM21 20212
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
E-hälsa, Distriktssköterska, sjuksköterska, vårdcentral, primärvård och personcentrerad vård.
language
Swedish
id
9067989
date added to LUP
2021-11-12 11:16:14
date last changed
2021-11-12 11:16:14
@misc{9067989,
  abstract     = {{Abstrakt
Bakgrund: Covid-19 blev en katalysator för E-hälsa, en teknologi som redan fanns på plats och som kunde bemöta den ökade efterfrågan som pandemin innebar. Patienter som tidigare varit tveksamma till E-hälsa har på grund av Covid-19 varit mer benägna att använda sig av digitala verktyg. Ett flertal studier visar på en kraftig övergång till E-hälsa. Forskningsläget gällande distriktssköterskans upplevelse av att arbeta med E-hälsa är sparsam.
Syfte: Syftet med studien var att kartlägga distriktssköterskans användning av E-hälsa som verktyg och vilken erfarenhet de har kring användandet av E-hälsa samt om det finns några skillnader mellan privata och offentliga vårdcentraler.
Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie och genomfördes med hjälp av digital enkät, i studien deltog 47 distriktssköterskor/sjuksköterskor anställda vid både privata och offentliga vårdcentraler i Skåne.
Resultat: En majoritet var positiva till digitala tjänster inom primärvården och tyckte att E- tjänster sparar tid. De upplevde dock att de behövde mer avsatt tid till detta. Över hälften ansåg att de kunde arbeta personcentrerat vid digitala kontakter. Privatanställda var mer positivt inställda gällande att använda digitala verktyg inom primärvården samt huruvida E- tjänster är tidsbesparande samt till ökade digitala kontakter i framtiden.
Konklusion: På grund av ett lågt antal studiedeltagare måste slutsatser dras med försiktighet. Ytterligare forskning krävs för att undersöka anledningen till att vårdcentraler i privat regi är mer positiva till användning av E-hälsa, i syfte att utröna om det finns utvecklingsområden för vårdcentraler i offentlig regi. Vidare krävs utveckling och synkronisering av digitala system så att E-hälsa kan nå målsättningen att vara tidsbesparande.}},
  author       = {{Lévai, Rebecca and Östlund, Kristin}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Distriktssköterskans erfarenheter av att använda E-hälsa som verktyg inom primärvården}},
  year         = {{2021}},
}